Katten genom tiderna
15063 visningar
uppladdat: 2003-12-07
uppladdat: 2003-12-07
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
Forntiden.
Alla kattdjur hör hemma i familjen Felidae, från det ståtliga lejonet till minsta tamkatt . I familjen delar man in dom i arter och en av dom är Felis silvestris - vildkatten. Det är antagligen den afrikanska vildkatten som är ursprunget till våra tamkatter av idag . Hur gick det då till? Det hela började med att människorna blev bofasta (12 000 år sedan, Bergström Börje m fl, alla tiders historia, s.8) och började samla och förvara spannmål. Detta blev givetvis en råttmagnet. Vildkatterna såg sin chans att få sig ett lätt skrovmål och höll sig i närheten av människan och dess kornbodar. Människan insåg snabbt kattens värde och gjorde allt för att den skulle stanna. Kattungar togs om hand och tämjdes och dessa blev då både husdjur och nyttogörare . Genom mutationer ändrades pälsteckningen och pälsar som inte var gynnsamma ute i naturen slog igenom hos tamkatterna .
Man vet inte riktigt säker när katten bosatte sig hos människan men man tror att det var för minst 5000 år sedan i det nuvarande Egypten men det kan också vara så att katten kan ha tämjts ungefär samtidigt överallt där det fanns vildkatter i Europa och Asien . Katterna blev så ovärderliga för egyptierna att det länge var förbjudet att föra ut dem ur landet. Egyptierna såg katterna som heliga. När en katt dog så balsamerades den och blev invirad i lindor så att den blev mumifierad. När man började med utgrävningar av dessa gravar fann arkeologerna tusentals mumifierade katter. Många av dessa har dock gått om intet eftersom man på 1800-talet malde ner trehundratusen mumifierade katter och skickade dom till England där det användes som gödsel på åkrarna!
Det uppstod en slags kattdyrkan i Egypten och man tillbad guden Bastet som var avbildad som en människa med katthuvud. Hon sattes i samband med lycka och värme . För att visa sin sorg när en katt dött rakade man av sig ögonbrynen och klädde sig i sorgkläder och den som dödade en katt skulle själv mista livet. Kattkulturen levde kvar i nästan tvåtusen år men år 390 e kr förbjöd man den . Men som sagt det var inte bara Egyptierna som hade monopol på katter, Omkring 500 f. Kr var tamkatterna vanliga i Kina. Till en början var det bara överklassen som hade katter men tillslut fanns den hos alla. I många områden i Asien trodde man att katten höll djävulen borta och gav sin ägare tur. Katterna fick följa med på fartyg som råttfångare och många sjöfarare var vidskepliga och trodde att katten skulle skydda dem mot olyckor, katastrofer och dåligt väder. Så det är mycket tack vare sjöfararnas positiva inställning till katten som den spred sig vidare och man tror att de första tamkatterna kom till Europa med feniciska fartyg omkring 900 f kr . Till Norden kom troligen katten med vikingarna som förde med sig den från sina handelståg. Även här blev den föremål för en slags dyrkan genom Freja, som var kärlekens och fruktbarhetens gudinna som färdades i en vagn dragen av just två katter .
Medeltiden
Om katten var populär och älskad under forntiden så fick det sig en tvär vändning under medeltiden. På något sätt så fick den katolska kyrkan ett horn i sidan till katten, antagligen för att man var rädd att den hedniska kattdyrkan som funnits i mellanöstern skulle blossa upp igen och för dom magiska egenskaper som man trodde att katten hade under forntiden . Katten fick en hel del dåliga egenskaper tillskrivna t ex att den var Lömsk, listig och svekfull. Något annat som man hittade på var att kattens onda krafter var begränsade till dess huvud och svans. Bland annat så varnade man under 1400-talet unga flickor för att om de trampade på en kattsvans skulle de inte hitta någon man under hela året .
Redan på 1200-talet sattes en hetsjakt igång mot katterna med den katolska kyrkan i spetsen. Katter ansågs ha samröre med djävulen och vara allmänt ogudaktiga. Lägligt nog så startade ju även kampen mot häxor under denna period så man kan säga att jakten på häxor och katter gick hand i hand. Katten ansågs viktig för häxkonsten och den ansågs vara en demon eller till och med djävulen själv. Dom stackars katterna blev liksom dom anklagade kvinnor brända på bål eller hängda och flådda levande. Otaliga är dom grymheter människan kunde finna på. All denna förföljelse ledde till att katten i början av 1400-talet faktiskt nästan försvann helt och hållet . En hemsk historia är om då staden Ypres i Belgien på 900-talet anklagades för att dyrka katter och för att rentvå stadens folk bestämde greven att man årligen skulle kasta ut 2-3 katter från stadstornet. Man slutade inte kasta ut katter förrän 1817. Mot slutet av 1700-talet upphörde häxjakten och även jakten på katterna som åter kunde börja fånga möss och råttor i lugn och ro och man upptäckte även här hur nyttig och användbar katten var .
Tur hade dock dom katter som bodde i dom östliga länderna som t.ex. Japan och Myanmar, där all magisk kraft ansågs vara god. I Japan trodde man bland annat att katten hade förmågan att förvandla sig till ett andeväsen när den dog. Det finns också flera legender om katter, bland annat hur birman blev Myanmars heliga katt. Enligt legenden anfölls ett burmesiskt tempel och översteprästen blev dödad. Hans vita favoritkatt satte sig då på hans huvud och förvandlades till den första birmakatten. Där tassarna nuddade vid prästen förblev pälsen vit, som en symbol för godheten. Tack vare detta mirakel kunde resten av prästerna bekämpa fienden . En Japansk legend berättar om Maneki Neko (den vinkande katten) som handlar om en fattig präst och hans katt som bor i ett gammalt och slitet tempel. En dag passerar en välbärgad man förbi men stoppas av en storm. Han tar skydd under ett träd då han plötslig får se en katt som står och vinkar att han skall komma in i templet och precis när han kommer i säkerhet i templet så träffas trädet av en blixt. På så sätt blir mannen vän med prästen och prästen och hans katt behöver aldrig vara fattiga igen. När katten dog så gjordes ett minnesmärke för att hedra dess minne. Än idag så används det för att bringa lycka och dess budskap lyder: kom in, du är välkommen! .
Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
På mitten av 1800-talet blev det mycket populärt bland överklassen att äga exotiska katter och man startade kattklubbar till höger och vänster för att bestämma rasstandard och jämföra katterna. Man importerar katter som aldrig för, så mellan 1850-1960 importeras Persen, Siamesen, Russian blue, Abessinier, Birman, Turkiska katter, Egyptisk mau, Korat och angorakatter i huvudsak till England, Frankrike och USA . Men det var inte bara i hemmen som katten figurerade, den var mycket populär i 1800-talets bildkonst och detta fortsatte in på 1900-talet men även författarna för denna tid uppmärksammade kattens tvetydighet, mystik och individualism liksom dess förhållande till det övernaturliga. Det enda som skilde 1900-tals författarna från 1800-talets var att man inte romantiserade längre utan istället försökte man förstå och utforska katten bättre. I början av 1900-talet blir katter även populära som seriefigurer medans de flesta efterkrigsserierna handlar om människor med en hund vid sin sida. Men katten tar igen eftersom den blev populär att använda i reklamsammanhang t ex har 1885 års reklam för Old Tom Gin en katt med som reklam ikon och än idag kan man se gamla pubar med en skylt med en katt utanför och då vet man att det har serverats Old Tom där som förövrigt blev ett populärt namn på katter i England. Katter har sedan stått som symbol för allt ifrån cigarettfilter till dammsugare och bilstrålkastare . Sveriges äldsta kattklubb är Stockholms kattklubb och bildades 1946 under namnet Svenska kattklubben .
Mina funderingar
Som kattvän så gör det verkligen ont i en när man läser hur grym människan kan vara mot oskyldiga djur! Jag hade faktiskt ingen aning om att människan betet sig så grymt mot katter som dom gjorde på medeltiden så det blev faktiskt lite av en chock. Bättre var det ju då på forntiden då folket verkligen respekterade djuren. Nu har jag ytterligare en anledning till att inte tycka om den katolska kyrkan. Jag kan inte låta bli att dra paralleller till digerdöden eftersom jag har skrivit om det också, om man nu nästan hade ihjäl alla katter under medeltiden så var det väll inte så konstigt att råttor och möss kunde härja fritt och sprida smitta när det inte fanns några katter som kunde hålla efter beståndet. Kan det kanske vara så att vi helt enkelt har en till anledning till att digerdöden blev så omfattande? I så fall får man ju verkligen säga att människan gjorde sig en björntjänst. Men varför skulle man då ha ihjäl dom stackars små djuren? Ja mycket säger att det var för att kyrkan inte ville ha några konkurrerande gudar men jag tror också att människan är rädd för det man inte förstår sig på och katten är ju människan överlägsen i mycket och den går ju faktiskt sin egen väg. Tyvärr så tror jag att lite av den medeltida tankegången fortfarande sitter kvar hos en del eftersom vi fortfarande idag har dom som inte tycker att katter är något värda. Jag blir så arg när jag hör folk skaffa katt när dom knappt kan ta hand om sig själva, katten må vara ett djur som trots tusentals år av mänsklig kontakt fortfarande har nära till vilddjuret inom sig men det betyder inte att man kan låta en katt gå vind för våg. Nej jag tror att katten fortfarande behöver ett ordentligt erkännande som husdjur. Debatten det senaste har ju handlat om man skall ha katter i koppel men jag tror det är fel, man skall snarare börja i den andra ändan där människan finns, det är ägaren som har ansvaret att märka och sterilisera sin katt om den inte skall användas i avel. Ju fler kattägare som tar ansvar för sina katter desto högre status kommer den att få! Jämförelsevis då mellan de olika epokerna så ser man verkligen en markant skillnad, då den från första början blev upphöjd till en gud för att sedan helt abrupt förpassas ner till lägsta rang för att till sist bli ett av våra käraste husdjur. Att jämföra forntid med medeltid är verkligen natt och dag. Givetvis så måste katten även ha varit ett nyttodjur även på medeltiden men det kommer i skymundan för den hetsjakt som bedrevs på katten under den tiden, som verkligen visar vilken makt den katolska kyrkan hade över folket. Skillnaden på forntiden och idag börjar i och för sig krympa, vi har inte den kattdyrkan som dom hade då (det finns säkert det också någonstans i världen just nu) men många respekterar och fascineras av detta smidiga och eleganta djur och idag är det populärt att ställa ut sin katt och det finns otaliga klubbar så på ett sätt så finns det ju en slags dyrkan. Att låta sin katt ärva? Ja det gjorde faktiskt Win...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2003-12-07] Katten genom tidernaMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2502 [2024-12-10]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera