Aristoteles- Gudarna bestämmer inte allt

1 röster
14649 visningar
uppladdat: 2005-04-21
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Aristoteles Logik

Aristoteles hade kommit på ett sätt, som han ansåg att man lärde sig mer och lättare med. Det var i tre steg. Det första steget vara att man skulle observera. Man skulle samla så mycket fakta som möjligt och sedan skulle man studera det noga. Det andra steget var att man skulle systematisera. Skapa en sorts ordning, så att man skulle förstå bättre. Det tredje och sista är att man ska dra slutsatser av det som man observerat och systematiserat. Här skiljer han sig från bland annat Platon i sin samtid som trodde att man kunde tänka fram sanningar.

Aristoteles var teleolog. Han menade att det finns en orsak till allt. En teleolog är en person som vill veta syftet med någon händelse i naturen - exempelvis skogsbrand. Då dör ju en massa träd och så vidare, men det växer ju fram en nyare och finare skog. Det finns någonting som heter teleologisk etik och det är ungefär samma sak som konsekvensetik. Man vill tjäna ett syfte som är gott för så många människor som möjligt innan man handlar. Skogen brann ner för att djuren skulle få en ny och fin skog att leva i. Ett gott teleologiskt syfte. Han var en utav de sista teleologerna eller naturfilosoferna.

I och med sin logik byggde Aristoteles ett hierarkiskt system för att spegla naturen. För det första delade han upp allting i två huvudgrupper, livlösa ting till exempel jord och vatten. Och sedan såklart levande ting. Men de levande tingen delade han upp i fler grupper, djur och människor. Högst upp var människan, som var ojämförbar eftersom hon har ett förnuft. Efter människan kom rovdjuren och allra längst ner var växterna eftersom dom inte ens har känslor eller medvetande.


Etik och Moral

Aristoteles ansåg att alla människor bestämmer sina egna egenskaper. Det var på den punkten som Aristoteles skilde sig från sin egen tid, där människorna ägnade hela sina liv till gudarna. Platon, exempelvis, trodde att gudarna styrde över människornas öden och gudarna bestämmer människornas moral. Men Aristoteles trodde inte att gudarna styr och ställer över människan. Enligt Aristoteles bestämmer man alldeles själv om man skall vara elak eller snäll till exempel. Man väljer själv de egenskaper som är bra och ”goda”. Gudarna bestämmer inte hur människan skall vara. Människan bestämmer alldeles själv om hur man skall leva sitt liv. Detta har varit viktigt för människor väldigt länge. På medeltiden var det väldigt betydelsefullt eftersom kyrkan hade väldigt stor makt, så det blev delade åsikter om hans teorier. Ofta använde teologerna Aristoteles teorier för sina egna syften. Det betydde även mycket för dem som skiljde sig från kyrkans åsikter, att en stor betydande filosof minsann hade sagt att man bestämmer själv.

Aristoteles ansåg att människorna bodde i samhällen för att man skyddar sig bättre mot faran då. Det bygger också på teleologiska tankar. Människan klarar sig inte utan samhället och samhället klarar sig inte utan människan. Ett bra samhälle byggs upp av bra och goda människor som gör goda gärningar. Aristoteles tyckte också att i ett samhälle bör det vara en härskare ur medelklassen, eftersom det var ”den gyllene medelvägen”. Ingen rik eller fattig skulle kunna åstadkomma ett rättvist samhälle, men en blandning av de båda skulle förhoppningsvis vara det bästa alternativet. Människan ska inte vara feg eller dumdristig, men man ska däremot vara modig. För brist på mod är detsamma som feghet och för mycket mod är dumdristighet. Man ska inte var girig eller slösaktig, man ska vara givmild. För lite givmildhet är girighet och för mycket är slösaktighet. Man måste ta ”den gyllene medelvägen”.

Aristoteles kvinnosyn var typisk för den tiden. Han ansåg att kvinnan var någonting ofullbordat och att mannen var den fullständiga människan. Kvinnan var en slags ”halv” människa. Denna syn på kvinnan bestod långt in på 1900-talet. Men kan ju nästan säga att männen fortfarande ser på kvinnor som något ofullständigt. Trots detta finns det sådana som idag tagit just teorierna om allas rätt till självförverkligande till heders igen.


Tingens form och materia

Aristoteles utvecklade sin läromästare Platons idé om ”idéerna”, men han ändrade lite på den. Han kallade idéerna för former och trodde inte på Platons teori om att idéerna levde i en separat idévärld, utan han trodde att formen fanns i våran värld knutna till det speciella objektet. Att en blomma är just en blomma, enbart för att den har en blommas form, som liksom finns inuti den. När blomman bara är ett frö har den ju inte blommans form men den har mjöligheten att bli en blomma och inte ett träd. När fröet gror så förverkligar den blommans form. Den har blivit det som den hade möjlighet till att bli. Aristoteles beskrev denna förändring såhär (det är lätt att förstå om man tar ett stenblock som exempel):
1. Materiell orsak. Bildhuggaren vill hugga fram en staty föreställande en kvinna, då är själva stenblocket den materiella orsaken till statyn.
2. Formell orsak. När bildhuggaren har huggit ut en kvinna ur statyn då är kvinnan den formella orsaken till statyn.
3. Verkande orsak. När bildhuggaren hugger ut kvinnan ur stenblocket antar ju stenblocket kvinnans form och det är det som är den verkande orsaken.
4. Ändamålsorsaken. Bildhuggarens mål är att få ut kvinnan ur stenblocket. Det är ändamålsorsaken.
Aristoteles ansåg också att kvinnan var formen som bildhuggaren mejslade ut ur stenblocket. Han kom fram till att eftersom människan ansågs som förnuftig måste förnuftet vara människans form. Förnuftet är det viktigaste hos människan. Ett barn har möjligheten att få förnuftet hos en vuxen människa och då anta formen hos en människa. Det kallar Aristoteles att förvekliga sig själv.


Aristoteles liv

Aristoteles föddes 384 f. Kr. i stadsstaten Stageira i norra Grekland. Hans far var läkare åt kungen av Makedonien. Men hans föräldrar dog tidigt och han blev uppfostrad av en man som hette Proxenius. Han gav Aristoteles sitt intresse för filosofi. När han var 17 år flyttade han till Aten och började på Platons läroanstalt för filosofi, Akademin. När Platon dog hoppades Aristoteles på att han skulle få ta över Akademin men han blev inte vald till det. Då flyttade han till ön Assios där han gifte sig med en ung flicka som han fick en dotter med. Men hon dog tyvärr i barnasäng, precis som många andra kvinnor på den tiden.

Sen gifte han om sig med Herpyllias. Han fick en son med henne som blev döpt efter hans far Nikomachos. Efter det flyttade de till ön Lesbos där Aristoteles öppnade en filosofisk...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Aristoteles- Gudarna bestämmer inte allt

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-21]   Aristoteles- Gudarna bestämmer inte allt
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4156 [2022-07-05]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×