Vilka ägg får kläckas

1 röster
5638 visningar
uppladdat: 2006-04-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Jag har läst artikeln Vilka ägg får kläckas? om artificiell befruktning, som skrevs 1989 av Torbjörn Tännsjö. Där diskuterar han den svenska lagstiftningen om befruktning på annat sätt än ”det vanliga”.

Sedan artikeln publicerades har lagstiftningen ändrats ett antal gånger. Provrörsbefruktning med donator och äggdonation, som då var förbjudet är numera tillåtet. För den förstnämnda gäller att givaren, som är en främmande man, måste vara över 18år och lämna skriftligt samtycke. Kvinnan måste vara gift eller sambo. Givaren lämnar spermier som får befrukta den gifta/samboende kvinnans ägg i ett provrör. Sedan förs ägget tillbaka till kvinnan. Äggdonation är det omvända fallet, då en annan kvinna lämnar ett ägg för provrörsbefruktning med den gifta/samboende manens spermier. En blandning av de två befruktningshjälparna kan man säga är embryoadoption. Det fungerar så att en främmande man ger spermier och en främmande kvinna ger ägg, som sedan befruktas i provrör och förs in i en annan kvinna. Detta, även om kvinnan är gift eller har sambo, är idag fortfarande förbjudet.

I sin text lägger Torbjörn tydligt fram orättvisorna och fördomarna som döljs bakom de svenska lagstiftningarna. Samhället försöker styra olika människors rättigheter som inte överensstämmer med alla människors lika värden. En kvinna måste t ex vara gift eller sambo med en man för att få utföra en provrörsbefruktning med donator. Hänsyn till lesbiska par eller ensamstående kvinnor tas inte.
Tjärnö tar upp fem argument mot artificiell befruktning, som han lyckas brotta ner lika snabbt. När han lägger fram sina motargument skriver han ofta med pronomen ”jag” vilket gör hans åsikter betydligt kraftfullare än om han hade använt ord som ”man” eller ”det”. Ett exempel är: ”Jag tror att resonemanget är orimligt” eller ”Jag skulle vilja hävda att assisterad befruktning tvärt om bör prioriteras högt”.
Det första argumentet Torbjörn tar upp är att människosynen kan skadas av allt för onaturliga sätt att skaffa barn på. I nästa mening jämför han det uttalandet mot tiden innan den första sexuella revolutionen, då man tyckte att det var onaturligt att ha sex utan syfte att avla barn. Tidigare i artikeln gör Torbjörn det klart för läsaren att vi nu är på väg in i den andra sexuella revolutionen vilket innebär att vi inte måste ha sex för att få barn. Hans motargument vill säga oss att vi inte ska oroa oss, det gick ju bra förra gången.
Nästa argument mot konstgjord befruktning som skrivs i artikeln handlar om bilden av den ”ideala familjen” . Det handlar mest om att lagstiftningen inte bara är ute efter människors bästa utan även sätter normer och gränser för hur vi ska tycka. I bilden av den ideala familjen passar det sig inte att homosexuella skaffar barn och konstgjord befruktning är på alla vis ett hjälpmedel för dessa. Torbjörns motargument är att det inte finns någon seriös forskning på området, som kan bevisa att det skulle vara skadligt för barnen att växa upp med två pappor eller mammor. Dessutom menar Torbjörn att det i dagens samhälle finns massa exempel av där barn bara lever med en förälder eller på något avvikande sätt än det ”normala”, som har klarat sig mycket bra.
Flera argument är även av det ekonomiska slaget. Torbjörn skriver att en del tycker att annan sjukvård måste prioriteras högre eftersom den är viktigare, han skriver: ”Assisterad befruktning har utmålats som en form av lyx, som samhället inte bör kosta på sig att understödja.”. ”Lyxen” att skaffa barn har ju de flesta. De som inte har den borde få hjälp att få den.
Hur är det då med rika och fattiga länder? Ny forskning inom alla områden brukar först komma till den rikare delen av världen. Inte heller är det konstigt eftersom det är där konsumenterna finns. Alltså är det naturligt att konstgjord befruktning, så som allt annat som kostar mycket pengar, hittar till de rikare länderna. I detta tema följer nu ett argument, där man menar att man inte ska använda sig av konstgjord befruktning därför att varje ny individ född i den rika delen av världen tär på jordens resurser och samtidigt gör det värre för de fattiga. Det argumentet tycker jag och även Torbjörn, har stora brister. Vad blir det i så fall för skillnad om barnet föds genom ”normal” befruktning, eller konstgjord?
Det sista stora argumentet Tännsjö skriver om är att det finns en risk för människor att bli utnyttjade ekonomiskt. Surrogatmammorna kanske vill ha mycket betalt, vilket förhindrar fattigare familjer att skaffa barn på samma sätt. Eller så kan rika familjer muta någon som kanske inte har det så bra ställt, till att ge sperma. Lagen är stiftad enligt motivationen: ”Därför är det bäst att förbjuda.” Men Torbjörn har en rad lösningar på problemet och menar även att samhället borde uppmuntra till altruism.

Det viktigaste argumentet för artificiell befruktning som Tännsjö tar fram är: ”Om vi säger ja till livet, som vi normalt bör göra, så måste vi också säga ja till den assisterade befruktningen.” På det ekonomiska planet så jämför han att göra ett inplantat som förlänger en människas liv eller ökar livskvaliteten, med att hjälpa barn till världen, där också flera år av förmodad livskvalitet uppstår. Så varför ska det ena inte tillåtas? Torbjörn menar att om någon vill skaffa barn så borde inte motivet behöva ifrågasättas mer eftersom det i så fall redan finns en längtan och ett uppenbart problem -ofruktsamhet, -som kan lösas.

Att läsa den här artikeln gav mig många frågor och funderingar. Jag tror på det Torbjörn skrev om den andra sexuella revolutionen och att Sverige snart kommer att tillåta alla formerna av artificiell befruktning. Det finns ju redan många andra länder som har tillåtit dessa befruktningssorter.
Jag tycker att alla som vill ha barn ska ha rätt att få det. Det kvittar om man är homosexuell, ensamstående, sambo eller gift. De enda tre sakerna som borde få spela roll - enligt mig - är åldern (man kan ju inte vara för gammal eller ung när man sätter barn till världen) och att varken barnet eller föräldrarna kommer till skada. Så länge det inte finns något som pekar på svårigheter, så är det fritt fram. För ”vanliga” människor är det ju precis samma krav. En kvinna är fertil från ca: 13 till 50 år. Det är naturens lagar. Varför tar vi inte efter dem?
Och på vilket sätt skulle barnet kunna ta skada egentligen? Många pekar på det homosexuella paret som föräldrar, att det skulle medföra risker när barnet växer upp. Dels mobbning men också att homosexualiteten skulle ”smitta av sig”. Barn blir mobbade i skolan av alla möjliga orsaker, men därför ska man inte ändra på de sakerna barnen blir mobbade för. Då låter man ju mobbarna styra i samhället. Ska man låta alla barn med lite större näsa få plastikoperationer bara för att risken att de blir mobbade ska minska? Och när man säger att man är ”rädd att homosexualiteten ska smitta av sig”, så har man ju redan påpekat att det är dåligt med homosexualitet och det är ju en fråga för sig. Det finns dessutom inga studier på vare sig om homosexuellas barn blir mer mobbade i skolan eller om sexualiteten skulle smitta av sig. Ensamstående mammor får inte heller lika stor hjälp med befruktning som gifta idag. Det finns massor med barn som växer upp med bara en mamma eller bara en pappa. Vissa får förr eller senare en till förälder och vissa inte. Hur som helst finns det väldigt många vuxna som man kan ha som förebilder ändå. Det finns undersökningar som visar på att barn hos ensamstående föräldrar har fått lida av det, men det gäller långt ifrån alla. Då är det också orättvist att dra alla över en kam. Ett argum...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vilka ägg får kläckas

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2006-04-26]   Vilka ägg får kläckas
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6048 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×