Karin Boye

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsföreteckning

1 Inledning

2 Faktasidor

15 Faktasidor

16 Avslutning

17 Litteraturföreteckning



Inledning

Jag valde Karin Boye pågrunden av att jag visste inte så mycket om denna författarinna , jag var vetgirig och ville få veta mer om henne.



Barndom:

Karin Boye föddes den 26 oktober i Göteborg. 1903 föddes brodern Sven. 1904 föddes den andra brodern som kommer att heta Ulf. Då gick Karin i Halls småskola i Göteborg.
Hon kunde läsa som femåring. Fem år senare flyttar familjen till Stockholm, då var Karin fem år gammal. I Stockholm gick Karin i Åhlinska skolan, dessutom vann hon sin första tävling i en tidningstävlan i skolan. Som tioårig tog Karin pianolektioner och hon kunde skriva dikter så tidigt som tioårsåldern. 1915 flyttar familjen ännu en gång till sydöstra delen i Stockholm, Huddinge.
Mellan år 1908-1918 lider Karin av en psykologisk sjukdom som hon tror vad det är, den här gången handlar det om sexualiteten. Att Karin är homosexuell vet ingen om och hon vill inte heller att någon ska veta. I Sverige var det också förbjudet att tala om sånt och vara en sådan. 1918 fyller Karins morfar 70 år. Då överraskar Karin honom med att skriva en bok som innehåller dikter och helgonhistorier. Under denna tid i Huddinge skrev Karin mycket ungdomspoesi och till och med short story (kortprosa) och teateruppsättningar. Hon ritade även och målade akvarelltavlor som på senare tid blivit rätt kända inom konstbranschen.



Uppväxt:


I skolan satt Karin och tänkte, som mest hade hon i huvudet om diktandet hon satt och grubblade hur hon skulle avsluta texten i dikten som hon hade just kommit på. I den åldern så fick hon veta att hon är lesbisk, så därför handlar mycket av dikten som Karin skrev i den perioden om kärleksdikter. Karin eller ”Kagga” hade lite socialfobi, då hon inte vill leka med sina brorsor hon tyckte att dom var jobbigt. Då gick hon istället till sitt rum och läste böcker, hennes favorit var ”Kim” av Rudyard Kipling. I uppväxten fick inte Karin mycket kärlek av pappa eller mamman, fast hennes mamma var glad för de mesta, hon var gladare än pappan. Ibland var Karin rädd för sin mor. Då gick hon och gömde sig någonstans för henne. Familjen var rätt kristen, därför kommer religiösa och teologiska funderingar spela en stor roll i Karins liv. Under tonåren bråkade Karin mycket. Under tonåren kände sig Karin mycket ensam som helhet. I skolan var Karins betyg rätt höga.



Vuxenliv:


1920 tog Karin studentexamen och gick ett år på folkskoleminariet i Stockholm. Samma år betvivlade hon sin sexuella läggning och trodde att hon var mer bisexuell. 1921 tog Karin folkskollärarinneexamen. Samma år begav sig Karin till Uppsala för att studera grekiska, nordisk språk och litteraturhistoria. Under Uppsalavistelsen var Karin medlem i Clartè, hon var också medlem i en liten grupp som kallades sig för ”The Poets´ Corner”. Karin höll fördrag och skrev åt studenttidningen Ergo. Karin var också en feminist och kämpade verkligen för kvinnors rättigheter.
1922-1925 debuterade hon med sin första diktsamling som heter ”Moln” som handlar om människors grubblande över gud, livets slut och framtiden. I texten ser man att hon har en egen speciell kännedom och tankegång. Två år senare kom diktsamlingen ”Gömda land”. 1925 höll Karin ett berömt vårtal för studenterna (dom flesta män). 1926 tog Karin en fil kand i Uppsala och flyttade tillbaka till Huddinge. Samma år studerade hon historia vid Stockholms universitet. 1927 dog fadern i cancer, samma år blev Karin medlem i den socialistiska tidningen Clertés ledning. Hon grundade en egen tidskrift ”Spektrum” och gick med i ledningen 1931-32. 1932 lämnade Karin Clartés, hon tyckte att tidningen hade fått kommunistiska tankar. Hon blev också fil mag i historia. Samma år släppte hon ut diktsamlingen ”Härdarna”. 1928 förlovade sig Karin konstigt nog med Leif Björk. Samma år följde hon med en delegation till Sovjetunionen på en tre veckors studieresa. 1929-30 tjänstgjorde Karin vid läroverket i Motala.
Karin gifte sig med Leif Björk. De åkte till Jugoslavien på smekmånad. Karin tog intryck från resan. 1931 kommer den första romanen ut, ”Astarte”, samma år får boken ett nordiskt romanpris. Den nystartade tidningen ”Spektrum” fick två nya medarbetare, Erik Mesterton och Josef Riwkin. Karin blev ledamot av samfundet ”de nio” de delar ut priser till författare. 1932 avbryts älskandet mellan Leif, efter denna sorgliga händelse så bor Karin med en tysk väninna i Stockholm.
1932-1933 vistades Karin i Berlin, under denna vistelse blev hon mer uppmärksam om sin homosexuallitet. I Berlin så sökte också Karin bot i psykoanalytisk läkemetod, men de hjälpte inte. Intresset för psykoanalys växte där mycket för Karin. 1933-1938 ger hon ut romanerna ”Merit vaknar”, ”Kris” och ”Förlåt”, sedan ger hon ut riktigt kända diktsamlingar som ” Uppgörelser” och ” För trädets skull” i den diktsamlingen hittar vi Karins mest berömda dikt troligen ”Ja, visst gör det ont när knoppar brister”, följt av ”I rörelse”. Under denna tid så reser Karin till Grekland på Sommaren. 1939 var, det lyrikmöte i Trondheim. Samma år var det den nordiska kulturfronten som hade möte i Sigtuna. 1940 kommer en världs berömda roman ut ”Kallocain” (jag har läst den och kommer att berätta mer om den senare). Novellsamlingen ”Ur funktion” kommer ut samma år.
Och de senare åren som har gått så har Karin försökt ta livet av sig två gånger men misslyckats. År 1936 i Stockholm där en otät ventil räddade henne i sista stund, och i Allingås då hade hon tagit sömnmedel i stora doser. 1941 tog Karin sitt liv i Alingsås, med hjälp av sömntabletter och gift. Åren 1941 och 1949 kom diktsamlingarna och essäer m.m. Som ”Tendes”, ”Varia” och ”De sju dödssynderna”. Självaste Karin hittades död vid en sten.







Typ av litteratur

Karin Boye skrev för det mesta dikter, men hon är också känd som en författarinna. Hon skrev mest ”dagboksromaner” som är en skönlitteraturs roman skriven i dag bokform, och så har hon gjort en flertal romaner och essäer som är konstnärligt utformad uppsats eller artikel.



Budskap

Karin Boye skrev dikten och betonade ”Språket bortom logiken”.
Jag tror med det budskapet så menar hon; allt vi skriver beror på hur vi är, hur vi tänker, hur framtiden kommer att vara och sist men inte minst hur jämställda vi är som människa eller människor är.



Sätt att skriva

Karin Boyes dikter går mycket på kärlek nu menar jag ”homokärlek” och romans. Men hennes romaner skriver hon väldigt fantasifullt, de flesta av hennes romaner handlar i handling om framtiden och science fiction. Hon är mycket kluven i språket, de ska man vara om man ska översätta boken ”Bergtagen” av Thomas Mann. Jag är väldigt skeptiskt mot hennes livsglädje men inte dödslängtan. Också skriver hon med förträngda tankar. De är de som gör texten så jobbigt att läsa kanske.



Utveckling

Hennes utveckling går mycket på att idéer och budskapet har byggts. Men de inte bara de som gör de hela utvecklingen utan att hon vill att man ska veta hur svårt de är att leva på jorden. Fast jag vill ju inte dra slutsatsen att säga att hon tyckte att jorden var ett helvete och hon ville komma till paradiset( den sjunde himmelen).



Några böcker

(1940)roman Kallocain;

Kallocain handlar om ett hårt styrt land, där alla är under bevakning av polisen, åsikt –polisen och myndigheterna. Huvudpersonen, Leo Kall uppfinner en sanningsdrog, Kallocain. När människor tar Kallocain så kan dom inte längre ljuga utan berättar sanningen, myndigheterna och polisen drar fördel av denna drog. Leo Kall ser en dag att hennes hustru är lite underlig, då kommer Leo på att han kan smuggla lite Kallocain från labbet och ta hem. När han testar Kallocain på sin fru så får han vetta att hennes fru är kär i chef i hennes arbete. I denna stat så var nästan allt praktiskt (som att ljuga, vara otrogen, spioneri förbjudet) förbjudet. Därför hjälper han (Leo), chefen och hon så att staten inte får veta något av detta.


(1935)diktsamling För trädets skull;


Är en diktsamling som är väldigt sorgset och både mentalt och psykiskt tanke hängande. Ur denna bok så finns det mycket kända dikter som än idag används som psalmer och sånger.



Annat

Karin Boye hade ett stort intresse för Sigmund Freud om hans tankar och psykoanalys. Pappan hette Fritz och var ingenjör och försäkringsman. Mamman hette Signe och var 18 år yngre än Fritz. Boye hade anlag för erotiks tänkande, oro och djup depression genom hela livet. Jag är väldigt smickrad att hon aldrig har fått Nobel priset i litteratur någon gång, dom som är i Nobelkommittén borde skämmas en sådan författarinna som Karin Boye ska man belöna med såna meriter (titlar). Med essäist som hon sysslade med så ville hon modernisera den svenska litteraturen, därför är Boye så kallad ”De sena modernisterna”. Utan för statsbiblioteken i Göteborg så står de rest en Karin Boye staty. Upphovsrätten av Boyes verk är registrerad till hans bror Ulf Boye (102 år gammal). Hon kan ibland tolkas som ”Familjens svarta får” efter allt detta. Karin Boyes föräldrar kom från tyskland.

En citat ur Kallocain lyder så;
”Vi människor är fastnade i denna djävuliska stat”
med de citaten så på minner allting mer om Nazityskland och den kommunistiska Sovjetunionen, att dom hade inget friget var ju ett faktum i dom där länderna. Boken påminner också väldigt mycket om Georg Orwells ”1984”.


Ur ”Härdarna” från 1927

Säg, var brinner världens hjärta,
världens hjärta av eld?
Det lever av grovt, tungt urtidskol:
svart mörker, tät natt, Kaos.
Sök där!
Så är ju eldens väsen:
stark av sin fiendes styrka,
själv en kamp, lysande kamp --
har inget annat väsen.
Och segern? När mörkret gått upp i lågor?
Är segern döden?
Tomma fråga och tomma fruktan!
Världens hjärta är eld,
och eld vill segra.

Bibliografi
Romaner:
Astarte, 1931
Merit vaknar, 1933
Kris, 1934
För lite, 1936
Kallocain, 1940

Diktsamlingar:
Moln, 1922
Gömda land, 1924
Härdarna, 1927
För trädets skull, 1935
De sju dödssynderna, 1941 (ofullbordad)

Översättningar
Bergtagen av Thomas Mann, 1929





Kort referat

Boken har som sakt mycket sympati på Nazityskland och Hitlers idéer. Och läget i boken påminner om en negativ framtidsvision alltså ”dystopi” istället för utopi som inte finns ännu(om man menar med demokrati så är de då Indien, Usa eller Sverige).

Boken var i helhet väldigt fascinerande att läsa och förstå. I boken så händer de oerhört mycket i börj...