Social tillhörighet och sociala nätverk

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Social tillhörighet som utgår från socialgrupper undersökningar betyder att Man fördjupar sig i talspråket som ett blandat Särdrag. avvikelsen i språket avgörs av det sociala sammanhanget under den tid språket används. Man borde granska relationen mellan språklig värden (variabler, konversationsdata, språkundersökningar) och icke-språkliga ämne (uttryckssätt, social rang, kön, hemstad, ideologisk tillhörighet) och fördjupa sig i dialekten hos flera personer från en typisk del i gruppen med vikt på medlemmarnas grupptillhörighet och Klasstillhörighet mm. En eller några variabler hålls konstanta samtidigt som man Fördjupar sig i förändringen hos andra variabler. Den rör det rangordnade klassificeringen.

Medan den som utgår från sociala nätverk som Kallas även ”snöbollsmetoden” betyder att en person som är medlem i olika nätverk får Kommunikation med andra. Den första delar på olika kännetecken med de nya. Hon/han kan vara Medlem i en kyrka eller sportklubb m m. På så sätt får man möjlighet att utnyttja många olika personer som tillhör ett visst nätverk inom vilka man kan genomföra olika undersökningar. Den rör individens alldagliga gemenskaper, sociala nätverk ofta är grundat på samhällelig likvärdighet - att man räknar sig vara lik personerna man skapar nätverk med, detta betyder att sociala nätverk å ena sidan kan vara nyttiga, därför att de grundas på förtroende. Å andra sidan kan samverkan grundat på sociala nätverk även med tiden bli mindre anpassbart. Individens sociala nätverk har en mängd olika strukturer som kan bli hur många som helst och son påverkar de språkliga normerna genom graden av relationer mellan individuella talare. Graden av täthet och variation i sociala nätverk påverkar individens språkliga avstånd från standardspråket. Sociala nätverk undersökningar lyfter fram de enskilda språkliga aktiviteterna. De brister som finns i de sociala nätverk undersökningar är förmodligen att den individ som överger sin dialekt har inte alltid en låg status i samhället och det behövs inte heller att man byter till majoritetsdialekt. ”Hur kan det komma sig att ett uttal med låg status behålls trots det tunga trycket från mer prestigefyllda variant?”(Einarsson 2004:169).
Utbildning, kunskap och skickligheter är ett (socialt kapital) som man kan beräkna genom gemensam tillhörighet. ”Ju närmare varandra olika grupper står… desto mer liknar de varandra… i sättet att tala.” (J. Einarsson 2004:157). Det är den sociala formationen som ger en koppling mellan det sociala och det verbala och som jag redan har nämnt ovan att det framkallar variation och förändring i språket. I avsikt att få syn på uttals förändring utgår man från social grupp undersökning, ”fördelen med sådana uttalsvariabler är att talarna är i hög grad omedvetna om dem” (J. Einarsson 2004:158). Nackdelen är att hur själva kopplingen sker är inte ordentligt placerat, man behöver studera mer de variablerna i ett språkbruk för att kunna få en sammanhållen teori för de språkliga skillnadernas uppkomst. Utbildningslängden påverkar valet av yrket som tycks spela någon avgörande roll att forma skarpare bild av en sociolekt, ”mera läsning skulle göra det egna talet mer skriftspråkaktigt” (Einarsson 2004:167).

Begreppet social tillhörighet mätas bäst utifrån den sociala grupp, den ger ett resultat som markerar tydliga förändringar i språket än vad sociala nätverk gör. ”I studier av nätverk är det alltså inte fråga om jämförelser mellan olika grupper av talare utan om studier av relationer mellan individuella talare” (J Einarsson 2004:169). Det visas i sociala nätverk undersökningen anpassning efter en mer tillfälligt rådande norm, ”sådana individuella (språkbyten) är säkert ofta första steget till att en hel grupp övergår till at tala ett annat språk” (Ö. Dahl 2000:157). I varje fall att få en bild av två ol...