Sömn och drömmar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Inledning

1.1 VARFÖR ÄR SÖMN OCH DRÖMMAR VIKTIGA?



Alla har väl någon gång ställt sig frågan, varför sover vi?
Det kan tyckas onödigt att sova bort 1/3 av sitt liv. Men faktum är att sömnen är livsnödvändig för att våran kropp ska orka hålla igång så länge som den gör.
Människor sover mindre och sämre nu för tiden. Stress och höga krav att leva upp till är dom överhängande faktorerna.
Om man nu ska ”slösa” bort 1/3 av sitt liv på sömn varför inte då se till att man verkligen får en god natts sömn.
I detta häfte har jag förutom goda sömnråd även svarat på de vanligaste frågorna gällande sömn och drömmar. Vad händer med kroppen när vi sover? Kan man bli sjuk av för lite sömn och vad avgör vad vi ska drömma om.
Jag hoppas att du kan få några goda råd och kanske svar på några frågor du haft.


2.

Människan har genom alla tider varit intresserade av vad som egentligen händer under sömnen. Det var först under 1950-talet man började undersöka sömnen i s.k. sömnlaboratorier. Man kopplade elektroder till huvudet och då kunde man mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan.


2.1 Vilka olika sömnstadier finns det?

Stadium 1:
Är ett övergångsstadium då vi är halvt vakna och har en viss kontakt med omgivningarna.

Stadium 2:
Vi kommer in i en lättare sömn. Vi får lägre hjärtfrekvens och djupare andning. Ungefär hälften av nattsömnen tillbringas i detta stadium.

Stadium 3:
Djupsömn, kallas även deltasömn. Den infaller 20-30 min efter att man har slutit ögonen.

Stadium 4:
Är den djupaste sömnfasen. Avslappningen är total. Det är även under denna fas som kroppen frigör tillväxthormon, vilket är viktigt för kroppens reparationsarbete.

Stadium 5:
30-40 min efter det att deltasömnen börjat, börjar vi komma upp i stadierna 2 och 3 igen. Sen kommer man in i det 5:e stadiet, s.k. REM-sömn.
REM står för ”rapid eye movement” = snabba ögonrörelser.
REM-sömnen varar i 1-10 min och det är under denna tid vi drömmer.



2.2 Varför är det svårt att somna ibland?

I dagens samhälle finns det många som har sömnproblem. Tillvaron är fylld av stress och förväntningar.
Man ska ha en bra utbildning, ett roligt och välbetalt arbete, man ska ha familj och samtidigt ha tid för sig själv. Inte undra på att människor blir stressade.
Stress leder i sin tur till sömnproblem. När man går och lägger sig blir man avslappnad och det inträffar lätt att minnen från dagen spelas upp inför ens inre.
Om man då är stressad är det lätt att obehagliga bilder dyker upp, och man kan få svårt att somna.

2.3 Vad gör man om man har svårt att somna pg.a stress?

Om man inte kan sova p.g.a. stress ska man självklart försöka ta itu med det jobbiga så stressen försvinner. Men ibland kan det vara svårt att koppla bort obehagliga bilder när man ska sova, och då kan man använda sig av den s.k. skärmmetoden. Den går ut på att man tänker sig att man ser bilden på en tv-skärm medan man själv håller i en fjärrkontroll. Sen använder du helt enkelt fjärrkontrollen att stänga av tv:n med.
Detta fungerar dock inte för alla men då kan man försöka att manipulera bilden till någonting nytt.
Tex. byta färg på bilden, byta ut ansiktena osv. oftast brukar man kunna sova bra igen efter att man har tagit itu med det som orsakat sömnproblemen.

2.4 Vad kan man göra om man har svårt att sova i största allmänhet?

Har man ofta svårt att somna utan att ha någon direkt orsak, så finns det en massa enkla saker man kan tänka på.
1. Titta inte på klockan när du ska sova.
Gå och lägg dig när du är trött. Är du trött vid halv nio, gå och lägg dig.
Många låter tiden styra en när dom ska sova, är klockan för ”lite” när dom är trötta vill dom inte gå och lägga sig.
2. Gå en kvällspromenad och försök att släppa alla tankar.
3. Ta ett bad innan du ska lägga dig, kroppen blir då avslappnad.
4. Undvik större måltider på kvällen. Kroppen blir tung och man riskerar övervikt.

Detta är bara 4 råd och det finns självklart en massa fler. Det gäller att hitta dom som hjälper en bäst.

2.5 Vad blir biverkningarna av dålig sömn?

En god natts sömn är en självklarhet för en bra dag. Sover man dåligt bidrar det till en massa biverkningar.
Dom vanligaste är att man blir lättare irriterad, man får ont i huvudet, man får svårare att ta itu med vardagens små problem, man får försämrad koncentrationsförmåga osv.

2.6 Finns det sömnsjukdomar?

Ja, det finns sömnsjukdomar. Jag har valt att berätta lite om sömnapné och narkolepsi eftersom det var dom som jag hittade mest information om.

Sömnapné:

Ordet apné kommer från grekiska ordet apneos som betyder vindstilla.
Sömnapné är ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av upprepade andningsuppehåll, s.k. apnéer.
Det finns olika sorters apnéer men den vanligaste är obstruktiv sömnapné, snarksjukan. Problemet beror på förträngning av luftvägarna eller ”slapp” muskulatur. Det resulterar i avbruten sömn.
Man kan även uppleva andra problem i form av koncentrationsproblem, huvudvärk, försämrat minne och sämre inlärningsförmåga.
Symptomen för denna sjukdom är vanligtvis stark trötthet, stort sömnbehov, huvudvärk, ökad irritabilitet samt påtagliga snarkningar.
Om du misstänker att du lider av sömnapné ska du kontakta läkare som kan remittera dig till en öron-, näsa - halsspecialist.
Med en sömnregistrering går det att undersöka omfattningen av dina problem. Sömnapné kan behandlas av s.k. CPAP- behandling. Då pumpar man in luft till en mask över näsan. Då skapas ett litet övertryck som förhindrar luftvägarna från att sugas ihop.


Narkolepsi:

Narkolepsi kännetecknas av sömnanfall och ökad sömnighet under dagen.
Narkolepsi drabbar c:a 1 på 1000, så det finns runt 9000 människor i Sverige som lider av sjukdomen.
En annan symptom förutom sömnanfall och sömnighet är kraftlösa muskler.
En del som är drabbade av narkolepsi kan göra saker för att senare helt glömma bort det. Man kan även få låg energinivå, mardrömmar och huvudvärk. Anfallen kan vara skrämmande och vara farliga i samband med fall. För diagnostisering gör man en sömnutredning, specialanpassad till individen. Behandlingen är lite oklar men man kan motverka sjukdomen med antidepressiva medel.


2.7 Varför snarkar man?

Snarkning uppträder när väggarna i de övre luftvägarna blir trängre och vibrerar.

2.8 Vad kan man göra för att förhindra snarkning?

Det finns en hel del du kan göra för att förhindra snarkning. Det är samma princip som med sömnråden, du måste hitta det som passar dig bäst.
Men saker att tänka på är tex.:
??Sov på sidan.
??Ha en lagom hög kudde så att halsen inte blir böjd och trång.
??Viktminskning kan hjälpa.


* Vissa sover sig till lycka, andra kämpar sig till elände *


3.


Som du kunde läsa på sidan två om stadium 5 så är det under den fasen vi drömmer. När vi befinner oss i stadium 5 kopplas kroppens alla muskler bort.
Ändas ögon-, hjärt- och andnings musklerna fungerar. Det är denna funktion som gör att vi inte rör oss i sömnen.
I ett experiment med katter så skar man av någonting i hjärnan så denna funktion sattes ur spel.
Efter ingreppet sprang, jamade och väste katterna på riktigt under sina drömmar.
Jag har faktiskt funderat mycket på just denna funktion. Går vi i sömnen för att någonting är fel i hjärnan och stör denna funktion?
Jag gick i sömnen när jag var yngre men gör dock inte det längre, vad beror det på egentligen?
Ärligt talat så vet jag inte. Jag vet inte om denna funktion har något att göra med att man går i sömnen.
Men det är ganska intressant att spekulera i ämnet och man kan nästan tänka sig vad som helst.

3.1 Vem var Jung?




1875-1961 levde det en man vid namn Carl Gustav Jung. Han var en Schweizisk psykolog som var intresserad av drömmar.
Jung var faktiskt kollega och bästa vän med Sigmund Freud. Dom arbetade tillsammans och var båda överens om att drömmar avslöjar dolda processer i psyket. Dom kunde dock inte komma överens om drömmarnas betydelse, och det var vid den tidpunkten Jung började gå sin egen väg.
Jung menade att drömmar var hälsosamma och värdefulla.
Freud däremot trodde att drömmar kunde vara symptom för psykiska störningar.
Freud menade även att grunden till de flesta drömmar var sexualiteten.
Detta höll Jung heller inte med om, han sa att drömmar kontrollerar psyket och upplyser det omedvetna om aspekter för att komplettera psyket.

I det här fallet måste jag säga att jag tror mer på Jung än Freud. Om det skulle vara som Freud säger att drömmar tyder på psykisk ohälsa så är ju alla psykiskt störda.
Jag tror att det är i drömmarna vi bearbetar dagens händelser och analyserar minnen. Om vi inte hade drömmarna tror jag inte att vi skulle kunna vara speciellt lugna och harmoniska.

3.2 Varför drömmer vi?

Det är egentligen ingen som vet varför vi drömmer. Det har spekulerats i alla tider om drömmarnas uppkomst.
Förr menade man att om man drömde så var det en ond ande som försökte dra ner en i fördärv.
Nu för tiden vet vi att det inte är sant men vi kan ändå inte riktigt säga vad som är den riktiga sanningen.

3.3 Vad är klardrömmar?

Klardröm eller lucid dröm som det heter med ett annat namn kännetecknas av att mitt i sömnen inser drömmaren att han drömmer.
Drömmaren vet inte direkt vad som är verklighet eller dröm men han vet ändå att han drömmer.
Medvetenheten om drömmen kan komma plötsligt, en ologisk detalj i drömmen kan sätta igång processen.
Drömmaren får förmågan att ändra skeendet i drömmen, men han kan aldrig kontrollera drömmen helt.
Upptäcker man att man har en klardröm kan detta vara otroligt spännande fascinerande.
Klardrömmar kan hjälpa en om man ofta har mardrömmar eller svårt att sova. Då kan man ta itu med problemen genom drömmen.


* Drömmen är ett samtal vi för med oss själva, en dialog mellan det omedvetna och det medvetna med hjälp av symboler och bilder *


4. AVSLUT SAMT EGNA KOMMENTARER

Jag hoppas att du i alla fall har fått svar på några av dina frågor genom att läsa detta häfte.
Jag tycker att det har varit väldigt spännande att läsa om sömn & drömmar eftersom vi faktiskt sover 1/3 av vårat liv.
Det var roligast att läsa om drömmar man även det svåraste. Ingen vet egentligen så mycket om drömmar utan det mesta är spekulationer så det har stått väldigt olika beroende på vart man läst.
Jag har i alla fall lärt mig en hel del. Det var kul att få reda på vad narkolepsi är eftersom jag ofta har hört ordet men aldrig förstått vad det är.
Eftersom vi har hållit på en hel del med Freud så var det intressant att få red...