Esperanto

2 röster
7579 visningar
uppladdat: 2005-02-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I.

Att åka utomlands är alltid kul, men att inte kunna göra sig förstådd kan komplicera situationen. Det pratas om snorkiga fransmän som vägrar att prata annat än franska. Jag har varit i länder där folk har varit väldigt tillmötesgående och pratat en sorts
engelska med mig som har varit omöjliga att förstå med den bästa av goda viljor… Men att komma till ett land och veta att det finns folk att ringa som pratar ett språk man kan förstå vore drömmen för många turister. Universalspråket Esperanto var obekant för mig för ett år sen. Jag har läst om det och tycker att det är en fascinerande tanke. Att lära sig två språk och sedan kunna kommunicera med människor i hela världen skulle underlätta väldigt mycket för många människor. Därför ska jag berätta om språket Esperanto.

II.

Esperanto är ett språk som har tillkommit för att underlätta kommunikationen bland jordens befolkning. Då språket inte är modersmål för något folk är det ingen folkgrupp som får ett försprång över andra. De vanliga språken skall inte försvinna på grund av esperanto, det är meningen att det skall vara ett komplement till kommunikationen i världen. Språket grundades 1887 av Dr Lazar Ludwik Zamenhof (som också skrev den första läroboken på esperanto) och har utvecklats till ett omfattande språk. Det finns böcker och tidningar och radio stationer där det skrivs och talas på esperanto. Uppgifterna om antalet människor som behärskar esperanto är blandade men det är mellan hundratusen och en miljon.


Lingvistiskt sett bygger esperantos ordförråd till största delen på de romanska språken med vissa germanska och slaviska inslag Grammatiken brukar dock räknas som agglutinerande, vilket innebär att ordstammarna aldrig förändras eller förkortas, utan fogas till varandra som pusselbitar. Detta innebär att esperanto grammatiskt sett står närmare turkiska och japanska än de västerländska språken. Esperanto är betydligt lättare att lära sig än de etniska språken.

Zamenhofs syfte med att publicera esperanto var att det skulle bli ett andra språk för alla, som människor kunde lära sig vid sidan om modersmålet för att underlätta kommunikation mellan olika folk. Zamenhof menade att bristen på kommunikation och förståelse var en av orsakerna till krig och fiendskap mellan olika nationaliteter.



III.
En grupp idealister i Ryssland slöt sig till Zamenhof och det nya språket blev snart ett språk som både talades och användes för fack- och skönlitteratur i original och i översättning. Förutom de ryska esperantisterna spelade esperantister i Uppsala och Paris en stor roll för språkets spridande och utveckling. Zamenhofs dotter, Lidia Zamenhof besökte Sverige, bland annat i september 1932 för att hjälpa till med spridandet av esperanto. Inom några år fanns esperantotalande i många länder. 1905 anordnades Unua Universala Kongreso de Esperanto. 1907 inträffade en kris i esperantorörelsen. En mindre grupp lanserade det reformerade språket ido (esperanto; sv. avkomling). Sedan dess har hundratals konstgjorda språk lanserats, utan att något har fått samma spridning som esperanto.





IV.

Ordet ”esperanto” betyder, en person som hoppas. Dr. Zamenhof skrev sin första bok under pseudonymen ”esperanto”, då han hoppades att språket skulle få fäste. Senare när språket började användas mer och mer fick det heta esperanto.



Det finns i 87 länder esperantister som fungerar som ett slags "hjälpare" eller delegater för dem som vill ha kontakter eller behöver hjälp med olika internationella frågor. Deras adresser finns i det internationella esperantoförbundets, UEA, årsbok. Man kan t.ex. få information inför en resa, eller hjälp med att undersöka förhållanden i samband med yrke eller hobby. De flesta av de mer än 2000 delegaterna representerar olika fackområden, så att man kan söka fackkunskap och lokalkännedom där den finns.

Eftersom många esperantotalande uppskattar att få långväga besök, har det uppstått något som kallas "Pasporta servo". Det är en bok med cirka 800 människor i 59 länder. Som är beredda att låta en esperantofrände bo i seras hem gratis. – Detta är uppskattat av världsresenärer, tågluffare och alla som har ett intresse av att träffa folk från andra länder och kulturer. Detta blir möjligt tack vare att de har ett gemensamt språk




V.
Här följer några exempel på hur språkbildningen är upplagd

Substantivet har alltid ändelsen o.
Ordet bord heter tablo på esperanto.

Plural (har alltid ändelsen j)-Tablo-j

Den bestämda artikeln heter alltid ”la”. Det finns ingen obestämd artikel.

La tablo- bordet

La tabloj- borden



Så här kompareras ett adjektiv:

Ordet vacker heter bela på esperanto. Alla adjektiv slutar alltid på ”a”.

I svenskan säger vi vacker, vackrare, vackrast men på esperanto lägger man till orden ”pli” som betyder mer och ”plej” som betyder mest framför ordet. För att säga vacker, vackrare, vackrast på esperanto skulle man då säga:

Bela, pli bela, plej bela.


Så här böjs ett verb:

Verbet knyta heter ”nodi” på esperanto. I svenskan så är det här ett oregelbundet verb men på esperanto finns det inga undantag.

Så här ser de olika ändelserna ut:

Infinitiv – Nod-i Knyta

Presens – Nod-as Knyter

Imperfekt- Nod-is Knöt

Imperativ- Nod-u Knyt!

Futurum- Nod-os Skall knyta

Presens particip- Nod-ant Knytande

Perfekt particip- Nod-int Knuten



VI.

Att kunna göra sig förstådd utomlands är viktigt, man får ut mer av sin resa och man vidgar sina vyer. Risken med att inte kunna göra sig förstådd är att man gör saker som alla tu...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Esperanto

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-11]   Esperanto
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3648 [2023-01-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×