Mutationer

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

* Inledning:
Jag har valt fördjupningsämnet mutationer därför att jag har hört talas om det mycket, i små sammanhang, på högstadiet och tänkte att jag nu en gång för alla ska ta reda på mer om det.
Mitt syfte är att lära mig hur en celldelning går till, varför en mutation uppstår och vad en individ kan få för följder av en mutation.
Jag vill också besvara mina frågor: är mutationer livshotande? och, finns det positiva mutationer?
Jag kommer att använda mig av både böcker och Internet.

* Cellen med dess DNA:
I våra celler finns DNA som man kan likna vid en ca två meter lång spiralvriden stege (se bilaga 1). För att DNA-spiralen ska rymmas i en cell lindas spiralen upp runt proteiner, och det fortsätter att lindas runt tills den har blivit en kromosom.
”Trappstegen” i DNA-molekylen består av fyra olika kvävebaser som innehåller kväve, kol, väte och syre i olika kombinationer. De kallas för; adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T).
A sitter alltid ihop med T och C sitter alltid ihop med G med hjälp av vätebindningar. Bokstäverna bildar en ordningsföljd som kan se ut så här: ATG CTC GAA TAA ATG GTA.
Ordningsföljden avläses med tre bokstäver i taget som bildar en särskild aminosyra. Alla aminosyror kopplas ihop och blir ett specifikt protein.
DNA:t bestämmer vilka protein som ska bildas och proteinerna bygger upp och sköter alla funktioner i kroppen.

* Celldelning:
Cellen förökar sig genom delning när gamla celler behöver bytas ut eller när kroppen växer. Det finns 23 kromosompar i varje cell. Då cellen ska dela på sig fördubblas dem till 46 kromosompar för att det ska bli två nya celler med lika många kromosompar i varje, som i den första. Hälften av kromosomparen dras mot ena sidan av cellen och andra hälften till andra sidan redo för att hamna i varsin ny dottercell. Cellen delar sig på mitten och det blir två nya. (Se bilaga 2).

* Mutation:
Ifall man har ett blått och ett grönt öga har det skett en mutation – en förändring som inte borde ha skett.
Den vanligaste mutationen sker när DNA:t ska läsas av och bilda proteiner. Det är en så lång procedur att det kan inträffa olika slags mutationer som till exempel:
1. Kvävebaserna byts ut eller förändras så att basparningen inte längre stämmer. Då blir det fel aminosyra och fel protein.
2. När kvävebaserna paras ihop förskjuts parningen och det bildas återigen fel protein. Den typen av mutation är ofta dödlig. (se bilaga 3).
3. DNA:t kan läsas av fel.

Det blir fel i kopieringen en gång på 10 – 100 miljarder baspar. En DNA-tråd innehåller ungefär fem miljarder baspar så det blir ett fel per 2 – 20 kopierade DNA-trådar.
Kroppen kan reparera mutationer till viss del själv, ifall dem inte är alltför stora, annars skulle alla gå med någon mutation just nu.

En viktig skillnad är ifall det sker en mutation när en ägg- eller sädescell ska bildas, då kommer felet att spridas till alla kroppens celler. Om det sker en mutation i en kroppscell stannar felet kvar i det område där kroppscellen var.
Mutationen i könscellerna är ärftliga.

Miljöfaktorer som uv-strålning, radioaktiv strålning och röntgenstrålning i stora doser orsakar mutationer. Gifter kan orsaka mutationer.

* Följder:
En mutation kan förändra en individ positivt genom att till exempel ändra färgen på djur så att de smälter in i naturen och klarar sig undan bättre för att bli upptäckt. Om en sådan mutation har skett i en könscell kan till slut hela arten ha den nya färgen för att mutationen har gått i arv. Därför kan ingen veta hur livet på jorden kommer att se ut om några miljoner år.

Forskarna känner till mer än 5000 olika sjukdomar som orsakats av en mutation. Här är tre exempel på negativa mutationer:

Sickle-cell-anemi gör att det röda färgämnet hemoglobin i blodet sätts ihop på fel sätt. De röda blodkropparna blir formade som en halvmåne och har väldigt svårt att transportera syre till kroppen. När kroppen får för lite syre kan du få mjölksyra i någon kroppsdel eller bli förvirrad. Likadant är det ifall du går upp på höga höjder.
Sickel-cell-anemi är vanligt i Afrika och USA.
För dem som har malaria som är en vanlig sjukdom i Afrika fungerar sickle-cell-anemi som ett skydd. Malariaparasiterna dör nämligen av brist på kalium som det är i de halvmåne-formade blodkropparna vid sickle-cell-anemi.

Blödarsjukan påverkar en gen som ska tillverka ett särskilt enzym. Enzymet hjälper blodet att levra sig när kroppen har fått ett sår. Eftersom inte enzymet fungerar som det ska när man har blödarsjukan förblöder man lätt.

Downs syndrom är när en person har fått 47 kromosomer i sin cell. Den som har Downs syndrom har ett visst utseende med bland annat sneda ögon och slapp tunga. Intelligensen är låg.

Genteknik:
En mutation är en ofrivillig förändring medan man med gentekniken förändrar DNA:t på det sättet som man vill förändra.
Gentekniken är en vetenskap som utvecklas snabbt. Man går in i en organisms DNA och ”klipper bort en bit” DNA. Sedan inför man den biten DNA i en annan organism som då kommer att få en den egenskapen. Det används exempelvis för att göra grödor starkare mot inkräktare.
Med denna metod kan man även lura bakterier att framställa till exempel hormonet insulin som används av diabetiker. Då är det den bit DNA för insulintillverkning hos människan som infogas i bakteriens DNA.
Eftersom man går in och ändrar i DNA:t och det inte är en naturlig förändring är det något som är fel fast i det här fallet positivt.

* Egna tankar:

Eftersom det är en så lång procedur när DNA:t ska läsas av och bilda proteiner tror jag det finns ännu fler sätt som en mutation kan uppstå på, än vad man vet idag.

Jag tror att någon forskare kommer komma på något bra sätt att förhindra många mutationer på i framtiden. Forskarna kom på hur diabetiker kunde få det insulin som dem behöver genom att ta sprutor varje dag. Jag hoppas att forskarna på samma sätt skulle kunna få fram något ämne som bromsade påverkan av mutationer. För det är väldigt synd om de som till exempel har sickle-cell-anemi som hela tiden går omkring med syrebrist i kroppen.

Tänk om människan skulle använda gentekniken antingen på oss människor eller på andra djur och växter. Forskarna skulle kunna ta bort kroppsdelar som vi behövde förr i tiden men som vi inte använder idag, till exempel våra ögonbryn. Förut skyddade ögonbrynen ögonen från svett och blod men nu skulle vi klara oss lika bra utan dem. På så sätt kan man skynda på utvecklingar på människokroppen som kanske skulle ha skett om miljoner år. Fast jag tror inte att det finns några fördelar med att göra om människokroppen. Börjar man att göra om den är det ingen naturlig förändring och då kan man aldrig säga vilka följder som kan komma. Om gentekniken på människokroppen skulle få följder är det möjligt att dem skulle komma flera tusen år senare, då man redan har orsakat alltför många mutationer för att man inte har upptäckt följderna och trott att läget var lugnt.
Men jag undrar om folk som bor i väldigt soliga länder får fler mutationer än folk i ett mer årstidväxlande land eftersom de utsätts för mer uv-strålning? Risken för mutationer borde vara större hos afrikaner än hos svenskar. Fast folket i Afrika har ju i och för sig pigment som ska klara av solens strålar bättre. Men då är frågan om pigmenten skyddar mot mutationerna som framkallas från uv-strålningarna. Nu när också ozonskiktet blir glesare hade det kanske varit bättre om man skulle kunna med hjälp av genteknik få fram fler pigment även hos oss som inte bor eller kommer från länder med mycket sol. Men jag tycker ändå inte att man ska gå in och ändra på en människas DNA och bryta människans naturliga utveckling.
Om man inte gör det på människan borde man inte heller ändra andra däggdjurs DNA. Kanske har människan bromsat eller påverkat andra däggdjurs utveckling negativt, men man lägger inte lika stor vikt i den frågan som om vi skulle ändra på vår egen utveckling. Det kan bli likt en ond cirkel att det bara är människan som utvecklas naturligt och då utvecklas bäst så att vi tar ännu mer makt från andra organismer som också lever på samma planet.

Elektroniska apparater blir vanligare överallt och dem nya påhitten är oftast en apparat som gör ett jobb som man lika lätt skulle kunna göra själv. Man skulle tjäna på att rensa bort elektroniska apparater som faktiskt ger onödig strålning, för minskad risk för mutationer.
Med onödig strålning menar jag om du har en sladdlös telefon hemma som sprider mer strålning istället för att ha en telefon med ett jack i väggen. Eftersom du inte nödvändigtvis behöver gå runt när du pratar i telefonen kan du spara onödig strålning genom att skaffa en annan sorts telefon, och minska risken för mutationer. Andra tips är att värma maten i en panna på spisen istället för att stoppa in den i en mikrovågsugn eller stoppa mobiltelefonen i väskan istället för i byxfickan.

Det är väldigt tur att kroppen själv kan reparera en mindre mutation, annars skulle vi alla gå med någon mutation just nu. Fler mutationer skulle gå i arv och människor skulle vara väldigt olika varandra och få fler olika handikapp. Vi alla skulle gå med mutationer som påverkat oss negativt och som inte påverkar oss alls. Följderna av det hade kanske blivit att det skulle finnas vad man skulle kalla starkare och svagare människor.
Jag tycker det är synd att en del som ser en person med till exempel Downs syndrom nedvärderar den personen automatiskt. För även om en person har drabbats av en mutation är alla människor lika värda.

* Sammanfattning:
Mitt syfte med arbet...