Spanska sjukan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Spanska sjukan
Varför drabbades Arjeplog så hårt av spanska sjukan och skulle det kunna inträffa idag?











2012-03-22


Anneli Spjellok
Annelundsgatan 54
941 36 Piteå
070-3664149

Studiecentrum Piteå
Svenska C
Handledare Kathrine Berglund






INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. SAMMANDRAG ............................................................................ 1
2. INLEDNING .................................................................................. 2
2.1. MATERIAL ................................................................................... 3
2.2. MIN TEORI ................................................................................. 4
3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING ........................................................... 4
4. METOD ........................................................................................ 5
5. ARJEPLOG OCH DESS BEFOLKNING ............................................. 5
6. SPANSKA SJUKAN ........................................................................ 6
6.1. HÄNDELSEFÖRLOPP .................................................................... 7
7. SLUTSATS .................................................................................... 9
8. KÄLLFÖRTECKNING .................................................................. 11


1



1. Sammandrag

Spanska sjukan var namnet på en pandemi som härjade i olika omgångar runt om i världen
under åren 1918-1920. Det var förmodligen ett fågelvirus från början, ett oskyldigt virus som
sedan muterade till ett mänskligt virus med oerhört hög smittsamhet. Troligen började den i
Asien där människor lever sida vid sida med djur och kulturen därför inbjuder för sjukdomar
som kan mutera mellan djur och människor. Oerhört många insjuknade i den första vågen av
spanska sjukan, som var relativt mild, men inte särskilt många tycks ha smittats i Arjeplog. I
den första vågen var dödligheten ännu inte så hög som den skulle komma att bli, utan vad den
första vågen gjorde var att uppmärksamma influensan, mest för att den var oerhört smittsam.
Det var tider av svält och efterdyningar av krig, vilket gjorde att influensan ändå inte skrämde
människor på allvar. Den andra vågen av influensan ändrade detta, för nu var influensan inte
bara smittsam utan även fruktansvärt dödlig i förhållande till vad en influensa brukar vara.
Hårdast drabbade var inte den vanliga gruppen av gamla och svaga, utan istället de personer
som brukar ha bäst immunförsvar; de i åldern 20-40.
I Arjeplog fanns det gott om tillgång på vilt och fisk, vilket gjorde att befolkningen hade en
bättre försörjning och tillgång på mat än stora delar av den övriga befolkningen i Sverige.
Invånarnas immunförsvar var därför bättre än stora delar av Sveriges övriga befolkning som
levde under sämre förhållanden. Detta faktum spelade in i senare händelser, när influensan
slutligen nådde den hittills skonade befolkningen. Eftersom folk bodde långt ifrån varandra,
hade influensan inte spridit sig vid tidigare tillfällen och befolkningen hade därför inte
drabbats av den tidigare. Detta innebar i sin tur att det inte fanns något i deras immunförsvar
som kände igen viruset. När det var dags för den årligen återkommande marknaden, samlades
försäljare som dragit smittan med sig söderifrån. Invånare i kommunen som mötte dessa
försäljare smittades för första gången av spanska sjukan och på oerhört kort tid insjuknade en
stor del av befolkningen. I Sverige totalt låg dödligheten på ungefär 2 procent, i Arjeplog låg
dödligheten på nästan 3 procent.
Idag är Arjeplog ett öppet samhälle, med en väl fungerande infrastruktur, och en god
läkarvård. Risken för att en liknande influensa kan inträffa finns förvisso men de skillnader
som separerade Arjeplog från övriga Sverige existerar inte längre.


2


2. Inledning


I brännande feber de lågo nu där
Och sorgsen dem vårdar en broder så kär.
Hans kall och hans ömhet var icke lätt.
Han söker dock vårda på allra bästa sätt.

Att hädan dem forsla det kunde man ej.
Att doktorn ditkalla det gick ej, onej!
Ty uti fjällsocken en sådan ej fanns
som kunde dem räcka en hjälpande hand.

De yngsta snart bleknade, livet blev matt,
snart Döden sin stämpel på pannan har satt
Lik blomman som vissnar i ungdomens vår,
han iskall, förvissnad låg blek uppå bår.

Om några dar efter hans bror följde med.
Vid sidan av brodern i grav sänktes ned.
Han sjöng som ett avsked en sång om sin Gud,
Som honom nu sände en ängel med bud.

När påsken var inne så sorgsen och tung
Och nedstämda syntes båd´ gammal och ung,
Bland sjuttio andra de bäddades ned.
Den tredje av bröderna också var med.

(Öhman, Lennart, Hur sjukvården kom till norr (1987), s. 293)




3

Kroppen känns tung, huvudet värker, och när du lägger dig ned känner du hur musklerna
börjar spränga och hur febern rasar i kroppen. Efter några timmar börjar du få svårt att andas,
ditt ansikte börjar mörkna och fastän du inte vet det lider du av syrebrist för att dina lungor
sakta fylls av vätska. Allteftersom du får tyngre att andas, mörknar ditt ansikte alltmer och det
börjar bubbla om dina andetag. När du slutligen kippar efter andan, i ett sista fåfängt försök
att tillfredsställa din kropps alltmer desperata kamp för syre, är det nästan fridfullt när
andetagen slutligen tystnar. Dina barn ser oförstående på din kropp medan deras faders huvud
värker och febern tar ett obarmhärtigt tag om hans kropp. Telefon finns inte, penicillinet är
inte uppfunnet och någon doktor finns inte i denna avlägsna socken; när spanskan härjar som
värst finns det endast en sjuksyster som inte kan göra annat än att bevittna hur katastrofen
fullbordas.

Så här slutade livet för många av de människor som bodde i Arjeplogs socken våren 1920.



2.1. Material

I Sverige finns enbart en modern avhandling om spanska sjukan, skriven vid Uppsala
Universitet av Margareta Åman. Jag har därför valt att använda mig av journalisten Gina
Kolatas bok om forskningen runt spanska sjukan, där hon bland annat tar upp den omfattande
forskning som bedrivits av USAs regering för att klarlägga virusets genetiska karta. Hennes
bok är delvis uppbyggt av fakta från den amerikanske forskaren Jeffery Taubenberger och
hans kollega David Morens omfattade genetiska forskning som också förekommer separat i
denna uppsats. I mitt arbete finns även Åke Lundgrens roman som är baserad på en överlevare
av spanskan i Arjeplog, ett vittnesmål som blandat med Lundgrens fakta blir en lättare
informationskanal för att få ett grepp om det sinnestillstånd som rådde vid tiden och platsen
för epidemin. Utöver det har jag valt att använda Lennart Öhman, Einar Wallqvist och
Lennart Lundmarks böcker för att få fakta om Sveriges norra delar och framförallt dess
historia. Lundmark i synnerhet är känd för sitt omfattande arbete med historia i norra Sverige,
och står bakom flera expertutlåtanden i regerings- och rättsinstanser. Wallqvist, som även är
känd under namnet ”lappmarksdoktorn”, blev läkare i Arjeplog två år efter spanska sjukans
härjningar och kom att skriva ett antal böcker med dokumenterade vittnesmål från överlevare
i Arjeplog. Jag har även valt att använda mig av några mindre tidningsartiklar som tas upp för

4

att belysa virus och då i synnerhet spanska sjukan. Det finns utöver detta även några
intressanta hemsidor och artiklar man kan använda sig av för att få ett grepp om samhället
Arjeplog, såsom kommunens hemsida och regionfakta. Den uppsats av Mattias Bylesjö som
finns med är skriven som en C-uppsats och inte en doktorsavhandling, vilket gör att jag valt
att använda den med stor försiktighet.


2.2. Min teori

Min teori är att befolkningen i Arjeplog var sämre rustade för just spanska sjukan, och att
spanska sjukan därför drabbade detta samhälle hårdare än övriga Sverige. Teorin bygger på
att det finns skäl att utgå ifrån att svälten inte förekom i detta väglösa land, och att svält
medför generellt sämre immunförsvar. Något som i spanska sjukans fall tycks ha varit en
fördel snarare än nackdel. I Arjeplog försörjde folk sig själva genom jakt och fiske i första
hand, och det förekom god kännedom om kosthållning. Detta torde ha säkerställt tillgången på
mat trots svält i övriga svenska kommuner. Lägger man då samman det med den oerhörda
isolering som fanns i Arjeplog borde de ha varit mindre exponerade för olika sjukdomar. Man
kan spekulera i om den enorma yta per invånare som denna kommun hade, påverkade
förekomsten och spridningen av smittsamma sjukdomar på ett sätt som skiljde sig från
folktätare kommuner. Det i sin tur borde ha medfört att befolkningen i denna kommun inte
bör ha utsatts för en tidigare våg av spanska sjukan och därför heller inte fått samma
immunitet som resten av landet. Lägger man samman alla de möjliga faktorer som kan ha
spelat in i det händelseförlopp som utspelade sig i Arjeplog ser det ut ungefär så här; tillgång
på mat gav ett bra immunförsvar. Det var ett isolerat samhälle med dåliga vägar, vilket
hindrade sjukdomar från att spridas. Sjukdomar bygger upp antikroppar vilket hjälper vid
senare sjukdomar. Något som alltså inte skedde i Arjeplog i samma utstäckning som i övriga
Sverige. Slutligen fanns det heller ingen läkare i denna socken under tiden för spanska sjukan.


3. Syfte/Frågeställning

Utanför kapellet i Arjeplog står en konformad, hög sten. På den står rad efter rad med namn.
Detta är namn på mödrar, fäder, syskon och barn som avled i den beryktade spanska sjukan.
Här står hela familjers namn, för evigt inristade på denna sten som restes fyra år efter

5

influensans framfart i kommunen. I just Arjeplog dog en större procent av de insjuknade än
vad det gjorde i övriga Sverige och världen. Här dog så många, så fort, att det hölls en
gemensam ceremoni för många av offren som senare vigdes till sista vilan i en gemensam
grav. Varje gång jag besöker platsen väcks frågan om vad som hände? Frågeställningen blir
således följande:
? Varför dog det så många i Arjeplog jämfört med resten av Sverige? Fanns det något
som skiljde befolkningen i Arjeplog från det övriga riket?
? Skulle det kunna hända idag? Eller har infrastrukturen i detta samhälle, och
befolkningen själv, ändrats så tillvida att det skulle bli ett signifikant annorlunda
förlopp om en liknande pandemi skulle svepa över världen i vår moderna nutid?


4. Metod

Jag har valt att samla fakta från skriftliga källor och sammanställt dem. För att få en
överskådlig bild har jag presenterat fakta om Arjeplog vid den aktuella tidpunkten och nutid
för att kunna göra en jämförelse. Jag har även valt ut viktig bakgrundsfakta om spanska
sjukan och dess förlopp genom världen, Sverige samt Arjeplog för att kunna presentera en
överskådlig bild över händelseförloppet. Detta i syftet att kunna göra den viktiga jämförelse
mellan dåtid och nutid som är nödvändig för att kunna besvara frågan om huruvida det som
hände i Arjeplog 1920 skulle kunna inträffa igen.


5. Arjeplog och dess befolkning

Arjeplog var vid tiden runt spanska sjukan ett litet, relativt isolerat samhälle (Åman,
Margareta, Spanska sjukan 1918-1920 (1990)). Samhället som sedan länge varit ett
fångstsamhälle, var därför uppbyggt som ett typiskt sådant, med glest mellan gårdarna
(Lundmark, Lennart, Stulet land. Svensk makt på samisk mark (2008)). Det isolerade läget
bidrog till varför Arjeplog, och även i viss mån Arvidsjaur, aldrig drabbades av andra farsoter
som pest och kolera (Öhman, 1987). Befolkningen levde under bra villkor med en bra
kosthållning samt egna försörjningar, och var därför inte drabbade av den omfattade svält som
rådde på många andra håll. Tvärtemot vad tidigare svensk forskning antytt, var befolkningen i
denna vidsträckta landsdel istället väl medvetna om vad som krävdes i matväg för att kroppen
ska må bra (Wallqvist, Einar, Lappmarksdoktor (1936)). Vad gäller sjukvård tycks Arjeplog

6

haft läkare i olika omgångar sen ca 1600-tal, även om årtalen växlar från 1500 till 1600
beroende på skrift (Öhman, 1987). Arjeplog blev dock inte ett eget, ordinarie distrikt förrän
1912 och då först efter att riksdagen tagit beslut om detta föregående år. Trots löften om höga
löner var det ändå svårt att få den vakanta läkartjänsten tillsatt, och inte förrän 1922 fick man
en permanent läkare (Ibid). Denna läkare ansåg sig kunna hjälpa denna utsatte befolkning som
så hårt drabbats av den spanska sjukan och kom sen att stanna livet ut på denna plats som han
lärt sig älska (Wallqvist, 1936).
Ändå bodde år 1920 ca 3225 personer inom Arjeplogs socken (Åman, 1990). En socken som
utgjorde en trettiondel av Sveriges yta (Lundgren, Åke, Spanskans år (1989)). År 1920 fanns
endast en sköterska samt en diakon, närmaste sjukstuga och apotek låg i Arvidsjaur (Åman,
1990). Vägsystemet var dåligt och för många var skidor eller släde enda transportmedlet
(Wallqvist, 1936). Telefonnätet var heller inte utbyggt här vid tidpunkten för den spanska
sjukan (Åman, 1990). Som det ser ut idag uppgår befolkningen till 3114 personer i Arjeplogs
kommun (Arjeplogs kommun - fakta och perspektiv, 2011). I samhället finns både sjukvård,
gymnasieskolan med sitt unika biltestprogram och samhället har bra förbindelser med
omvärlden (Allmänt om Arjeplog).


6. Spanska sjukan

Spanska sjukans virus kartlades till största delen genetiskt efter att man funnit prover i
nedfrusna offer från influensavågen i början av 1900-talet (Kolata, Gina, Spanska sjukan
(1999)). H1N1 Spanska sjukan var vad vi idag kallar ett A-virus, den sortens virus som
orsakar pandemier (Bylesjö, Mattias, Spanska sjukan och svälten (2003)). H och N står för de
två ytproteiner som kännetecknar virus; hemagglutinin (H) och neuraminidas (N)
(Taubenberger, Jeffery & Morens, David, 1918 Influenza (2006)). Man kan belysa skillnaden
mellan en modern influensapandemi och spanska sjukan genom att titta på dödligheten. En
modern influensa har en dödlighet av ca 0,1 % i motsats till spanska sjukan vars dödlighet låg
på ca 2 % (Kolata, 1999). Det står idag klart att de flesta influensor efter spanska sjukan bär
drag av spanska sjukans virus, i synnerhet två; H2N2 Asiatiska - och H3N2
Hongkonginfluensan. Det är troligen därför det avled så markant många mindre i dessa två
senare influensor än i spanska sjukan. Människor som överlevde spanska sjukan hade

7

utvecklat en immunitet mot de två avkomlingarna av samma influensa (Taubenberger &
Morens, 2006).
Man kan därför säga att spanska sjukan är förfader till alla kända influensa A pandemier som
vi känner till idag, och näst intill alla influensa A virus överhuvudtaget. Undantaget mänskliga
fågelinfluensavirus såsom H5N1 och H7N7 (ibid). Vad som orsakade det virus som är känt
som spanska sjukan är däremot ännu inte helt kartlagt. Viruset i sig innehåller okända
gensekvenser som inte existerar i nulevande virus, och kan därför inte slutligen avgöras vad
den uppstått ur, eller hur det kan ha gått till (Ibid). Däremot har återupplivning av spanska
sjukans virus skett och bevisats genom tester på djur att det är lika dödligt idag som det var då
(Bojs, Karin, Bekämpa Mer om spanska sjukan (2005); Taubenberger & Morens, 2006). Viruset
förvaras idag på Amerikanske CDC, Center for Diseases Control (Bojs, 2005). Nästan hälften
av alla avlidna i spanska sjukan var i åldern 20-40 år, vilket inte hör till vanligheterna. Mycket
tyder på att den mänskliga kroppens immunförsvar helt sonika löpte amok och angrep den
egna kroppen inifrån i försöket att slå tillbaka spanska sjukans influensa (Taubenberger &
Morens, 2006). Detta skulle kunna förklara att det var människor i just åldern 20-40 som
drabbades synnerligen hårt (Bylesjö, 2003), eftersom människor i denna ålder vanligen har ett
bättre immunförsvar (Taubenberger & Morens, 2006).

6.1. Händelseförlopp
Var influensan egentligen började är omöjligt att avgöra (Kolata, 1999). Många forskare
ansluter sig dock till teorin att eftersom influensan var ett fågelvirus, så är det rimligt att anta
att den från början kom från Asien (Taubenberger & Morens, 2006). Här var kulturen sådan
att befolkningen levde sida vid sida med ankor och svin av olika slag (Kolata, 1999). Viruset
var från början ett fågelvirus som sedan muterade för att smitta människor (Taubenberger &
Morens, 2006). En del osäkra rapporter antyder att det florerade en influensa i Kina under
vintern 1917 till 1918, en influensa som resulterade i lungpest. Likheterna till den senare
influensan är slående, men det är omöjligt att med säkerhet klarlägga (Kolata, 1999). Det var
dock vanligt med olika influensor som gick från år till år så en möjlig förklaring till varför
man inte uppmärksammade spanska sjukan kan ligga i dels den milda formen den från början
hade men även det faktum att man inte insåg hur illa det skulle bli (Åman, 1990). Att det
försvunnit fakta i historiens dunkel kan skyllas på den pågående svälten och fasorna som
följde första världskriget (Kolata, 1999).

8

Den första vågen av influensan kom våren 1918 och det var i Spanien man först
uppmärksammade den, vilket gjorde att den kom att kallas spanska sjukan (Kolata, 1999).
Orsaken till att den uppmärksammades var dess smittsamhet, det var februari och därför
turistsäsong i San Sebastian, där influensan bröt ut (ibid). Det tycks ha rört sig om en
influensa med två dagars intervall från smittotillfälle till insjuknande, och sjukdomen visade
sig i form av en tredagars feber som drabbade i första hand unga och friska vuxna
(Taubenberger & Morens, 2006). I mars hade influensan spridit sig till både Europa, USA och
Asien, och alla hade drabbats i ungefär lika hög utsträckning, men namnet kom ändå till
spanjorernas bestörtning att kallas spanska sjukan (Kolata, 1999). Trots att ingen
rapporteringsplikt fanns vid denna tidpunkt, kan man spåra influensan från Spanien i februari,
till USA i mars, till Frankrike i april, och i maj när den kom till Storbritannien där kung
George V blev smittad. Månaden efter dök influensan upp i Kina och Japan (ibid), och
ungefär samtidigt drabbades Sverige (Åman, 1990). Efterhand tycktes influensan dö ut, för att
dyka upp några månader senare, nu i en dödligare variant.

Tredagarsfebern som återkom i augusti behöll sin smittsamhet, men hade någonstans muterat
till en oerhört dödlig variant (Kolata, 1999). Den spred sig lika fort runt världen som den
första vågen och man beräknar av ca hälften av alla dödsfall internationellt sett, skedde i
åldern 20-40 år (Åman, 1990). 20 procent totalt av de insjuknade fick en mild variant av
influensa, resterande blev dödssjuka (Kolata, 1999). Lungorna fylldes med vätska till följd av
akut lunginflammation, och kroppen fick därför syrebrist, något som gjorde att huden fick en
blågrå ton (Åman, 1990). Döden inträffade för dessa insjuknade inom loppet av några timmar,
medan andra utvecklade bakteriell lunginflammation efter flera dagars influensa, och dog till
följd av det eftersom penicillin inte fanns tillgängligt vid denna tidpunkt (Kolata, 1999).
Siffrorna säger olika (ibid), men en uppskattning ger vid handen att ca 500 miljoner
människor runt om i världen insjuknade i spanska sjukan 1918-1920 (Öhman, 1987). Antalet
döda varierar från 20 till 100 miljoner (Kolata, 1999), men den vanligaste siffran ligger på ca
20 miljoner (Åman, 1990).
Sverige som drabbades i juni, var inte oroade över den till synes milda influensan, något som
ändrades under höstvågen av influensan (Åman, 1990). Dödssiffrorna steg och bland annat
dog en av det svenska kungaparets söner (ibid). I februari 1919 drabbades Danmark, Spanien
och England ytterligare en gång av influensan, och i norra Sverige rapporterades dödsfall i
bland annat Arvidsjaur (Öhman, 1987). I Arjeplog var befolkningen relativt skonade, enligt

9

dödsböckerna dog endast sammanlagt 9 personer av spanska sjukan under både 1918 och
1919 (Åman, 1990). Men i februari 1920 var det dags; Detta då det blev tid för den årliga
marknaden i Arjeplog. Försäljare som kom söderifrån och bar den fruktansvärda smittan med
sig anlände och mötte upp med en befolkning som samlats från avlägsna gårdar i Arjeplogs
socken för att idka handel (Lundgren, 1989). 610 människor insjuknade (Öhman, 1987) och
enligt dödsböckerna för Arjeplog dog 87 människor under den här perioden (Åman, 1990). I
socknen fanns ingen läkare, utan närmaste läkare fanns i Arvidsjaur, och han var av
förklarliga skäl upptagen med de sjuka i Arvidsjaur. Till slut sände man extra sköterskor till
Arjeplog, men denna hjälp kom för sent. Eftersom det dessutom inte fanns vägar utan
sköterskorna var tvungna ta sig mellan gårdar via skidor, och troligen inte var vana vid den
sortens motion, ondgjorde sig befolkningen över bristen av vård (Öhman, 1987).



7. Slutsats

När det gäller spanska sjukan kom det en första våg av spanska sjukan som inte var lika
dödlig som den andra vågen av influensan. Däremot gav den första vågen av insjuknade en
viss immunitet åt dem som redan haft spanska sjukan. Denna första våg drabbade aldrig
Arjeplog, som var ett isolerat samhälle med stora ytor och ett lågt antal invånare i förhållande
till detta. Socknen saknade läkare under långa perioder, även under tiden för spanska sjukan,
och telefonnätet var inte utbyggt till denna del av Sverige. Under marknaden samlades
befolkningen på ett sätt man inte annars gjorde och eftersom försäljarna burit spanska sjukans
virus med sig blev Arjeplogs befolkning smittade. Man kan därför dra slutsatsen att
befolkningen drabbades så pass hårt som de drabbades för att de inte utsatts för tidigare
smittor av influensa, och inte heller andra sjukdomar. Eftersom pest och kolera inte heller
förekommit i samma utsträckning som i övriga landet, bidrog det till att befolkningen kan ha
haft mindre antikroppar mot sjukdomar än resterande befolkning i Sverige.
Man kan även dra slutsatsen att bristen på adekvat läkarvård spelade in, procentandelen
avlidna av spanska sjukan i Arjeplog hade kanske kunnat vara något lägre om läkare funnits
tillgängliga. Vad gäller idag är Arjeplog med största säkerhet exponerat för samma smittor
som övriga Sverige, ingen svält eller krig finns heller som särskiljer Arjeplog från övriga
Sverige. Det finns läkarvård att få i kommunen och till skillnad från 1920 finns det goda väg-

10

och telefonförbindelser som förbinder Arjeplog med resten av världen. När det gäller
influensor finns risken för en pandemi i allra högsta grad. Det är fullt möjligt att spanska
sjukan eller en sentida ättling till viruset skulle kunna lamslå världen. Skillnaden är att man
idag har tillgång till läkemedel i stil med penicillin som, om det hade funnits, kunde ha ändrat
sjukdomsbilden under spanska sjukans tid. Spanska sjukans scenario skulle alltså kunna
inträffa igen, men i dagens moderna tid är vi förberedda.
Svaret är alltså att befolkningen i Arjeplog verkligen har skiljt sig från övriga Sverige vid den
aktuella tidpunkten för spanska sjukan och därför drabbats hårdare. Däremot skulle Arjeplog
m...