Matspjälkningen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Matspjälkningen

När vi stoppar in maten i munnen så tuggar vi den, detta kallas den mekaniska sönderdelningen. Det finns också en kemisk sönderdelning, denna sköter enzymerna om. De finns i saliven som i sin tur finns i spottkörtlarna. Enzymerna delar de stora molekylerna så de blir mindre och lättare för kroppen att ta upp. När maten blivit tillräckligt mjuk och fuktig förs den bakåt med hjälp av tungan. En sväljreflex utgörs när maten kommit tillräckligt långt bak i munnen. Då höjs gommen och stänger för näshålan så inte maten kommer upp dit. För att inte maten ska komma ner till lungorna fälls det ner ett struplock och stänger den vägen.

Matstrupens effektiva muskler pressar ner maten till magsäcken. Magsäcken kan rymma omkring 1,5 liter men rättar sig efter hur mycket som kommer ner just då. I magsäcken är det också här, precis som i munnen både mekanisk och kemisk sönderdelning. Den mekaniska delen är att maten knådas med hjälp av magsäckens muskler. Maten blandas med frätande saltsyra, enzymer, vatten och salter, detta är den sura magsaften. Proteiner sönderdelas av enzymet. Bakterier och mikroorganismer tar saltsyran kål på. Men saltsyran kan också skada. Den är mycket frätande så för att inte slemhinnan i magsäcken ska bli skadad skyddas den av ett speciellt slem. Men ibland minskar skyddseffekten och då får man magsår. När vi ser, tänker eller luktar på mat så börjar magsäcken producera magsaften efter tillsägelse av bland annat hjärnan. Maten har legat i magsäcken i några timmar och förs nu vidare till den första delen av tunntarmen, tolvfingertarmen.

Från levern och bukspottkörteln finns det gångar till tolvfingertarmen för att det ska kunna komma galla och buktspott därifrån. I bukspottet, som alltså kommer från bukspottkörteln, innehåller det enzymer som sönderdelar kolhydrater, proteiner och fett ännu mer. Det gör också att det blir mindre surt. Gallan kommer från levern, den har i uppgift att finfördela fettet. Gallan lagras först i gallblåsan och den släpps ut när vi äter. Efter tolvfingertarmen kommer maten till tunntarmen och då är ”maten” en flytande gröt.

Tunntarmen är sex meter lång och gröten förs fram med hjälp av musklerna i väggarna. Nu är det lite sönderdelning kvar, näringsämnen ska sönderdelas till druvsocker, aminosyror och andra småmolekyler. Denna sönderdelning tar också här enzymerna om. Väggarna i tarmen har veck och små utskott, detta kallas tarmludd. Uppsugningen är effektiv i tarmludden och tarmväggens yta kan bli mycket stor. Blodkärlen som sitter i tarmludden tar upp näringsämnen. De går direkt till levern och lagras där eller omvandlas innan de förs vidare till cellerna.
Nu är det bara en station kvar, tjocktarmen. Vatten och salter tas upp så det som är kvar av maten blir fastare. Mineraler, såsom järn och kalcium tas också upp i tjocktarmen.
Bakterier finns det gott om i tjocktarmen men de flesta är bara till nytta. De tar hand om avföringen o...