Berlinmuren

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

När andra världskriget var över stod den vinnande alliansen Västeuropa, USA och Sovjetunionen inte längre enade. En konflikt mellan USA och Sovjet skulle leda till katastrof. I tidigare krig hade USA tydligt visat att det var de som med sin styrka avgjort konflikter och därmed förtjänade positionen som världens maktcentrum. Detta sved i det Sovjetiska styret. USA förespråkade allt som de var emot; politisk valfrihet, yttrandefrihet, kapitalism ect. Sovjet ansåg att detta var en konkurrent om världsherraväldet som till varje pris måste tryckas ned. USA använde atomvapen i Japan under kriget för att demonstrera sin makt. I Sovjet ansåg man att dessa vapen var ett måste för att kunna hävda sig mot USA:s övertag. Sovjet pressade sitt redan utmärglade folk till att rusta upp vapenarsenalen och industrin. Nu hade kapprustningen börjat. Direkt efter andra världskriget hade alliansen ett sönderbombat Berlin att ta hand om. Eftersom konflikten mellan USA och Sovjet låg och pyrde under ytan delade man Tyskland rakt av och likaså Berlin. USA, Frankrike och Storbritannien fick kontrollen över de västra delarna av Tyskland och Berlin och Sovjet de östra. Detta beslutades under en konferens på Jalta 1945. Efter det blev spänningarna mellan USA och Sovjetunionen värre men inga väpnade konflikter uppstod och därav namnet ”Det kalla kriget”, ett krig utan slagets hetta. Istället för vapen så använde man sig av spioner för att söka så god insyn man förmådde i motståndarens framgångar. Målet var att överträffa eller åtminstone matcha motståndarens framgångar, ingen skulle vara sämre ån den andre.

En järnridå beskrevs dela Europa mitt itu, då det sovjetiska styret ville hindra sitt folk från att fly till väst och förflytta sig okontrollerat. Tysklands två delar styrdes av västalliansens bundsförvanter, kallad förbundsrepubliken Tyskland, BRD, och Sovjetunionens delstat Östtyskland, kallad Tyska demokratiska republiken, DDR. Västtyskland var ett paradis i mångas ögon där det fanns gott om jobb och frihet. Många försökte fly över från sovjets fattigdom och misär. Detta var ett brott mot den östtyska lagen, så det enda alternativet massflykten gav var antingen att driva ut trupperna ur Västberlin eller stänga gränsen till Västberlin och Västtyskland för både ut och invandrare. För att driva ut trupperna ur Västberlin skulle kräva stridsåtgärder. Under ett toppmöte i Wien 1961 diskuterades Tysklandsfrågan och man krävde ett fredsavtal. Problemet var att den amerikanska staten vägrade erkänna att den Östtyska staten DDR. Om DDR fanns skulle det innebära för amerikanarna en tvåstatsläsning och därmed vara ett hot mot Västberlin. Diskussionen mellan de två ledarna, amerikanska John Kennedy och sovjetiska Chrusjtjov hettade till och båda menade att de skulle försvara sin del av Berlin till varje pris. De båda supermakterna verkade bereda sig för krig. När den östtyska befolkningen fick nys om detta flydde fler än någonsin tidigare över till väst. Över 50000 östtyskar flydde under sommaren 1961. Från och med andra världskrigets slut till 1961 flydde sammanlagt tre och en halv miljon östtyskar till västtyskland och ofta andra platser i väster eller USA.

Kennedy blev orolig när han fick se över NATO:s planer vid ett eventuellt krigsutbrott. I värsta fall skulle USA sätta in kärnvapen för att försvara Västberlin. I amerikansk television uttryckte sig en senator så här ”Jag förstår inte varför östtyskarna inte stänger gränsen, för enligt min mening har de rätt att stänga den” Man ifrågasatte inte vad Östtyskland skulle göra för att stoppa flyktingfloden, östtyskarna fick göra vad de ville med sin del av staden.
I augusti 1961 kunde chockade Berlinbor se när östtyska arbetare började bygga en mur tvärs genom deras stad. Västsidan och USA:s reaktion på muren kan nästan beskrivas som passiv, nästan positiv; hellre en mur än ett tredje världskrig. Genom att uppföra muren bevisade också Chrusjtjov att han inte var intresserad av att ockupera staden utan mer upprätthålla sin maktposition i den östra delen, vilket gjorde Kennedy lättad. Muren visade bli ett effektivt hinder. De blev även en symbol för det kalla kriget och det delade Europa. Muren mätte 43,7 km och de resterande 112,7 km runt Västberlin utgjordes av taggtrådsstängsel. Muren kallades för ”en antifascistisk skyddsvall” av DDR och många av dem som försökte fly över muren från öst till väst mötte döden. Muren stod helt på Östberlins område bara ett par meter från den gränsen till Västberlin. Många västberlinare led något fruktansvärt över att ha en mur runt om sig i alla riktningar så många flydde till Västtyskland. Detta ledde till en stor brist av arbetskraft, vilket ledde till en invandring från Turkiet. Detta har gjort att det än idag finns en stor turkisk befolkning i Berlin.
Från murens uppförande 1961 lyckades bara ca 5000p...