Ungdomsarbetslösheten I Sverige

Förord

Ungas svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden ökar när arbetslösheten ökar. För många blir utbildningen en väg in i arbetsmarknaden men om man har brister i sin utbildning blir det allt högre grad en belastning. Utbildning har också starkt positiva effekter på arbetsmarknaden och påverkar positivt individens resurser och handlingsmöjligheter i andra avseenden. Ett stort antal unga vuxna med enbart grundskoleutbildning befinner sig nu i en mycket svår situation.

ungdomarna är överrepresenterade bland de arbetslösa, underrepresenterade bland de förvärvsarbetande och kan i mycket lägre grad än sina jämnåriga förlita sig på ekonomiskts stöd från föräldrarna. Det behövs extra utbildningsinsatser riktade till den grupp som idag har svårigheter att fullborda gymnasieskolans utbildningar och som i mycket hög grad drabbas av exkluderings- och försörjningsproblem.

 Definitionen av ungdomsarbetslöshet

Att vara ung och att inte ha något arbete kan vara tungt och tråkigt i längden särskilt om man inte sökt in till högskolan och eller inte har förutsättningarna att komma in, och bättre blir det inte med en lågkonjunktur som gör ungdomarnas möjligheter till att skaffa jobb blir ännu mindre och svårare. Ständigt söker ungdomar arbete och nekas, oftast p.g.a. av att det inte finns plats eller att företaget inte har råd med att anställa fler. Många blir tyvärr nöjda med att bara vara timanställda, eller arbeta deltid. Att leva på en halv lön eller ännu mindre kan fungera för vissa personer, men för andra är det näst intill omöjligt.

Att vara en arbetslös ungdom över huvudtaget är ett problem inom nationalekonomin. Ungdomsarbetslösheten i grund och botten definieras som den andel av arbetskraften i arbetsålder (mellan 15 och 24) som inte har någon sysselsättning Arbetskraften består av människor som är sysselsatta respektive arbetslösa. Men personer som inte kan eller vill tillhöra arbetskraften räknas därför inte med i någon statistik. Men på vilka sätt influerar dessa två termer denna ungdomskris?

Man kan säga att arbetslöshet och sysselsättning utvecklas åt motsatt håll. Om tillväxten i Sverige är hög innebär det att företagen går bra och vill anställa. Då ökar alltså sysselsättningen och arbetslösheten minskar. Går det dåligt för Sverige vill inte arbetsgivare anställa och färre får jobb. Arbetslösheten i sig är ett problem eftersom det medför produktionsbortfall som sedan leder till att det mänskliga kapitalet skadas och det ger även sociala problem som kriminalitet och hälsoproblem. Detta påverkar även unga arbetslösa människor.

 Bidragande effekter till ungas arbetslöshet

Det finns tre olika typer utav arbetslöshet. Konjunkturarbetslöshet, friktionsarbetslöshet och säsongsarbetslöshet. Konjunkturarbetslösheten är tillfällig och beror på en allmän lågkonjunktur i ekonomin. Friktionsarbetslöshet är arbetslöshet som uppstår på grund av att arbetstagare byter jobb och är bara tillfällig. Säsongsarbetslöshet är också tillfällig och beror på att produktionen är säsongskänslig. Alla dess tre olika delar bidrar även till ungdomsarbetslösheten i Sverige. Inflation är en del i konjunkturdelen som bidrar till en allmän ekonomisk stegring av prisnivån som i sin tur betyder att man får mindre för pengarna, alltså penningvärdet försämras.

En låg och stabil inflation skapar generellt sett inte så stora problem. Däremot kan det finnas risker med en varierande och hög inflation. Om priserna varierar mellan varor, och prisnivån är ryckig, är det svårt för privatpersoner, företag och den offentliga sektorn att fatta beslut om saker de vill köpa. De blir mer försiktiga med att konsumera och investera. Detta gör att produktionen faller och därmed efterfrågas mindre arbetskraft som leder till en högre ungdomsarbetslöshet.

För att en inflation ska reduceras eller botas, måste tillväxten i landet istället höjas, kombinerat med Riksbankens räntepolitik. När tillväxten är hög brukar arbetslösheten sjunka. Det beror på att företagen då anställer fler för att kunna producera mer. Arbetslösa får därför bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt förlorar färre sina jobb. BNP är det vanligaste måttet på hur mycket som produceras i en ekonomi. 

Men när tillväxten är låg brukar arbetslösheten öka. Om många är arbetslösa, istället för att vara sysselsatta, minskar inkomsterna till staten från inkomstskatten. De som är arbetslösa får också mindre pengar att konsumera för, alltså minskar skatteintäkterna från moms. Dessutom ökar statens utgifter för arbetslöshetsförsäkringen. En person räknas som arbetslös enligt ekonomifakta om människan inte är sysselsatt, kan börja arbeta inom 14 dagar eller har aktivt sökt ett arbete under de senaste 14 veckorna eller inväntar att börja arbeta inom tre månader efter mätveckan. 

Historik

Sverige har gått från att vara ett föregångsland i Europa med låg ungdoms- arbetslöshet till att ha en av de högsta nivåerna för ungdomar i åldern 15 och 24 år. I början utav 1990 - talet, bland de mest drabbade åren då den ekonomiska krisen slog hårdast på arbetsmarknaden, blev det ungdomarna som fick ta emot de hårdaste smällarna med kraftigt stigande arbetslöshetssiffror. 1997 började ungdomsarbetslösheten i Sverige avta men har sedan dess ökat igen.  2005 hade vi en ungdomsarbetslöshet på drygt 21 procent, trots att vi då var mitt uppe i en högkonjunktur. Även när man jämför med EU-snittet utmärker sig Sverige. 2006 var den åter uppe i samma höga nivåer som 1996 och 2007 sjönk den något till dryga 19 procent, för att sedan åter stiga med några procent till.

2008 var en femtedel av de svenska ungdomarna yngre än 24 år arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland dem högsta i Europa och kommer säkerligen vara det ett tag till om inga drastiska åtgärder tillkommer. Under fjärde kvartalet 2009 var 138 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa.

 Detta motsvarar en relativ hög arbetslöshet på 24,0 procent. Sverige har en av EU:s högsta ungdomsarbetslöshet. Detta är inte bara ett finanskrisproblem utan ungdomsarbetslösheten var hög även under den senaste högkonjunkturen.

Fakta

Vissa anser att ungdomsarbetslösheten är en enhetlig grupp medan andra menar på att den inte är det, utan att man kan dela upp den i flera grupper.   Det sägs att det är avgörande att skilja på unga i gymnasieåldern och de som är äldre, eftersom hälften utav alla arbetslösa ungdomar (15 - 19) söker jobb vid sidan om skolan.  Dessa ungdomar är inte arbetslösa, de är sysselsatta eftersom de går i skolan. Tar man bort dessa ungdomar ur statistiken får man en betydligt lägre procentenhet än om man räknar med dem, sedan finns gruppen som även studerar på högskolan som liksom gymnasieeleverna söker jobb vid sidan om sin studeranda.

Även högskolestuderande är sysselsatta men inte i lika stora drag, eftersom "skoltiden" för de inte är lika lång som för gymnasiestuderande, men desto mer hemtentor får de. En tredje grupp är de som inte har gymnasiekompetens eller för låga betyg för att komma in på högskolan. Idag saknar cirka en fjärdedel, eller 33.000 per årskull, slutbetyg från gymnasiet fyra år efter skolstarten. Dessa bör också delas in i en särskild grupp. En fjärde grupp är invandringen. På senare år har Sverige tagit in ofantligt mycket invandrare som har sin del när det gäller ungdomsarbetslösheten. De flesta kan inte räknas in för många kan inte tillräckligt bra svenska. Svenskan i landet är ett utav många obligatoriska delar man måste kunna för att ta sig in på arbetsmarknaden.

Sedan får man inte glömma gruppen som är arbetslösa under sommaren och de som har tagit paus från sina studier eller som gör uppehåll mellan gymnasium och universitet. Därmed får vi fler, korta arbetslöshetsperioder när man går emellan olika korta anställningar parallellt och in och ut studier.  Sammantaget menar man på att man skymmer sanningen från verkligheten, att ungdomsarbetslösheten inte är så krisartad som många säger.  

I Borås tidning skriver docenten i nationalekonomi och forskare vid institutet för arbetsmarknadspolitik utvärdering, IFAU Oscar Nordström Skans att det är en stor lögn när svenska folket säger att det är omkring 30 % utav ungdomarna är arbetslösa. Han menar på som tidigare skrivet, att hälften utav alla ungdomar har sysselsättning och räknas därför inte in i arbetskraften och att procentsiffran inte ligger på 30 procent utan omkring 7 %. Han skriver att enligt SCB angivna ungdomsarbetslöshetsprocent var varannan ungdom heltidsstuderande första kvartalet, vad Oscar menar är att dessa ungdomar inte är permanent utslagna ungdomar som man lätt kan tro, bara för att de inte har något arbete där man tjänar pengar. De som ligger i farozonen för att drabbas av ungdomsarbetslöshet och som ofta befinner sig där ett längre tag är främst de unga som inte avslutat sin grundskola - eller gymnasiestudier och invandrarungdomar som kommit till Sverige relativt sent. Dessa har sämst möjlighet till arbete skriver han.

Siffrorna om ungdomsarbetslösheten är även missvisande enligt arbetsförmedlingen.  Statistiken enligt Arbetsförmedlingen är 9 % skriver Angeles Bermudez Svankvist och Clas Olsson. Arbetslösheten bland ungdomar är alltså fortfarande betydligt högre, men skillnaden är långt ifrån lika stor som om man jämför de officiella siffrorna från SCB eller Eurostat . Arbetsförmedlingens egen statistik visar att cirka hälften utav de ungdomar som blir inskrivna som arbetslösa går ifrån dem för att de antingen hittat jobb eller studier inom 3 månader. Enligt den officiella statistiken uppgick alltså arbetslösheten till 29 procent av arbetskraften under andra kvartalet 2009. Detta innebär dock inte att mer än var fjärde ungdom är arbetslös. Arbetslösheten relateras nämligen till storleken på arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet bland unga är låg eftersom många befinner sig i studier.

Arbetsförmedlingen tror också att ungdomar i dagens samhälle kommer att klara ungdomsarbetslösheten bättre än vad många tror. Vad som talar för detta påstående är att det kommer ske en stor generationsväxling mellan fyrtitiotalisterna och nittiotalisterna. Fyrtiotalisterna går i pension och lämnar efter sig ett stort tomrum som ska fyllas av dagens ungdomsgeneration. Och när konjunkturen vänder kommer företagen börja nyanställa i större utbredning där vår ungdomsgeneration kommer befinna sig i. Enligt arbetsförmedlingen kommer 850,000 människor passera pensionsåldern under 2009 - 2015 varav hälften är på arbetsmarknaden. Detta kommer göra så att unga kommer få en stor chans att komma in på arbetsmarknaden.

Men däremot drabbas ungdomar hårdare vid ekonomiska kriser än andra åldersgrupper. Det beror inte bara på deras brist på erfarenhet och att de är nya på arbetsmarknaden, utan även på att arbetsgivarna är rädda för att testa ny kreativitet. Unga har oftast heller ingen erfarenhet av känna själva drivkraften 'att söka jobb' som också måste räknas in i statistiken.

Många ungdomar bor oftast hemma ett eller två år efter gymnasiet innan de flyttar hemifrån, och har på så sätt inte samma ekonomiska intressen av att söka ett jobb än en som redan flyttat. Ungdomarna som bor hemma har för det mesta inga kostnader som hyra eller bostadslån och har därför mindre att vinna om de skaffar arbete. De ungdomar som inte bor hemma är dessvärre bundna till att skaffa arbete om de ska klara av sina utgifter, och incitamenten för att skaffa arbete blir desto högre.

Som vi redan vet har Sverige skapat stora rubriker här hemma och tyvärr finns det många skäl till att ungdomsarbetslösheten är så pass hög som den är. För det första befinner sig ungdomarna i 1900 - talets största babyboom, för det andra lever de under en av de värsta lågkonjunkturerna på väldigt många år. För det tredje har den yngre arbetskraften dessutom genomgått en strukturell förändring. De senaste 15 åren har gymnasieskolan förlängts med ett år för alla yrkesförberedande gymnasieprogram och andelen som har minst ett års eftergymnasiala studier ökat från cirka 23 procent år 1990 till cirka 40 procent år 2008 i åldersgruppen 25-29 år. Andra stora orsaker till de höga nivåerna har diskuterats och stelheter på arbetsmarknaden och för höga ingångslöner är ett ytterligare ett par själ.

Nu när det är tur för 90-talisternas att träda in på arbetsmarknaden kommer konkurrensen till att skaffa arbete bli mycket hög de kommande åren. Enligt SCB:s senaste befolkningsstatistik kommer antalet unga mellan 19-24 år de närmaste åren vara ovanligt många och 2012 nå en topp på 788 000. Det kommer att dröja länge innan ungdomar utgör en så stor del av befolkningen igen.

Det finns många ungdomar som bestämmer sig för att antingen plugga vidare på högskola eller universitet efter gymnasiet men även väldigt många som vill ut på arbetsmarknaden direkt. De som vill komma ut på arbetsmarknaden kommer inte få det lätt, just att arbeta är nog inget problem för de flesta men att komma in på självaste arbetsmarknaden kommer bli svårt och med tanke på den djupa lågkonjunkturen som nu råder blir det bara svårare. Med en ungdomsarbetslöshet på närmare 25 procent är det olyckligt att gruppen ungdomar är ovanligt stor just nu. Inte minst för att ungdomsarbetslösheten väntas stiga ännu mer de närmaste åren till följd av finanskrisen.

Man borde lägga ner mycket mer tid på att hitta åtgärder mot ungdomsarbetslösheten istället för att grubbla på andra saker som aldrig kommer hända. Regeringen och oppositionen måsta ta tag i detta. Bilden utav ungas arbetslöshet måste nyanseras, man kan inte leva på gammal fakta och statistik utan måste istället komma gång med hjärnkontoret och vara nytänkande hela tiden. Cirka 10 procent av ungdomarna i åldern 16 - 19 hoppar av gymnasieskolan de två första åren. Då är det något som har gått snett och detta är ingen marknadspolitik vi snackar om utan ett utbildningspolitiskt problem.

Räknar man bort den grupp unga som borde befinna sig i utbildningssystemet är ungdomsarbetslösheten 11 procent bland i-gruppen 20-24 år. Den strukturella ungdomsarbetslösheten beror på att det finns brister och avsaknad av utbildning, erfarenhet och nätverk mellan skola och arbetsliv. I flera branscher fungerar övergång mellan skola och arbetsmarknad mindre bra. Därför måste arbetsmarknadspolitiken få stöd från utbildningspolitiken. Exempelvis måste möjligheterna till arbetsplatspraktik bli bättre, komvuxplatserna bli fler och kontaktpunkterna mellan skola och arbetsliv starkare.

Samverkan mellan skola och arbetsliv måste dessutom stärkas på grundskolenivå. Det individuella stödet, liksom studie- och yrkesvägledningen ska vara så bra att de allra flesta kan komma in i-gymnasiet. Här har branschernas parter stor betydelse och ett ansvar för att övergången från gymnasiet till arbetslivet underlättas. Ungdomsarbetslösheten måste tas på allvar. Det framgår med önskvärd tydlighet att frågan inte kan förminskas till en diskussion om en lagtextparagraf. Vad som är den grundläggande orsaken till ungdomsarbetslösheten är konjunkturell. Det är brist på efterfrågan i världsekonomin som gör att efterfrågan på arbetskraft är svag. Det drabbar ungdomarna hårdast.

Enligt data från Eurostat steg ungdomsarbetslösheten i Nederländerna från 5,3 % i mars 2008 till 5,7 i mars 2009. Det är bara 0,3 %.  Danmark ligger på 13 % 2009 medan Sveriges arbetslösa ungdomar ökade från 19,2 procent mars 2008 till 25,2 procent enligt säsongjusterade statistikdata från Eurostat. Detta är en ökning med 6 procent på bara ett år. Jämför man Sveriges resultat med de andra länderna ser man en skräckinjagande skillnad, och ändå har Sverige varit ett föregångsland med hyfsad låg ungdomsarbetslöshet. Eu-genomsnittet låg i mars 2009 på 18,3 medan Sverige hade hela 7 % mer än genomsnittet! Det som tragiskt är att många tror att den kommer sjunka, men enligt prognoser som konjunkturinstitutet hämtat fram kommer ungas arbetslöshet stiga till 28 %.

Parallellt med att arbetsmarknaden kraftigt avtar kommer nittiotalisterna att ta studenten. Detta bådar inte gott för deras framtid på marknaden. Istället för att hoppas att något ska hända måste man istället agera och inse att problemet är seriöst och försöka få fram så mycket som möjligt för att reducera den katastrofala ungdomsarbetslösheten. Vi bör ta del utav Danmarks och Nederländernas modeller. I t ex Danmark ingår en lång lärlingsperiod i alla yrkesutbildningar, ofta på flera år. Eleven skriver kontrakt med arbetsgivaren och får en lön som motsvarar drygt hälften av den ordinarie. Efter utbildningen får de allra flesta jobb.

Om är det något land som vi borde bli inspirerade utav så är det Holland! Holland är ett föredöme särskilt när det gäller att hantera och förebygga ungdomsarbetslösheten. Där tar näringslivet kontakt med elever redan i skolan. Dessa tidiga kontakter mellan skolan och näringsliv utgör även ett underlag för regeringens politiska handlingsprogram. Regeringen och parterna på arbetsmarknaden har enats om ett krispaket med utökade arbetsmarknadsåtgärder. Paketet lades fram i mars 2009. En viktig åtgärd anses vara att hålla ungdomsarbetslösheten tillbaka, den befaras kunna stiga under 2010. Parterna på arbetsmarknaden har enats om att söka skaffa fram praktikplatser och ingen ungdom som slutar skolan ska behöva gå längre än tre månader utan att erbjudas en praktikplats.

I Nederländerna har kommunerna också skyldighet att erbjuda yrkesutbildning till unga arbetslösa under 27 år. Hollands folk och regering är inte bara bra på att enas och samarbeta de har också varaktiga erfarenheter av bekämpning av ungdomsarbetslösheten. År 2003 hade de problem med ungas arbetslöshet, men till skillnad från Sveriges regering agerade de och förstod att något ödeläggande kommer drabba dem om de inte skaffar fram åtgärder. Vad den Holländska regeringskoalitionen gjorde var koncentrera sig på sitt arbete och samla sina bemödanden f för att få bort ungdomsarbetslösheten under ett tag. Regeringen satte upp tydliga och konkreta mål som gjorde att kommissionen direkt började vända sig till små och medelstora företag och för att se vilken sorts arbetskraft de behövde. Strategin var att alla åtkomliga hjälpmedel från offentliga aktörer och olika områden ska kraftsamlas och användas inom ramen för en nationell matchningsstrategi med fokus på ungdomar under 24 år.

Eftersom nästan vad fjärde ungdum enligt SCB och Eurostat under 25 går arbetslös har man inte gjort som man tänkt göra efter ett antal debatter. Ungdomsarbetslösheten har pågått allt för länge och måste reduceras! Men hur? Sverige tycks inte kunna klara av denna ungdomskris på egen hand så då får man väl ta och titta närmare på vad andra länder gjort för att hålla deras ungdomsarbetslös såpas låg jämfört med Sverige. Låt oss titta lite noggrannare på hur exempelvis Danmark och Nederländerna har gjort.

Nederländerna har med goda framsteg fullbordat en modell där olika aktörer ges möjlighet att ta del av andelarna till arbetsförmedlingen. Helheten bygger på att förmedlingsverksamheten köps från olika leverantörer. Det kan handla om bemanningsföretag, men också ideella organisationer eller fackföreningar som verkställer förmedlingsarbetet. Den arbetssökande får då möjligheten att kostnadsfritt välja en förmedlare som har uppsikt över dennes profil. "ombudet" ersätts dels med en fast betalning + en resultatbaserad ersättning beroende på hur fort och varaktigt man lyckas med att få sökande i arbete.    

Denna modell skulle enkelt kunna anpassas till Sverige genom att Arbetsförmedlingen får uppdraget att anskaffa och sluta avtal om förmedlingsverksamhet. En del av detta bör vara ersättning efter prestation där AMS(arbetsförmedlingen) granskar hur bra de olika aktörerna lyckas med sina uppgifter och ger kompensation därefter. Skulle man använda denna modell för ungdomsarbetslöshet i Sverige hade det på sikt kunna byggas ut till att inkludera arbetslösa över 24 år. Men eftersom vi pratar om ungas rätt till arbete föreslår de att förmedlingspengen under en försöksperiod skall först och främst gälla människor under 24 år.  

En annan modell som är populär och som även Sverige borde ta del av är den så kallade Flexicurity i Danmark. Eftersom Danmark har en lägre grad av lagstadgad arbetsrättslig reglering och istället en större grad av branschanpassande kollektivavtal som ger stöd och inkomsttrygghet. På så sätt har de bildat en arbetsmarknadsmodell som erbjuder flexibilitet (flexibility) till arbetsgivarna men också trygghet (security) för de rekryterade.

Även om Danmark inte har någon lag om anställningsskydd så ligger de i topp gällande upplevd trygghet och i arbetslivet, och detta beror mycket på just flexicurity. Det är hög tid att pröva om den danska modellen kan genomföras även i Sverige. Detta kräver att lagstiftningen ses över så att arbetsmarknadens parter ges större frihet att avtalsvägen lösa frågan om hur anställningstryggheten skall vara utformad.

Varför skulle Sverige ta del utav den så kallade Flexicurity modellen? Jo, för att 70 % utav Danmarks ungdomar mellan 20- 24 har arbeta för att de använt sig utav den strategin. Motsvarande siffra i Sverige är 55 % . Hade nivån i Sverige varit lika hög som den är i Danmark hade Sverige haft 70,000 ungdomar till på arbetsmarknaden!

Det har visats intresse för den danska modellen. SACO(Sveriges akademikers Centralorganisation), TCO (tjänstemännens centralorganisation) samt LO(landsorganisationen) har antytt att man vill se en kombination av ökad flexibilitet och trygghet på den svenska arbetsmarknaden, med Danmarks Flexicurity som förebild. Detta vill även Göran Hägglund och hans parti. De vill se att alliansen efter en borgerlig valseger använder sig utav en Flexicurityutredning. Meningen med det är att man tillsammans ska hitta vägar för att forma om arbetslagstiftningen så att den svarar mot dagens förutsättningar och villkor

(Flexicurity) på svenska bör ingå som en viktig del i Alliansens valplattform. Det skulle välkomnas av såväl arbetsgivare som fack, men kanske främst av de många arbetslösa ungdomar och andra som förgäves knackar på dörren till arbetsmarknaden. Samtidigt gör det Sverige bättre rustat att dra nytta av globaliseringens möjligheter

Politiska Åtgärder

I debatten mellan Mona Salin och Fredrik Reinfeldt diskuterades det lite om hur man skulle reducera arbetslösheten där Mona Salin sa att man konstigt nog skulle höja arbetsgivaravgiften för att kunna få mer i A kassan så att man skulle kunna känna mer trygghet och kunna leva längre på det innan man söka ett nytt arbete. Det som hon sa var lite av en paradox av vad Fredrik Reinfeldt sa. Han tyckte helt tvärtom. Det som redan är klargjort är att  man ska halvera arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år, så att arbetsgivarna har råd med att anställa fler som leder till en reducering av ungdomsarbetslöshet där ungdomar får en större möjlighet till att komma in på arbetsmarknaden.

Vad jag tyckte enligt debatten eller rättare sagt om Mona Salins uttalande om arbetslöshet var att hon inte hade fått med alla arbetslösa. Hela ungdomsarbetslösheten kvarstår efter hennes förslag. För det första måste man ha arbetat ett tag för att kunna få A- kassa och många ungdomar har aldrig haft ett tillräckligt bra arbete eller arbetat tillräckligt länge för att kunna få A- kassa. Hur ska A - kassan hjälpa ungdomar? Det går helt enkelt inte. Men däremot tog hon upp att skatterna även skulle höjas för att få in mer pengar till den offentliga sektorn så att exempelvis skolor och utbildningar kan bli stabilare och bättre. Det hon menade var att man skulle satsa på en långsiktig förbättring av utbildningar för att så småningom få elever att komma ut med minst Godkänt i alla ämnen. Hon påpekar att det är alldeles för många elever som inte får godkänt i alla ämnen och därför heller inte kommer vidare till arbetsmarknaden. Detta är ett bra förslag som förmodligen kommer gå igenom om de kommer till makten. Det enda som inte är tillräckligt bra är att det är en långsiktig planering, vi bör komma på direkta åtgärder. 

Enligt regeringens recept ska företagens arbetsgivaravgift vid nyanställning av personer under 26 år halveras. Och efter det, är det upp till företagen att visa att man är beredd att anställa nu när kravet på sänkt arbetsgivaravgift genomförts från regeringshåll. Det ska även satsas stort på lärlingsutbildning och en större fokus ska ligga på yrkesutbildningar och yrkeskunnande. Att stärka yrkesutbildningarna är viktigt även på längre sikt säger regeringen. Långtidsutredningen lyfter särskilt fram vikten av att satsa på yrkesutbildningar för att klara framtidens kompetensförsörjning. 

Så här förklarar Fredrik Reinfeldt sin politik mot ungdomsarbetslösheten
"Nästa år vill vi erbjuda unga större möjlighet att reparera utbildningen. Vi satsar också på lärlingsutbildningar och yrkesutbildningar, säger Fredrik Reinfeldt.
- Exempelvis svetsare går inte arbetslösa, lägger han till. "

"Därmed är det nu enligt Reinfeldt upp till företagarna att också visa att man är beredd att anställa när nu kravet på sänkt avgift kommit från regeringshåll.
- Man måste våga ge folk ett första jobb för att dessa också ska kunna få sitt andra, säger Fredrik Reinfeldt.

Enligt Folkpartiet ska man ta fram En ny anställningsform - lärlingsanställning - och större lönespridning; det är ett par av de åtgärder som Folkpartiet vill se för att minska ungdomsarbetslösheten. Andra åtgärder som de gärna vill se om de med moderaterna kommer till makten är följande:

Enligt Folkpartiet är erfarenhet värt en högre lön och därmed måste ungdomar kunna få anställas till en lägre lön än personer med lång erfarenhet. Det är bättre att få ett jobb med lärlingslön än att gå arbetslös, säger Jan Björklund, Folkpartiets partiledare. Utbildningssatsning är ytterligare ett förslag på en reducering på ungdomsarbetslöshet fast på en längre sikt.

Diskussion

Att Sverige har för höga siffror gällande ungdomsarbetslöshet är inget att diskutera om men däremot är det osäkert om hur hög den egentligen är. Enligt SCB och Eurostat ligger den på  25  %  eller mer medan arbetsförmedlingen och docenten i nationalekonomi och forskare vid institutet för arbetsmarknadspolitik utvärdering, IFAU Oscar Nordström Skans säger att det ligger mellan 7 - 9   %. Vilken siffra är rätt? Det är svårt att säga att någon siffra är rätt eller fel eftersom dem mäter ungdomsarbetslösheten på olika sätt. I SCB och Eurostats statistik räknas alla ungdomar med mellan 15 - 24 år som inte har något jobb, det betyder att alla som även studerar som egentligen är sysselsatt med någonting är inräknade. Medan Arbetsförmedlingen och Oscar Nordström Skans inte räknar med de som studerande eller tar uppehåll från sitt studerande eller arbete, och då får man en betydligt lägre siffra.

I vilket fall måste denna siffra ska sjunka och för att det ska ske måste man reagera och gör något åt saken. Men vad? Många politiker tycker att man ska ta del utav antingen den holländska modellen eller den danska modellen (Flexicurity). Frågan lyder då: kommer dessa modeller att fungera i vårt samhälle med exempelvis anställningsskyddslagen eller ska vi avskaffa den bara för att använda oss utav den danska modellen. Kommer vi i Sverige kunna anpassa oss efter de modellerna?

Att ta del utav den Holländska modellen skulle jag nästa kunna påstå att det hade fungerat i dagens svenska samhälle eftersom man inte behöver ändra någon lag utan endast lägga till. Vad som skulle ändras är att näringslivet skulle få ta kontakt med elever redan i skolan. Istället för att göra det efter skolan. Dessa tidiga kontakter mellan skolan och näringsliv skulle ge ett underlag för regeringens politiska handlingsprogram. I Holland har parterna på arbetsmarknaden enats om att skaffa fram praktikplatser och ingen ungdom som slutar skolan ska behöva gå längre än tre månader utan att erbjudas en praktikplats. Denna enkla samarbetsmetod och medicin skulle enkelt kunna kopieras till Sverige.

I Nederländerna har kommunerna också skyldighet att erbjuda yrkesutbildning till unga arbetslösa under 27 år. Eftersom det inte finns något som säger att det finns skyldighet i Sverige att erbjuda ungdomar arbete inom en viss tid borde man stifta in en ny lag gällande "skyldighet till att erbjuda yrkesutbildning till arbetslösa under 24 år" precis som Holland.

Att etablera den Danska modellen(Flexicurity) hade möjligtvis fungerat eftersom SACO(Sveriges akademikers Centralorganisation) och TCO (tjänstemännens centralorganisation som LO(landsorganisationen) har antytt att man vill se en kombination av ökad flexibilitet och trygghet på den svenska arbetsmarknaden. Men Danmark har en lägre grad av lagstadgad arbetsrättslig reglering och istället en större grad av branschanpassande kollektivavtal som ger stöd och inkomsttrygghet. På så sätt har de bildat en arbetsmarknadsmodell som erbjuder flexibilitet till arbetsgivarna men också trygghet för de rekryterade. Att använda denna Danska modell hade blivit svår att överföra till svenska förhållanden eftersom det stora problemet för Sverige skulle vara LAS (lagen om anställningsskydd) Man skulle då få avskaffa denna lag om anställningsskydd. Och hur många som är beredda att avskaffa denna lag finns för att gynna ungdomar finns det inget svar på.

Egna tankar/Slutkommentarer

Att Skapa hopp och framtidstro bland dagens unga generation är en framtidsinvestering. För det är ju våra ungdomar som en gång ska bära upp vårt land. Innan ungdomsarbetslösheten bitar sig fast vid höga katastrofnivåer tycker jag att den svenska regeringen ska etablera en nationell katastrofplan och en Kommission mot ungdomsarbetslöshet enligt nederländsk modell. Kommissionen bör gå över departementsgränserna i syfte att kraftsamla resurser från olika sektorer med betydelse för kampen mot ungdomsarbetslösheten. Kommissionen bör vara direkt underställd av statsministern och bestå av representanter från alla berörda departement och myndigheter, kommuner och landsting, näringsliv och fackliga organisationer. "Kommissionen mot ungdomsarbetslöshet" tycker jag ska vara en rådgivande församling som har till uppgift att opartiskt analysera hur resurser från olika sektorer på nationell, regional, lokal och EU-nivå kan kraftsamlas och lägga fram sektorsövergripande förslag för att minska ungdomsarbetslösheten. Kommissionens arbete ska vara att få igång en bä...