Populärmusik från Vittula

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Populärmusik från Vittula

Jag har läst en bok i pocketform vars titel lyder ”Populärmusik från Vittula”. Boken är skriven av Mikael Niemi som fick August-priset för den, år 2000. Boken är 238 sidor lång och innehåller 20 kapitel, prolog och epilog. Varje kapitel har en liten text eller mening överst i texten som beskriver kapitlet t ex ”om musikplinkande och andra mer eller mindre manliga aktiviteter”. Tack vara att varje kapitel är självständigt, så blir det flera små klimaxar.


Boken utspelar sig i norra Sverige i Pajala under början av 60-talet och framåt till mitten av 70-talet. Boken bygger på tankar och upplevelser som Mikael Niemi har gjort under sin barndom, och man läser i jag-form, där ”jag” heter Matti. Det är mycket dialog och monolog där språket är en blandning av vardagsspråk, dialekt, slang och finska. De finska orden är svåra att förstå annars är det bara kul att läsa. Transportsträckorna är kapitlen, för det är alltid ett hopp i Mattis liv efter varje kapitel.

I boken får man följer Matti när han växer upp i Pajala som kallas för Vittula, Fittmyren. Det är inte en sammanhängande handling utan man hoppar över vissa år, och får bara var med i speciella stunder. Man kan säga att boken bygger på massa bihandlingar som alla har med Matti att göra som binds samman till en huvudhandling.

Berättelser som till exempel om hur det hela börjar när Matti är 5år och gatorna i Pajala precis har asfalteras, och han smyger sig in på sin storasysters rum och för första gången hör rock’n’roll. Om när Matti och Niila startar ett rockband. Om hur han möter sin tystlåtne vän Niila. Eller när den skånske musikläraren tävlar mot skolbussen på cykel mellan Pajala och Kaunisvaara.. Om Mattis jobb hos en författare som råttdödare, under en sommar. Eller när hans pappa under ett bastubesök berättar om vilka släkten de låg i bråk med, och vilka tjejer som han på något sett är släkt med. Om luftgevärskrigen i skogarna kring Torne älv. En rolig berättelse är när det arrangeras ett mästerskap i superi för ungdomar, där Matti och Niila hjälper till att fylla på i glasen. Om hur deras rockband får ytterligare två bandmedlemmar. Historien om farfaderns 70års kalas, där det börjar lugnt men sen kommer spriten fram och karlarna i släkten börjar supa. Historien om när Matti och Niila hör Beatles för första gången beskrivs tydligt och detaljerat. Eller när duon står på landsvägsbron över Torne älv och hör isen lossna och de börjar skrika Rock’n’roll music, som dom hört Beatles skrika. Man får följa med när Matti raggar upp en tjej och tar henne till husmorsgymnastiken, där de blir påkomna mitt i orgasmögonblicket med att ha sex.




Tidsskildringen är välgjord och Niemi får med alla kategorier på något sett. Niemis miljöbeskrivningar är väldigt välgjorda och detaljerade, det känns som om man vet hur det ser ut och funkar upp i Pajala. Jag gillar speciellt hans sociala miljöbeskrivningar, där han beskriver vart olika familjer ligger politiskt, eller när han beskriver vilka släkter som det är bråk i mellan.

Mina tankar och åsikter kring Populärmusik från Vittula.
Jag börjar med att berätta att det är en otroligt rolig, underhållande bok om livet som barn/ungdom. Det är en välskriven bok som sticker ut från andra böcker, och jag personligen har inte läst någon bok som är uppbyggd på samma sätt som denna bok är. Jag tycker att författaren har lyckats om man läser med ett leende på läpparna, och Niemi har verkligen lyckats med populärmusik från Vittula. Jag vill beskriva bokens handling med endast tre ord: Sex, Sprit & Rock’n’roll. Vad boken innehåller är: mycket humor, kärlek, sex, skratt, bus, fantasi, historier, bastubadande, gammalkommunism, våld, supande, med mycket mera. Vad mer kan man begära av en bok?

Populärmusik från Vittula förtjänar toppbetyg. Eller ta bara en text från boken:
”-BAM… BAM-BAM…
Nej, där kom det! Hårda ackord. Och så Elvis febriga stämma.
Jag stod som förstenad. Glömde svälja, märkte inte att det droppade från underläppen. Jag kände mig yr, det snurrade i huvudet, jag glömde bort att andas.”
Populärmusik från Vittula. Mikael Niemi

Kort sagt, alla som kan läsa bör läsa Populärmusik från Vittula, och dom som inte kan läsa får ta och lära sig.

Jag vill citera Jesper Högström som har skrivit, om Mikael Ni...