Rousseau

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Denna mytomspunna man är ett bevis på att man kan åstadkomma stordåd fastän man inte har en alltför glansfull bakgrund. Ironiskt nog är Rousseau mannen bakom vår tids syn på barnuppfostran, förälskelser och passioner.

Jean-Jacques Rousseau föddes i Genève 1712, modern dog vid födseln och fadern som var en mycket hetlevrad person lät honom driva vind för våg, slutligen togs han omhand av en kvinnlig släkting. Hon gjorde ett tappert försök att uppfostra honom, men de osäkra första åren hade gjort honom rastlös. Redan som 12 åring lämnade han skolan och gav sig ut på drift. Jean-Jacques levde som en lösdrivare och tog lärlings jobb vart än det erbjöds.
Vid 16 års ålder flyttade han från Genève till Savoy, där lärde han känna en viss Madame de Warens. Hos henne blev han erbjuden kost och logi i utbyte av sexuella tjänster , hos henne blev han stannandes i mer än 10 år. Mellan kärleksakterna passade han på att studera musik, och filosofi, han lärde sig även flertalet språk såsom tyska, engelska och latin. Efter avslutad karriär som friherrinna betäckare gav han sig åter ut på vägarna. Det bar sig inte bättre än att 1743 kom fram till Venedig, där fick han jobb som sekreterare hos den franske ambassadören Montaign. Denne försummade dock att betala ut lön. Lätt irriterad tackade Rousseau för sig och begav sig till Paris för att skipa rättvisa. Efter mycket segdragna förhandlingar fick han tillsist sin ekonomiska ersättning . I Paris fick han ånyo jobb som ”sekreterare” hos ytterligare en Madame, Madame Dupin. Hos henne kom han i kontakt med flera av tidens stora bla. Voltaire, Grimm och Holbach. Inspirerad av dessa män skrev han operan ”Les Muses Galantes”, och med hjälp av sina nyfunna vänners påtryckningar uppfördes den Paris, den floppade dock totalt. Trots fiaskot blev han antagen i societetens inre kretsar, Rousseau blev presenterad för Madame d`Empinay som anställde honom vid encyklopedien, hans frispråkighet roade och förnöjde herrefolken och han blev en omtyckt medarbetare. 1745 träffade Jean sin livskamrat och blivande hustru Thérèse de Vasseur, med stärkt självförtroende påbörjade han sin första avhandling. 1750 publicerades
”Discours sur les Siences et les Artes” (Avhandlingen om vetenskaperna och konsten).
Den handlar i stora drag om att kulturen undergräver moralen och vetenskapen urholkar religionen, detta är något som Rousseau tar kraftigt avstånd ifrån. Det är från denna vetenskapliga skrift som Rousseaus kända slagord ”Tillbaka till naturen” är hämtat från.
Denna avhandling fick dock Upplysningens anhängare och filosofiska vänner t ex Voltaire att vända honom ryggen. 1752 gjorde han ett nytt försök med opera, ”Devin du Village” blev en jätte succé, och 1755 gav han ut ”Discours sur Iorigine et les Fondements de Inegalité” (Avhandling om olikhetens ursprung och grunder). Om den första studien hade skärrat etablissemanget så gjorde den andra dem ursinniga och t ex Voltaire tog till så pass hårda ord och kallade honom för skurk, dåre ja till och med för djävul. Men folket älskade honom, och inspirerad av dessa fortsatte han att reta upp societeten. 1762 utger han sina bägge storverk ”Du Contrat Social” (Om samhällsfördraget) och ”Emile”. (Rousseaus egna tankar om barnuppfostran och att den skall leda till att utveckla varje människas naturliga anlag, och inte anpassa henne till redan färdiga mallar). Rousseau blev hårt ansatt och bespottad, han fortsatte dock att försvara sina åsikter genom att kraftigt protestera mot bestraffnings kontra belönings uppfostran. Ett barn måste själv få insikt om konsekvenserna av lögner och skadegörelser, först då kommer barnet att förstå innebörden av ärlighet och varsamhet. Ännu större ramaskri blev det när han förordade sin idé om att barn inte skall fostras in i en religion, religiösa teorier förstår de inte, hjälp dem istället att få utveckla sin egna medfödda känsla för gott och ont. Då får barnet ”ett inre ljus” och samvete som kommer att vägleda det genom livet. ”Hur gud dyrkas kvittar” menade Rousseau . När han utgav sin bok Èmile rasade både katoliker och protestanter, boken brändes på order från den franska regeringen , och Rousseau skulle arresteras för uppviglande till allmän oordning. Han flydde tillbaka till Schweiz, men denna gång till regionen Neuchàtel, eftersom efterlysningen även gällde i hans hemstad Genève. Där skrev han boken ”Lettres ecrites de la Montagne”. I den förespråkade han religionsfrihet och bekämpandet av polisens maktmissbruk . Boken medförde att Rousseau ansågs som laglös i större delen av Centraleuropa, han flydde och blev erbjuden fristad hos den skotske filosofen David Hu...