Ungdomsspråk

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ungdomsspråk
Ett arbete om ungdomars olika samtalsstilar.







UNGDOMSSPRÅK 3
1.0 INLEDNING 3
2.0 SYFTE 3
3.0 FRÅGESTÄLLNINGAR 3
4.0 METOD 3
6.0 UNDERSÖKNING OCH SVAR 3
6.1 Vad finns det för olika ungdomsspråk? 3
6.2 Multietniskt ungdomsspråk 4
6.3 Slangord 4
6.4 Röstförställning och anföringsteknik 5
7.0 Vad är det för skillnad på ungdomsspråk och vanligt talspråk? 5
8.0 Hur förändras ungdomsspråket och varför? 5
9.0 Varför ser ungdomsspråken olika ut beroende på vart man kommer? 5
10.0 Vad har de äldre för inställning till ungdomsspråk? 6
11.0 SLUTSATSER OCH DISKUSSIONER 6
11.1 Information 6
11.2 Resultat 6
11.3 Jämförelser 6
11.4 Slutsatser 6
12.0 källförteckning 7



UNGDOMSSPRÅK

1.0 Inledning
Jag har valt att skriva om ungdomars språk i olika delar av samhället och om varför de pratar som de gör. Även om hur ungdomsspråket sprider sig runt om i samhället för att sedan förändras till någonting helt annat på ett visst ställe men fortfarande leva kvar på ett annat. Anledningen till att jag valde att skriva om olika ungdomsspråk var dels för att det är intressant att veta mer om, men även p.g.a. att jag tidigare har funderat över hur det kommer sig att alla människor i diverse åldrar pratar så olika.


2.0 Syfte
Först hade jag tänkt beskriva lite olika ungdomsspråk, för att sedan jämföra dem och undersöka varför de är så olika beroende på vart man är, och hur ungdomar trots detta lyckas förstå varandra. Sedan kommer jag att dra mina egna slutsatser och berätta vad jag har kommit fram till när jag arbetat. Jag kommer även att framföra några av egna åsikter och erfarenheter när det gäller olika ”ungdomsspråk”.


3.0 Frågeställningar
Några av de frågor som jag kommer att besvara i mitt arbete är:
• Vad finns det för olika ungdomsspråk?
• Vad är det för skillnad på ungdomsspråk och “vanligt talspråk”?
• Hur förändras ungdomsspråket och varför?
• Varför ser ungdomsspråken olika ut beroende på vart man kommer?
• Vad har de äldre för inställning till ungdomsspråk?


4.0 Metod
Jag kommer främst att söka information på Internet. Detta eftersom jag tycker att man lättast finner bra och övergripande information där. Dock kommer jag inte endast att förlita mig på Internet som informationskälla, utan även försöka hitta diverse litteratur. Kanske även fråga olika ungdomar hur det kommer sig att de talar som de gör, och om de i sina umgängeskretsar använder sig av några speciella uttryck eller fraser.
Jag kommer även att se till mina egna erfarenheter.


6.0 Undersökning och svar
6.1 Vad finns det för olika ungdomsspråk?
Ungdomars talspråk är expressivt, lekfullt och aktivt. Det innehåller många språkliga nyheter.
(Ungdomsspråk © 1996 Ulla-Britt Kotsinas och Hallgrens och Fallgrens studieförlag, Sverige.)
En viktig drivkraft för nyskapandet är ungdomars behov av att markera grupptillhörighet och identitet. (Muntlig konversation med Pär Nicolin, december 2006)
Sett i ett längre perspektiv, är det sannolikt att många förändringar i talspråket har sin upprinnelse i just ungdomars språk.

Ungdomsspråk är inte bara konstiga ord och fraser. Till denna ”kategori” brukar man också räkna:
• Röstförställning – ett sätt att framhäva något, främst attityd eller känslor.
• Anföringsteknik - som bygger på speciella anföringsverb. Som “ba”, “så här”,“liksom” och “typ” – det handlar om citat eller pseudocitat av vad någon sagt.
• Ljudord - kan vara en kortfattad form av återgivet tal. Både citat och attitydmarkörer.
• Underförstådda resonemang - vilket förklaras av att man känner varandra väl. Man delar vardagen, har gemensam bakgrund och delade erfarenheter. Det kan räcka med antydningar, ögonkast och förställning av rösten
• Turtagning som är snabb och med korta turer vilket ger mycket överlappat samtalstempo
(http://www.ling.gu.se), (http://www.abu.fi/meddelanden/forskning/2004_16_ungdomssprak.sht)
6.2 Multietniskt ungdomsspråk
I bland annat förorter eller på de flesta ställen där det bor många invandrare är detta ett vanligt förekommande språk. (http://www.ling.gu.se) Ungdomarna talar ofta med brytning. Detta även om de talar svenska som sitt modersmål.(Muntliga konversationer med Elin Lindberg och April Troberg, december 2006) De har ”lånat” uttryck och diverse slang från flera olika kulturer.
Hit räknas exempelvis rinkebysvenska, fittjaspråket, albysvenska m.fl.
(http://www.mimersbrunn.se)
6.3 Slangord
Olika typer av slangord är mycket vanligt förekommande bland ungdomar. Men faktiskt också oftare än vad man tror, i äldre personers dagliga tal.(Muntlig konversation med Elin Lindberg, december 2006)
Ett drag i ungdomsspråket som ibland går under beteckningen slang, är småord som liksom, va, ba, ju, då, alltså och många andra. Dessa brukar även kallas för ljudord.(http://www.lararforbundet.se)
Slangord har också kommit ur dialekter. Som t.ex. kille, kis, fika, karda har kommit ur västergötaskan. Många av dessa ord användes till en början som mer eller mindre hemliga ord i speciella kretsar, och spreds så småningom till allmänheten. Över huvud taget har slangord en tendens att ”vandra”, så att det ibland kan vara svårt att veta varifrån de kommer från början. Det kan vara vanliga ord som med tiden bytt betydelse eller förändrats.(http://www.wikipedia.org)
6.4 Röstförställning och anföringsteknik
Ungdomar kan även ibland ”förvränga sin röst” eller i vissa fall där de känner varandra väl, använda sig av en viss typ av anföringsteknik. (http://www.susning.nu) Detta för att förstärka en viss känsla eller attityd.(Muntlig konversation med Pär Nicolin, december 2006)


7.0 Vad är det för skillnad på ungdomsspråk och vanligt talspråk?
Skillnaden är egentligen inte så stor. Vilket många verkar vilja få den att framstå som. Till exempel de slangord som används av ungdomar, förekommer även i de flesta vuxnas dagliga tal.(Muntlig konversation med April Troberg och Elin Lindberg, december 2006) Att ungdomar skulle tala slarvigt eller osammanhängande, tror vissa kan bero på att eftersom att de inte har levt lika länge som de äldre, så har de inte haft lika långt tid på sig att utveckla ett vanligt talspråk.(http://www.Nationalencyklopedin.se)
En annan skillnad skulle kunna vara den, att ungdomar som är kreativa ofta kommer på egna ord för saker och ting, som de sedan använder i sitt dagliga tal. Detta till skillnad från de äldre, som ändrar sitt språk oftare beroende på vem de talar till.(http://www.ling.gu.se) (http://www.abo.fi/meddelanden/forskning/2004_16_ungdomssprak.sht)


8.0 Hur förändras ungdomsspråket och varför?
De olika ungdomsspråken förändras allt eftersom ungdomarna kommer på fler ord att variera sig med. Förändringen sker även på grund av att ungdomar växer och blir äldre. Detta eftersom språket som används av ungdomar varierar väldigt mycket, beroende på i vilken åldersgrupp de är.(http://www.Nationalencyklopedin.se)
En del av de drag som uppkommer i en viss ungdomsgeneration försvinner ganska snart, medan andra förs vidare till nya ungdomsgenerationer, och även sprids till grupper i andra områden än där de först uppkom.(http://www.lararforbundet.se), (http://www.ne.se)
En undersökning som gjordes av språket i Eskilstuna och Stockholm av Bengt Nordberg, har bevisat att det finns generationsskillnader i språkanvändningen hos ungdomar.
(Språket A+B © 1997 Olle Josephson, Lars Berglund, Sylvia Korduner, Carin Magg, Per Mårtensson, Göran Ågren och bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.)


9.0 Varför ser ungdomsspråken olika ut beroende på vart man kommer?
Ungdomars språk baseras vanligen på dialekten på den ort där de växer upp. Och de lokala varianterna kan därför vara ganska olika i olika delar av landet.(http://www.nationalencyklopedin.se)
Dessutom kan variationen inom en och samma regionala och sociala grupp vara väldigt skarp. Det hänger samman med faktorer som de enskilda individernas intressen, framtidsplaner osv.(http://www.mimersbrunn.se), (http://www.abi.fi/meddelanden/forskning/2004_16_ungdomssprak.sht)
Samt även med i hur hög grad han eller hon solidariserar sig med ungdomar i samma område eller samma ålder.
(Språket A+B © 1997 Olle Josephson, Lars Berglund, Sylvia Korduner, Carin Magg, Per Mårtensson, Göran Ågren och bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.)


10.0 Vad har de äldre för inställning till ungdomsspråk?
Vuxna har ofta en onödigt negativ inställning till så kallat ungdomsspråk.(Muntlig konversation med Joseph Pettersson, december 2006) De flesta äldre anser att ungdomar talar slarvigt. Vissa tycker till och med att deras språkbruk kan ses som ett hot mot standardspråkets framtid.
– Men egentligen kan ungdomsspråket ses som en kreativ språkvariant, säger FM Sofia Öhman, lärare i svenska vid Åbo Akademi.
(http://www.abo.fi/meddelanden/forskning/2004_16_ungdomssprak.sht)


11.0 SLUTSATSER OCH DISKISSIONER

11.1 Information
Informationen var inte lätt att finna. Jag fick leta länge, och har även på grund av den svårfunna faktan fått använda mig av många olika källor. Dock kunde jag ganska snabbt dra slutsatsen att informationen var sanningsenlig. Detta eftersom att de liknade varandra till största del på de flesta hemsidor och dylikt. Även de erfarenheter jag själv har gällande talandet av s.k. ungdomsspråk, stämde mycket bra överens med texterna.
Jag har även talat en hel del med mina vänner, och diskuterat varför olika ungdomsspråk ser ut som de gör. Detta har varit till stor hjälp när jag sedan skulle sammanfatta informationen till ett arbete.

11.2 Resultat
Jag är i det stora hela nöjd med resultatet av mitt arbete. Det har varit intressant att arbeta med. Även om jag redan från början kände till det mesta, så har det varit kul att göra andras synpunkter på de olika språkvariationerna osv.

11.3 Jämförelser
Om man jämför olika språk ser man direkt att ungdomsspråken varierar i stort i princip vart man än kommer. Jag skulle kunna göra en jämförelse av det språket som användes på min förra skola gentemot det som används här. På min förra skola hade vi väldigt många egna ord och fraser för olika saker, när jag nu kommit hit och fortfarande talat samma språk märker jag att vissa här har andra ord eller fraser för samma saker. Likadant med diverse ansiktsuttryck och sådant. Visserligen så var jag mycket väl medveten om det på den förra skolan att där var språket väldigt annorlunda jämfört med andra språk eftersom att de flesta orden hade vi kommit på själva, eller om någon vid något tillfälle gett ifrån sig ett konstigt läte så hade vi fortsatt att använda det som en del av vår vardag. Eftersom att ingen här hade hört dessa t ex. läten så har jag många gånger fått förklara mig om jag uttryckt mig ”inkorrekt”. Likaså för några av de andra när de har talat till mig.

11.4 Slutsatser
Att ungdomsspråken ser olika ut beroende på varifrån man kommer är ett faktum. Det är en av de första slutsatser jag kan dra efter att ha gjort mitt arbete. Även i det dagliga livet när man åker runt till olika platser, så märker man att folket talar olika. Det är något jag även har märkt själv. Exempelvis så märkte jag en stor skillnad på språk när jag började i den här skolan. Alla uttryckte sig helt annorlunda än det sätt jag var van vid. Nu efter en tids studerande tillsammans, kan man lägga märke till ett helt nytt sätt för alla att prata. Språken som används nu liknar mycket mer varandra, än de gjorde vid skolstarten. Detta tror jag kan vara en anledning till att ungdomsspråken ständigt förändras. Även till varför de ser så olika ut på olika platser. När ungdomar pratar tar de efter varandra. När detta sedan blandas med deras tidigare sätt att tala, så uppkommer en ny variation på språket. En variant som sedan antingen lever kvar och sprids vidare, eller ”dör ut”.
Ungdomsspråken är även mycket varierade beroende på vart man bor, och vilken ungdomsgrupp man tillhör. Det tror jag kan vara för att vissa ord har olika betydelser i olika delar av landet. Samtidigt som ungdomarna växer och blir äldre, får de ett bredare ordförråd och lär sig då ...