Mary Wollstonecraft

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Mary Wollstonecraft kan nog ses en av de första feministerna. Hennes kamp banade väg för den kvinnokamp som förts sedan dess.

Mary Wollstonecraft föddes 1759. Hennes far ägde en gård utanför London, men var dålig på att förvalta sitt arv och blev alkoholiserad. Marys far var även en mycket sträng man och tyckte inte det var viktigt att Mary skulle skaffa någon utbildning. Självklart hade inte heller hennes mor något att säga till om. Redan tidigt under hennes uppväxt kan man alltså förstå varför hennes kritik mot manssamhället växte fram. Wollstonecraft var inte någon lyckosam person. Hennes utseende var inte det vackraste man skådat, hon hade inget rikt kärleksliv och saknade dessutom formell utbildning. Hon satte istället stort värde i vänskap och frihet. Dessa faktorer tror jag kan ha varit till stor fördel för hennes framtida värderingar, eftersom jag antar att det var många som kände likadant som henne, ett utanförskap från det samhälle männen skapat.

Tiden kring Franska Revolutionen

Vid 18 års ålder flyttade Mary hemifrån för att börja arbeta som sällskapsdam. Hon började nu försörja sig själv och efter 10 års betraktande av den svåra arbetssituationen för kvinnor träffade hon tidningsutgivaren och förläggaren Joseph Johnsson. Denne man ger henne anställning och uppmanar henne att skriva, vilket hon dock redan börjat med en del. Detta var tiderna kring franska revolutionen. Inspirerad av fransmännens ideologiska bana och med stöd av Johnsson blev hon snabbt berömd genom att attackera den tidens aktuella konservativa författare. Hon relaterade som sagt till den franska revolutionen. Denna var en väldigt omskakande händelse och födelsen av ett nytt samhälle. Anledningen till detta var att revolutionärerna sympatiserade med de lägre samhällsklasserna och gick till hårt angrepp mot adeln och överheten. På så sätt fick man stort stöd av massorna.

Till försvar för kvinnans rättigheter

När den nya franska konstitutionen sedan författades konstaterade Mary att man inte påpekade något om kvinnans rättigheter. Detta fick henne att författa hennes stora verk; ”A Vindication of the Rigths of Women”, på svenska ”Till Försvar för Kvinnans Rättigheter”.

Verket är ett strategiskt väl genomtänkt arbete. Hon lade fram sina radikala idéer, samtidigt som hon var försiktig med att skriva något alltför farligt, med tanke på att franska revolutionen skapade skräck genom att den tyvärr var lite allt för blodig. På korrekt upplysningstidsmanér övertygade också hon läsaren att allt hon belyste var rätt. Denna verbala självsäkerhet var säkert en stor fördel vid denna tid, eftersom man då gravt nedvärderade kvinnornas tankegångar.

Huvudprincipen med verket var att betona de orättvisa roller kvinnan och mannen spelade i samhället. Kvinnan var der svagare könet, nedtryckta redan under barnuppfostringen. Detta, menade hon, var dock inget som föräldrarna själva hade orsakat; det var ingen privat åsikt. Det var istället samhället i sig som hade skapat denna egentligen oumbärliga situation och om ingen skulle göra något åt det skulle det förbli på detta vis.

Marys ideala uppfostringssätt var istället att låta unga utnyttja deras förstånd så att det bäst stärker kroppen och hjärtat. På så vis kunde man då bli en mer självständig individ och påverkas mindre av samhällets sociala strukturer. Hennes syn på moderskap var av ganska ovanligt slag, men för den delen ingen dålig sådan. Hon menade att som moder var det viktigt att ta stort ansvar för både familj och social tillhörighet.

Kvinnan skulle helt enkelt få större makt inom viktiga begrepp och inte passivt iaktta mannens destruktiva människosyn. I boken framställer hon alltså att den ideala bilden av kvinnan är att man ska vara förnuftig. Mary menade att man inte kan veta om kvinnan verkligen är svagare fysiskt och mentalt, eftersom kultur, traditioner, ideal, uppfostran osv. har skapat en förtryckande kraft mot kvinnan. På grund av att kvinnan alltid varit underordnad vet man inte hur det skulle vara om kvinnan fick utvecklas naturligt. Hon menade dock inte att kvinnor är lika starka som män, men att det var onaturligt att samhället gör dem ännu svagare. Detta skulle istället kompenseras genom utbildning.

Mary Wollstonecraft drog även paralleller med en av upplysningstidens frontfigurer, Rousseau, som även han hade tankar kring barnuppfostran. Till viss del samtyckte hon med hans tankar, men mycket av det han skrev ville hon även skulle gälla för kvinnor. Rousseau menade exempelvis att det viktiga för mannen är han är vad han är, medan kvinnor är vad de synes vara. Vidare utryckte han att mannens intellektuella ådra är en viktig egenskap, medan om intellektet hamnar i kvinnors händer kan det leda till moraliskt förfall. Att Mary som sagt kritiserar Rousseaus åsikter och vill att de även ska gälla för kvinnor anser jag är mycket viktigt. För i alla historieböcker m.m. om stora tänkare som han inkluderas aldrig det kvinnoförtryck de uttrycker.

Mycket av innehållet i boken består alltså av teorier om varför det var som det var, men den innehåller även en del konkreta exempel. Exempelvis hävdar hon att internatskolor inte bör förekomma i speciellt stor utsträckning, utan att barn istället ska gå i vanliga skolor, pojkar och flickor tillsammans. De mer abstrakta exemplen, som dominerar boken, handlar mestadels om frihet och oberoende. Syftet med alla åsikter i boken är att skapa ett bättre samhälle, vilket skulle uppnås om mannen och kvinnan skulle leva sida vid sida, utan att varken det kvinnliga eller manliga könet skulle dra fördel av varandra.

Boken blev en omedelbar succé. Detta beror egentligen på en enda orsak; den kom ut precis vid rätt tillfälle. Revolutionen var på sin topp, den hade börjat bli accepterad som en verklig milstolpe och folk hade fortfarande inte börjat se den som ett skräckexempel.

Boken finns översatt till svenska sedan 1997.

Klassperspektiv och moraliska aspekter

Ett viktigt perspektiv i hennes diskussion om friheten i samhället är just klassperspektivet.
Hennes tankar kring klassperspektiv strävar mycket för social rättvisa. Exempelvis påpekar hon att den brittiska lagstiftningen uträttar dödstraff för en fattig tjuv som själ några pund, medan de skyddar de besuttna när de vill utöka sin rikedom. Vidare uttrycker hon att britterna anser det viktigare att värna deras egendom än slavarnas rätt till frihet. Det finns alltså en sorts klassegoism som upprätthåller privilegier och förtrycker fattiga. Jag anser att utifrån hennes tankar om klassperspektiv kan man även ”klassa” henne som en av föregångarna till vänsterrörelsen. Även de framhäver ju ståndpunkter som social, ekonomisk och könlig jämlikhet.
Enligt Wollstonecraft är moralen i fara i det samhälle hon beskriver, nämligen det med stora ekonomiska, könliga och social skillnader. Moral kan, säger hon provokativt, egentligen bara existera mellan jämlikar. Hierarkiska system gör människor ”enfaldiga och elaka”. Till exempel angriper hon ohederligheten och fåfängan, som uttrycker sig i människans strävan att nå höga positioner i politiken, armén och kyrkan. Man ser helt enkelt upp till rikedom och rang, och fattigdom är mer förnedrande än moralisk oförmåga, vilket konstateras i Till Försvar För Kvinnans Rättigheter. Man skulle kunna se hennes moraliska aspekter kan enkelt sammanfattas i att fri- och rättigheter ska vara knutna till individen, oavsett klasstillhörighet, ras eller kön. Alla värdefulla egenskaper ska gälla för alla, rik som fattig, man som kvinna. Mary satte alltså högt värde i dessa moraliska värderingar, vilket nog var väldigt viktigt i dåtidens England, eftersom sådana vid den tiden inte var fullt utvecklade, antar jag.

Betraktelser från vardagslivet

Under Marys sista två år skrev hon ”Letters Writtien During a Short Residence in Sweden, Norway and Denmark”, ”Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark”. Det är en reseberättelse som beskriver folkets vardagsliv och den fascinerande naturen. En annan anledning till vistelsen var att hon åkte iväg för att reda ut mannens, som hon visserligen hade separerat med, ouppklarade affärer. Detta var också en tillämpning av hennes värderingar, skulle man kunna säga. Hon ville visa att kvinnor kan klara sig själv, utan något stöd av män. Hon skrev även ytterligare en roman, ”The Wrongs of Woman, or Maria”, ”Kvinnans Oförrätter eller Maria”, som skildrar de dåliga villkor medelklassen och de lägre klasserna levde under. Denna bok är alltså även den en sorts studie över hennes övertygelser.

Hon gifte om sig 1797, med en man som hette William Godwin, som var känd för sin kritik mot att äktenskapet skulle behandlas som en institution. Tillsammans fick de en dotter, Mary Shelley, som bland annat är författare till ”Frankenstein”. Tyvärr fick hon dock inte uppleva moderskapet med Mary. Hon dog samma dag av blodförgiftning. Detta var en följd av dålig hygien och bristande medicinska kunskaper. Eller hade Mary Wollstonecraft kanske blivit för känd bland konservativa läkarkretsar för att kunna bli behandlad rättvist.?

Sammanfattning

Jag anser, efter att ha studerat Mary Wollstonecrafts livsöde, att hon faktiskt var en viktig milstolpe för den moderna utvecklingen. Detta grundar jag på att hon enligt mig verkade som ett komplemen...