Dödshjälp

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag har valt att skriva om dödshjälp, så vidare det är rätt att använda eller inte. För någon är det rätt och samtidigt är det fel för någon annan. Anledningen till att jag valde just det här är för jag tycker det är en stor fråga och det finns mycket syn punkter och argument runt det hela. Med denna utredning försöker jag undersöka den etiska frågan om dödshjälp och hoppas med detta arbete få förståelse för båda parter (för och emot) Själv står jag mitt emellan. Ibland kan det vara rätt medan det andra gånger inkräktar på individens rätt. Det är ett svårt beslut där inget svart och vitt

Lite frågor att ta upp är bland annat

· Är det rätt eller fel att använda dödshjälp?
· Vilka är konsekvenserna?
· Bör anhöriga få ta del att bestämma eller är det bara individens val?

Detta är bara några av de många frågor som finns.



Bakgrund

Eutanasi är ett grekiskt ord, vars innebörd är “god död”.

Det är viktigt att man skiljer på aktiv och passiv dödshjälp. Aktiv dödshjälp innebär att läkaren påskyndar döden genom att ge patienten överdos av sömnmedel eller liknande. Man kan också injektera något gift. Passiv dödshjälp betyder att man håller sig undan från patienten, avbryter eventuella åtgärder för att förlänga patientens liv.

Aktiv dödshjälp är inte tillåten i Sverige än men däremot är passiv dödshjälp tillåten under läkarsamråd med patienten och dess anhöriga. Med hjälp av undersökning har man fått reda på att nästan var tredje svensk är för dödshjälp, vilket man kanske kan tycka är en aning skrämmande.

Jag har gjort på följande sätt när jag skulle skriva detta arbete, först och främst fördjupade jag mig i de olika sorters etiker som finns, och genom detta skapade jag mina egna meningar uppbyggda med hjälp av de regler och tankar som gäller för de olika etikerna. Detta eftersom det inte fanns någon tillgänglig information angående olika etikers synsätt i detta ämne. Så utifrån de uppgifter jag fått om dessa skrev jag hur det troligen hade sett ut i en debatt mellan de olika etikerna.


Analys av det etiska problemet med dödshjälp.

Förespråkare för konsekvensetiken, och då menat utilitarismen, hade säkerligen sagt att det är upp till den som vill ha dödshjälp att undersöka konsekvenserna eftersom det är riktigt om en handling har överskott av gott enligt konsekvensetiken. Då skall den sjuke undersöka om det är den bästa möjliga lösningen för flest antal personer och i detta fall anhöriga. Det som är det centrala i just detta fall är då om detta är bäst för alla anhöriga och om det är bäst för framtiden. Är det rätt att leva tills man dör en naturlig men smärtsam död, som ändå kommer att dyka upp förr eller senare, eller är det rätt att dö när livet är på topp, eller i alla fall en smärtfri och lugn död? Det som oftast är ett problem med konsekvensetiken är att förutse alla dessa faktorer och komma fram till den lösningen som är bäst. Detta kan göras på olika sätt, men i grund och botten handlar det om att kalkylera med vad som är bäst genom att undersöka med anhöriga och med allt annat som berör individen ifall ett riktigt beslut utifrån konsekvensetiken gjorts, detta ger upphov till en massa problem, vad väger tyngst? Vad är det som avgör att detta är det riktiga och liknande. Till exempel vad är det som väger tyngst, individens strävan eller anhörigas åsikter och känslor? Rent juridiskt är detta inget som påverkar konsekvensetiken speciellt mycket. Fördelar med konsekvensetiken är att oftast så blir resultatet till det bästa för många parter, men samtidigt så kan det innebära att den som vill ha dödshjälp inte får detta om man efterlever konsekvensetiken.

Detta är nästan tvärtemot sinnelagsetiken där tanken innan avgör ifall det tillämpas på ett korrekt sätt. Om tanken är god är även handlingen detta om man tolkar detta rakt av. Detta är också ett problem inom dödshjälp, att om man tillämpar sinnelagsetiken och tycker att detta är gott så är det ett korrekt handlande då personen i fråga inte behöver bry sig om andras åsikter.
Detta synsätt har sina rötter i nya testamentet, i Jesus sätt att handa, bland annat är denna mening känd: ”Kärleken är lagens uppfyllelse”. Många sätter sig emot detta synsätt då man har svårt att se vilken avsikt som var grundande för beslutet och att det kan verka som att man kan bete sig hur som helst utan att vara etiskt inkorrekt. Så enligt sinnelagsetiken är ett beslut om aktiv dödshjälp endast upp till individen, eller den beslutstagande anhörig som avgör ifall detta är en god handling och också då är korrekt handling enligt sinnelagsetiken.
Men detta kan också innebära att individen bara tänker på sig själv om denne eftersträvar sinnelagsetik. Men å andra sidan innebär det att varje individ har möjligheten att bestämma över sitt eget liv och dess avslut.

Detta är inget som en förespråkare för regeletiken hade sagt, då det finns vissa regler som man inte får bryta emot, att döda sig själv är ett sådant exempel. Fördelar med regeletiken i detta ämne är att liv inte går till spillo, dvs. att äldre och sjuka personer som känner att de är en belastning för samhället inte gör självmord för den sakens skull. Men samtidigt får man inte glömma att det kanske är bäst att dö på ett smärtfritt och humant sätt än att dö i skrikande plågor. Problemet med regeletiken i denna fråga är att goda gärningar ställs mot varandra, att man tvingar någon att fortsätta leva för livets skull, fast de kanske inte vill detta. Vad ger någon annan rätten att bestämma över andras liv?


Slutsats och egna tankar angående ämnet.

Jag har lite svårt att ta ställning i detta ämne då jag ibland kan tycka att det är rätt att dödshjälp tillämpas och ibland att det är totalt fel. Men någonstans blir det för mycket och jag har lite svårt att sätta fingret på var denna gräns finns, och i vilken etik denna gräns finns. Hur mycket jag än tänker, så tycks det som är mest lämpat för denna fråga vara konsekvensetiken. Då denna omfattar båda individens samt omgivningens tankar och känslor. Det gäller samtidigt att vara objektiv och låta individen bestämma själv, men detta blir ju ett problem om man tillämpar konsekvensetik. Detta är nog en av de svårare frågorna, om man på något sett måste tillämpa en slags etik. Jag tycker att det är individens ansvar att på bästa möjliga sätt för sig själv samt omgivningens skull att tänka på konsekvenser men samtidigt så vill jag att omgivningen skall stödja individen vare sig denna väljer att f...