Nässeldjur

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Cnidaria

Inledning
Redan för 570 miljoner fanns det nässeldjur på jorden. Idag finns det 9400 arter som delas in i tre klasser – maneter, koralldjur och hydrozoer. De lever i världens alla hav och en del har anpassat sig till sötvatten. En del arter sitter fast på botten, en del simmar fritt i vattnet och vissa arter gör både och. Vissa nässeldjur är mikroskopiska medan vissa kan bli två meter med 30 meter långa tentakler, som till exempel den röda brännmaneten, vissa små arter kan tillsammans bilda stora kolonier. De ser alltså väldigt olika ut till utseendet, men något som de har gemensamt är deras nässelceller.

Medusor och polyper
Nässeldjuren kan både sitta fast på botten, stenar och större växter och djur eller så kan de simma fritt i havet. När de är fastsittande kallas de polyper och när de är frisimmande kallas de för medusor. En del arter växlar mellan att vara polyper och medusor. Polyper kan antingen bilda kolonier eller leva ensam (bild ex). Medusorna är klockliknande när de simmar med munnen nedåt medan polyperna sitter fast i underlaget med munnen uppåt. Maneter och hydrozoer är de som växlar mellan att vara polyper och medusor, medan koralldjuren alltid är polyper.

Nässelceller
Nässeldjuren har något som kallas för nässelceller. På nässelcellen finns det ett litet utskott som är känsligt för beröring. Inuti nässelcellen finns en kapsel som innehåller en tråd som är vrängd, ungefär som ett vrängt handskfinger i en handske, och gift. Om utskottet berörs så vrängs tråden och slungas ut och giftet följer med.
Djuren använder sina nässelceller när de jagar eller försvarar sig mot andra rovdjur.
De flesta svenska nässeldjurs nässelceller är för svaga för att människor skall känna dem, men några djur bränns, till exempel brännmaneter. Men i andra hav, t ex längs Australiens kuster finns kubmaneten som har så starkt gift i nässelcellerna att människor kan dö om de blir brända av den.

Uppbyggnad
Nässeldjurens kroppar är enkelt uppbyggda de har bara två cellskikt, ett yttre och ett inre. Mellan dessa skikt finns en geléaktig massa med fibrer och celler som är utspridda. Det är denna massa som ger djuren form och stabilitet och gör att djurens kroppar är så elastisk. Detta märker man hos maneter, som har väldigt mycket av denna massa, maneter är nämligen väldigt elastiska. I cellskikten finns nässelceller, muskler och nerver och det är här djuren spjälkar maten. Alla celler i nässeldjuren är så nära vattnet att de inte behöver några andningsorgan och eftersom deras mage är så förgrenad behöver de inte något blodsystem.

Nässeldjur har ingen hjärna. Nervsystemet består bara av ett nät av nervceller, som finns längs insidan av det yttre cellskiktet. Djuren har inga välutvecklade sinnesorgan, några kan se däremot kan nästan inga kan höra. Vissa medusor kan dock känna skillnad på ljus och mörker och har balans så att de kan veta om de simmar uppåt eller nedåt. Hos de kolonibildande polyperna sköter de olika individerna olika uppgifter. T ex finns det några i kolonin som samlar in mat, några försvarar kolonin och några ser till att kolonin växer.
Man säger att nässeldjur är radiärsymmetriska, det betyder att de är som en rund kaka som kan delas i minst tre likadana delar. För att förklara bättre kan vi jämföra med människan som är bilateralsymmetrisk. Om vi drar ett streck rakt över vår kropp, från huvud till tå, får vi två lika delar med en arm, ett ben, ett öga, en lunga, etc.
Hydrozoers och maneters livscykel
Hydrozoer och maneter har en alldeles speciell livscykel, de växlar nämligen mellan att vara könlösa polyper och könliga medusor. Skillnaden mellan hydrozoers och maneters livscykler är att maneten är mer vanlig och större som medusa, medan hydrozoerna är vanligare som polyper. Koraller förökar sig genom att knoppa av nya individer ifrån de gamla, men för hydrozoer och maneter är det inte fullt så enkelt…

1. Vi börjar på sommaren med en medusa, det är nu som den könliga förökningen äger rum. Den går till så att hannen släpper iväg sina spermier i vattnet som fångas upp av honan som bär på äggen. Äggen blir befruktade av hannens spermier, och snart utvecklas äggen till larver som stannar hos honan i några veckor.

2. Larven simmar sedan ner till botten där den sätter sig och utvecklas till en polyp.

3. Polypen genomgår under hösten den könlösa förökningen. Den knoppar av skivor som blir nya medusor, som övervintrar nära botten.

4. På våren simmar de nya medusorna upp till ytan för att växa sig stora. Bara inom en månad har de blivit fullvuxna. Sedan börjar allting om från steg ett.
Maneter
Scyphozoa
Det finns 200 arter som delas in i bägarmaneter, ringmaneter, skivmaneter, lungmaneter och kubmaneter. Maneter består av hela 97% vatten, jämför med oss människor som består av 70% vatten. Maneter är rovdjur och de fångar och bedövar sina byten med hjälp av deras nässelceller som sitter i tentaklerna. Vanligtvis äter de små organismer, men stora maneter kan fånga och äta andra maneter och fiskar.
De kan inte simma särskilt fort utan det är vattenströmmarna som bestämmer åt vilket håll de ska färdas. Alltså är maneter ett plankton. Men det finns en speciell sorts maneter, bägarmaneter, som är polyper under hela sitt liv. Istället sitter de fast på t ex alger.

Hydrozoer
Hydrozoa
Det finns 2 700 arter. De flesta lever i saltvatten, men det finns några få arter som lever i sötvatten. Även vissa hydrozoer blir inte medusor.

Oftast bildar hydrozoerna kolonier som blir upp till en decimeter långa. De enskilda individerna är väldigt små. I kolonierna är de olika individerna sammanbundna med varandra på så sätt delar de den mat de fångar. Kolonierna har ofta specialiserade individer, med några som fångar mat, några som försvarar kolonin och några som förökar kolonin.

Koralldjur
Anthozoa
Det finns 6500 koralldjursarter i världen som delas in i 15 undergrupper, bland annat havsanemoner, stenkoraller, läderkoraller och sjöpennor. Många koralldjur är rovdjur som äter små ryggradslösa djur eller fiskyngel, men en del koralldjur är filtrerare. Det finns koralldjur som lever som ensamma individer också finns det de koralldjur som bildar kolonier. Det är främst de kolonibildande koralldjuren som bildar skelett. Det är de som bildar skelett som ...