Buddhismen

Buddhismen

Buddhismen är den femte största världsreligionen med omkring 550 miljoner anhängare De flesta bor i Kina, där det 2010 fanns ungefär 245 miljoner buddhister. Den har sitt ursprung hos hinduismen och det finns flera likheter mellan dessa två religioner, vilket jag återkommer till senare.

Buddhas liv och hans upplysning

Enligt legenden grundades buddhismen av Siddharta Guatama som föddes i en rik hinduisk familj i Indien. Som liten hade han blivit spådd och spådomen sade att han antingen skulle bli en krigarkung eller en andlig ledare. Hans pappa som kom från en krigarsläkt ville absolut att Siddharta skulle bli en krigare och valde därför att isolera honom från allt lidande och olyckor i världen.  Men det tog inte långt tid för honom att upptäcka både sjukdom, fattigdom och död, då han var ute och red.

Så en kväll gav han sig iväg från sin familj för att hitta meningen med livet och söka för att se vad mer världen kan erbjuda, förutom lyx. Han anslöt sig till några asketer som han hade mött på vägen. Asketerna kuvade sina begär till en sådan extrem grad att de till sist bara åt sex riskorn om dagen.  Siddharta som då var nära på att svälta ihjäl, kom fram till att leva extremt fattigt var inte rätt väg att leva.

Han studerade hinduiska texter och utövade yoga men kom fram till att det inte gav honom kunskap om livet. Därefter satte sig Siddharta under ett träd och mediterade i 49 dagar. Då blev han upplyst och förstod  att det varken var rätt att leva i lyx men inte heller i fattigdom. För att förstå sanningen om livet skulle man leva en medelväg i livet som var lagom- inte extremt åt något håll-det vill säga att man inte ska äta för mycket, men inte heller för lite.

När han blev upplyst nådde han nirvana, men avstod för att lära ut det han hade fått uppleva och om medelvägen. Han kallades därefter Buddha, som betyder “den upplyste”. Nirvana är ett tillstånd som en buddhist uppnår efter döden, då man slipper samsara – återfödelsens kretslopp – och befrias från alla sina begär. Allt lidande upphör. Man når nirvana och detta gör  man genom att följa vissa levnadsregler som buddha predikade. När man uppnår nirvana slipper man samsara som är kretsloppet av återfödelser som aldrig tar slut, det vill säga att om man inte bryter samsara och kan man inte uppnå nirvana.

Levnadsregler och grundtankar

Efter att Buddha hade blivit upplyst gick han ut i världen för att berätta och undervisa om “den gyllene medelvägen”, att man varken ska leva i överflöd eller brist, det vill säga att man inte ska ha en extrem livsstil, och om hur man skall leva efter de fyra ädla sanningarna. Dessa sanningar är en “handbok” för hur man ska slippa samsara och de handlar om otillfredsställelse.

De fyra ädla sanningarna lyder:

*Allt är otillfredsställande

*Otillfredsställelsen beror på begäret

*Otillfredsställelsen kan upphöra

*Det finns en väg bort från otillfredsställelsen

Denna vägen bort från otillfredsställelsen kallas den åttafaldiga världen. Den brukar avbildas som ett hjul med åtta ekrar, i där varje eker symboliserar en strävan och kallas Dharmahjulet, eller “lärans hjul” och har kommit att bli en viktig symbol för de troende.

När man pratar om den åttafaldiga vägen syftar man på de åtta levnadsregler som den innefattar:

*rätt tal: man ska tala sanning och vara uppriktig

*rätt instinkt: man ska ha kunskap/lära om buddha

*rätt liv: man ska inte skada andra

*rätt handlande: man ska inte begå brott

*rätt strävan/ansträngning: man ska undvika det onda och eftersträva det goda

*rätt medvetande: man ska var uppmärksam på sina begär

*rätt koncentration: man ska genom meditation få kunskap

Den åttafaldiga vägen är det livssätt som enligt buddhisterna släcker livstörsten, lidandet och på så sätt leder till nirvana.

Symboler inom buddhismen

Inom buddhismen finns det några symboler som är heliga, förutom Dharmahjulet. Bland dessa hittar vi bland annat lotusblomman, bodhiträdet och stupa.  

Lotusblomman är en symbol för lycka, rening och trofasthet. Dessa tre betydelser för lotusblomman grundar sig i att lotusblomman växer ur grumliga vatten, men ändå arbetar sig upp från vattnet, ren och blommande.  Även färgen spelar roll för vad den betyder.  En vit lotusblomma representerar till exempel renhet i sinnet och anden, medan en röd hänvisar till kärlek och medlidande. Dessutom är lotusblomman en representation för återfödelse och andlig utveckling.

Bodhiträdet är den typ av träd som buddhor sägs bli upplysta under och har därför en viktig betydelse inom buddhismen. Ett bodhiträd finns planterat utanför många buddhistiska tempel.

Stupa är den äldsta symbolen inom buddhismen och är en plats för reliker från upplysta människor. En stupa är en helig plats för en buddhist och man kan gå dit och be och dyrka buddha.

De första stupas gjordes för att buddhister skulle ha någonstans att gå och dyrka efter att Buddhas död och där hade delar av Buddhas aska spridits ut. Så småningom byggdes dessa kullar till smyckade monument och andra upplysta människors reliker blev begravda i en stupa.

Många buddhister pilgrimsvandrar till dessa heliga byggnader, på samma sätt som kristna pilgrimsvandrar till Jerusalem.

Buddhismens trosuppfattning

Som buddhist tror man inte på någon speciell gud, man tror däremot på buddha som en läromästare och en förebild för oss människor. Buddha står alltså i centrum för religionen kallad “den upplyste”.

Många anser därför att buddhismen liknar en filosofi mer än en religion då man inte tror på någon gud, utan på en lära eller insikt om livet. Samtidigt tillber man buddhastatyer och då framställs  buddha i gudaform och man offrar till den. Detta har lett till att människor har olika syn på buddhismen och man kan därför inte enas om det är en filosofi eller en religion.

Buddhisterna har en trosuppfattning som handlar om att människan strävar efter mer, men den här strävan resulterar i ett konstant lidande. Denna strävan eller så kallade  begär och önskningar måste man befria sig från för att kunna uppnå nirvana.

Buddha trodde inte på offer, bön eller gudatro. Han tyckte att det var meningslöst att tro på några av dessa, istället ska man fokusera på meditation och därigenom nå kunskap om livet.

Som buddhist vill man väldigt gärna spendera sina sista dagar i ett kloster och om de inte har möjlighet till det om de är döende på exempelvis ett sjukhus eller hemma, vill de att en munk kommer och sjunger heliga sånger för de.

Det är nämligen viktigt för en buddhist att deras sista tid i livet är så lycklig, ljus och harmonisk, eftersom personen vill ha en fridfull död och en god återfödelse.

Den dödes kropp förvaras i familjens hus i tre dagar, så att alla närstående har möjlighet att ta farväl av den bortgångna. Då smyckas huset med vackra

blommor och vita flaggor, eftersom vitt är huvudfärgen vid någons död. Därefter kremeras kroppen och då i ett kloster.

Buddhismens spridning

Allteftersom Buddha höll predikningar fick han snart många anhängare som tyckte att det han lärde ut lät vettigt. De levde tillsammans i fattigdom och vandrade omkring i norra Indien för att berätta om och sprida den buddhistiska läran. Sedan slog sig buddha ner vid floden Nairanja och skickade ut sina lärjungar i Indien för att sprida hans lära.

Något som satte ordentlig fart på spridningen av buddhismen var när kejsaren Ashoka blev buddhist och började hugga in texter i klippor och och pelare, med budskap som exempelvis att man inte ska döda, att älska och respektera allt levande och att vara troende. Eftersom det är förbjudet att döda ledde detta i sin tur till att många blev vegetarianer.

Efter Buddhas död spreds den buddhistiska läran vidare i Indien där det växte upp kloster, men också i andra länder såsom Kina och Tibet. Buddha kremerades och askan spreds ut på gravkullar, så kallade stupas.

Buddhismens grenar

Det finns två huvudgrenar  i buddhismen. Det som skiljer är i stora drag hur många buddhor det finns. Dessa två greningar är; Mahayana och Theravada.

Enligt Mahayanabuddhister finns det oändligt många buddhor som avstått från nirvana för att hjälpa människorna. Dessutom menar de att finns flera Boddhistvattor, alltså människor som har uppnått, men avstått nirvana. Därför kallas denna riktningen också “den stora farkosten” eftersom alla har en möjlighet att uppnå nirvana och även få hjälp från en bodhisattva. Mahayanabuddhismen har ungefär 360 miljoner anhängare, vilket är närmare 70 procent av alla buddhister.  

De buddhister som är anhängare till Theravada tror att det bara finns en buddha och att han inte kan hjälpa människorna, eftersom han befinner sig i nirvana. Theravada betyder “den lilla farkosten” eller “de äldstes lära”, eftersom det bara finns en person åt gången som kan vara upplyst, exempelvis en munk som ägnat sitt liv åt meditation och studier av de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen.

Buddhismen och hinduismen

Skillnader

Buddhismen är grundad ur hinduismen och de har därför väldigt många likheter, men också skillnader. Man ska komma ihåg att buddhismen spred sig tack vare missnöje med det hinduiska kastsystemet. Kastsystemet är en stor skillnad mellan hinduismen och buddhismen-eftersom buddhismen har en tro i att man ska älska och respektera allt levande och där ingår människans liv, är alla människor liv är lika värda. Man kan koppla den åttafaldiga vägen och de fyra ädla sanningarna till varför kastsystemet inte finns i buddhismen. I buddhismen behöver man nämligen inte ha mycket tillgångar för att kunna uppnå nirvana, till skillnad från hinduismen där de som tillför ett högre kast har en större chans att förenas med Brahman än de i de lägre kasten.

Buddhismens tro om att uppnå nirvana handlar om att “hitta sig själv” och förstå livet, och via exempelvis meditation uppnå nirvana.

I hinduismen har man många gudar varav de populäraste tillbes mest, medan i buddhismen tror man på en “figur” (buddha), vilken inte är en gud, utan en läromästare eller en förebild. Detta är alltså en av de största skillnaderna:  Buddhismen saknar gudaväsen och ber till “himmelska” buddhor medan hinduismen har hundratals gudar och alla för olika ändamål. Dessutom ser buddhisterna Buddha som en läromästare och att han kan hjälpa människorna, inte som en allsmäktig gud.

Begreppet karma används inom både hinduismen och buddhismen  i samband med återfödelse, men ordet har faktiskt olika betydelser i de två religionerna. För buddhisterna är karma “konsekvensen” av en gärning, men in hinduismen betyder karma “gärning”.

Likheter

Hinduismen och buddhismen har också många likheter såsom tron om återfödelse och karma, men man kan också se en likhet i att nirvana (buddhism) och återföreningen med Brahma (hinduism) innebär ungefär samma tillstånd för själen.

Dessutom har båda religionerna ett ursprung i Indien där buddhismen växte fram ur hinduismen. Buddha såg sig själv som hindu och när han började lära ut det han hade förstått, ville han bara ändra på det han ansåg vara fel inom hinduismen,  som exempelvis kastsystemet. Det var först efter buddhas död som buddhismen blev en egen religion.

Både hinduer och buddhister går till tempel och ber och de troende i båda religionerna har altare hemma i huset.  Buddhister och hinduer tror att om man dödar; djur eller människor, får man inte bara ett dåligt liv och en dålig karma.

Som hindu och buddhist tror man också på vissa budord och moraliska regler, även om några skiljer sig åt mellan de två religionerna. Nästan alla religioner har budord som berättar eller visar hur man ska leva, och bland dessa religioner hittar vi bland annat hinduismen, buddhismen och kristendomen.

Buddhismens regler och budord är “de fyra ädla sanningarna” och “den åttafaldiga vägen”, samtidigt som kristendomens regler är “de tio budorden”. Kristendomens och buddhismens budord är väldigt lika, då båda innehåller exempelvis att man inte ska döda eller ljuga. Man skulle också kunna säga att både hinduismen, buddhismen och kristendomen är lika på det sättet att alla har en gud eller övermakt, som har mindre gudar eller liknande. Inom hinduismen är det Brahman som är guden och hans avatarer, i kristendomen har man treenigheten och i buddhismen tror man på läromästaren buddha och alla hans “efterträdare”.

Sammanfattning

Buddhismen grundades av hinduen Siddharta Guatama, som efter att han blivit upplyst kallades Buddha. Han föddes i en rik familj, men ville ge sig ut i världen för att hitta rätt väg att leva och testade på att leva som asket. Efter att ha levt både fattigt och rikt insåg han att ingen av dessa vägar var rätt- man skulle leva en medelväg. Sedan satte han sig under ett Bodhiträd och mediterade under 49 dagar och han blev upplyst det vill säga en “människa som har funnit sanningen”

Buddha började att predika om den gyllene medelvägen och de fyra ädla sanningarna, där den åttafaldiga vägen ingår, där han talade om otillfredsställelse. Han fick snart många anhängare som sedan hjälpte honom att sprida det han hade berättat.

Viktiga och heliga  symboler är lotusblomman, bodhiträdet, stupa och Dharmahjulet. Dharmahjulet symboliserar den åttafaldiga vägen och lotusblomman återfödelse och andlig utveckling.