Internationell politik

18 röster
38954 visningar
uppladdat: 2007-03-14
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Internationell Politik

Vilka olika aktörer finns det i internationell politik, vilka uppgifter har de?
Det finns många olika aktörer i internationell politik och de har gemensamt att de påverkar vad som händer i olika delar av världen på olika sätt. Både bra och dåliga.

Självständiga stater
Stater har en hög position som aktör i internationell politik. Gemensamt är att de är suveräna, att staterna är likställda i FN men har olika stor makt, och att regeringen har politisk kontroll över befolkningen. Men detta innebär inte att de har lika förutsättningar utan stater som är stormakter som Tyskland, Ryssland och Frankrike etc. som får större inflytande i internationella relationer då de ofta har både militär och ekonomisk styrka och är ett större land. En stats geografiska läge, naturtillgångar, befolkningsmängd, utbildning och ekonomi etc. är viktiga faktorer för en stats utrikespolitik och inflytande i internationell politik. Se bara nu hur viktig olja är för både militär, ekonomi och politiken. Folket och dess utbildningsnivå och hälsa har alltid varit viktigt för just ett lands ställning i internationell politik. Jämför bara Sverige som har ett relativt bra hälsotillstånd och utbildningsnivå med ex. Afrika som inte har det så bra på den fronten, och hur ligger de till på internationell politik?! Sen är landets ekonomiska styrka viktigt, och även teknologiska, och industriella styrkan. Ta Japan med deras stora handel, de är säkra på sin överlevnad pga. av detta. Så vissa stater gör sig hörd genom FN och andra genom att de är militära och ekonomiska stormakter. Sen har vi terrorismen som även gör sin röst hörd.

Ett land ägnar sig åt utrikespolitik mest för att få välfärd och säkerhet. Med utrikespolitik kan man få trygghet i sitt land, något som alla stater strävar efter. Det finns många anledningar till varför ett land agerar internationellt. En anledning är för att skydda sig själv genom att hjälpa andra och för att i sin tur få hjälp tillbaka ifall det skulle hända det egna landet något. En annan fördel med att stater ägnar sig åt utrikespolitik är att staterna knyter kontakter i andra länder och risken för konflikter blir mindre i och med att man blir beroende utav varandra. Man får även ta del utav olika frågor och får vara med och göra en skillnad. Allianser som NATO skulle aldrig ha bildats om inte länder ägnar sig åt utrikespolitik.
Internationellt samarbete - Folkrätten innebär att länder har kommit överens om gemensamma ”spelregler” alltså har de kommit överens om riktlinjer över hur t ex handel och krigsföring ska gå till. Folkrätten är rekommendationer som uppmanas att följas. Folkrätten är riktlinjer för hur länder ska agera för att hålla ordning. De mänskliga fri - och rättigheterna är folkrätt, de säger att alla människor är lika mycket värda och att vi har samma rättigheter. I världen finns ca 190 stater och hittills har bara 28 skrivit under att de kommer att följa de mänskliga rättigheterna.

Det finns två olika slags maktmedel, fredliga och militära. Fredliga kan t e x vara diplomati, ett politiskt maktmedel där diplomaterna pratar med varandra, kompromissar, finner lösningar och påverkar varandra genom dels ambassader och personliga kontakter för att lösa internationella problem. Det kan också vara ekonomiska påtryckningar. Man kan påverka en annan stats ekonomi genom att utföra embargo (att förbjuda landet att sälja vissa varor) t ex Irak som fick oljeembargo efter Gulfkriget. Eller en bojkott (att vägra köpa varor från ett visst land). Fler fredliga maktmedel är information, samtal och propaganda. Det var mycket propaganda i Tyskland under andra världskriget för att få över människor till nazisternas sida och med information och bilder påverka folkets åsikter och attityd. Militära maktmedel är när man använder något slags våld t ex konventionella vapen (kanoner, minor, gevär) som användes i kriget i Kongo-Kinshasa. Kärnvapen, som användes 1945 i Nagasaki och Hiroshima när man fällde två atombomber. Biologiska (bakterier) och kemiska vapen (gaser) är också militära maktmedel. Militära maktmedel används inte så mycket numera, utan mer förr i tiden, numera stannar ofta hoten vid hot. Genom alla olika maktmedel förhandlar staterna om handel, militära överenskommelser och oftast gynnar detta båda parterna.

Internationella samarbetsorganisationer – FN
FN är bland den viktigaste aktören.
FN: s roll i den internationella politiken är att hålla fred i världen. Att hjälpa till och medla mellan och under konflikter och arbeta för dom mänskliga fri- och rättigheterna. FN ska också förebygga krig och ingripa ifall det blir krig. FN försöker alltid med fredliga lösningar först T.ex. genom sanktioner, ekonomiska sanktioner och vapenembargo. Annars blir det militära ingripanden som sista möjlighet. Ifall vetoländerna kan komma överens om ett beslut så har FN möjligheter att skapa fred, och kan isåfall ingripa. När det rådde konflikt i Jugoslavien hade FN små möjligheter att skapa fred i och med att de olika länderna hade väldigt olika uppfattningar om konflikten och hur man skulle lösa den. Man läser och hör om FN:s arbete i stort sett dagligen. Men många anser att FN kunde göra mer idag.

Terrorgrupper och terrorism
Dessa använder våld, hot och våran rädsla som maktmedel för att påverka samhällsutvecklingen och få omvärldens uppmärksamhet. Civilbefolkning tar oftast skada. Ofta utnyttjas media och de får då en större påverkan. Internet har varit en stor resurs för just terrorgrupper, då de kan kontakta varandra över världen utan att bli sedda.

NATO
Är en internationell försvarsorganisation (försvarsallians) som består av stater i Nordamerika och i Europa. Nato ska vara en militär försvarsstyrka för medlemmarna, men har även uppträtt som fredsbevarande insats. T.ex. Gick Nato in i Kosovokonflikten och ägnade sig då åt mer humanitära militära interventioner.

Massmedier
Nyheter kommer till oss via massmedia och är därför en viktig aktör för internationell politik. Massmedier påverkar oss och även politiker. De kan visa sanningen, men även förvränga bilden för oss. Ett krig i ett annat land kan vara ett litet inslag medan man tar upp en kändis break up med en annan person som en jätte nyhet…Man ser olika på nyheter från person till person. Man ska läsa tidningar kritiskt. Vill man ha korrekta uppgifter så är nog det bästa att läsa i flera och få en helhet över det hela.. Som jag skrev tidigare så utnyttjar terrorister ofta massmedia. SVT är en statlig kanal som har till uppgift att visa ”allt” som händer i världen. Tillskillnad från t.ex. Fox kanalen som är en privat tv kanal, de kan vinkla efter sina intressen och även efter sina politiska intressen. Det ska man tänka på när man kollar på nyheter på olika kanaler!

EU
Har förr varit en viktig aktör inom ekonomin, men har nu också en gemensam utrikes – och säkerhetspolitik och är därför en viktig aktör i världspolitiken. Det som är meningen med EU är bland annat i FN att EU ska tala med en röst, och få bättre respons än vad man fått om endast ett medlemsland agerat själv. EU ska skydda unionens gemensamma värden, grundläggande intressen och på alla sätt stärka unionens och medlemsländers säkerhet, bevara fred, främja internationellt samarbete, utveckla demokratin, samt respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Internationella frivilliga organisationer
Så som röda korset, läkare utan gränser, Greenpeace osv. Det är människor/individer som oftast har en sak/fråga de arbetar för. De har även de en stor chans att påverka. De brinner verkligen för det och ägnar ofta hela sin fritid/liv åt detta.

Religiösa grupper
Många länder lyssnar mer på religionen än staten i vissa fall. Ta bara påven, många vågar inte gå emot honom. Eller Islam som är en väldigt styrd religion, (tycker jag, efter mina erfarenheter) man läser först koranen och ser hur man ska bete sig enligt den. Religion har vad jag vet ingen betydande roll i Sverige. Religioner har startat många krig under åren och religioners uppgifter är väl mest att ge människor stöd, att kunna ha en gemenskap och en tro etc.

Multinationella företag
Så som General Motors och Ericsson. Företag som i sitt syfte vill tjäna pengar. Vissa företag gör vad som helst för att tjäna storkovan. Många köper upp andra mindre företag osv. Större företag har både stor och liten påverkan både på samhällsutvecklingen, oss och politiker. De är så viktiga för landet och ekonomin, därför kan företagen utnyttja detta i vissa lägen.

Vilka stora problem finns i dagens internationella politik, varför är dessa så svåra att lösa?

Miljön
Fler och fler forskare kommer fram till att vi håller på att förstöra vår miljö, att den naturliga miljön är rubbad. Vi kommer t.ex. att få Medelhavsvärme om 200 år i Sverige hörde jag, olika djurarter kommer dö ut, vintrar kommer försvinna, Glaciärer smälter etc. Mycket pga. utav alla dessa bilar som vi har och deras avgaser och alla dessa utsläpp av växthusgaser, som är ett jätteproblem för forskare och politiker.

Jag läste att man gjort ett avtal ”Kyotoprotokollet” om minskning av växthusgaser.
Det skulle gälla till 2012. Men alla ville inte skriva på detta avtal, som USA och Australien. George Bush menade att landets ekonomi skulle ta skada av detta avtal…
Men vissa stater i USA, som Kalifornien har satte upp sina egna klimatmål, som liknar Kyotoprotokollet. Detta protokoll är det viktigaste verktygen o kampen mot klimatförändringar. Genom protokollet har de flesta av de industrialiserade länderna åtagit sig att med 5 % minska utsläppen av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen.
Förutom att avtalet innehåller begränsningar i utsläpp för industriländerna så finns det också kryphål för hur de skall kunna komma undan från sitt åtagande, s.k. flexibla mekanismer. De innebär att länder kan köpa utsläppsrätter från andra industriländer (handel med utsläppsrätter), att de kan genomföra projekt i andra industriländer som minskar utsläppen där (gemensamt genomförande) samt att de kan genomföra liknande projekt i u-länder som inte har ett åtagande att minska sina utsläpp (ren utvecklingsmekanism). Samtliga dessa metoder innebär att länder som inte vill minska sina utsläpp istället kan minskar utsläppen i ett annat land. På så sätt kan vissa länder undvika att genomföra, eller åtminstone skjuta upp, den samhällsomställning som krävs om vi skall undvika allvarliga klimatförändringar och istället fortsätta sin ohållbara livsstil. De köper sig helt enkelt rätten att fortsätta påverka klimatet. Den svenska regeringen ser positivt på möjligheten att använda de flexibla mekanismerna. Hur sjukt är inte det? Å andra sidan så minskar utsläppet i andra delar av världen.
Även om Kyoto-protokollet är urvattnat och innebär allt för små utsläppsminskningar så kan det ändå ses som ett första steg mot fler internationella överenskommelser som minskar utsläppen av växthusgaser så mycket som krävs. Om sådana framtida avtal kommer till stånd beror till stor del på hur väl miljörörelsen lyckas påverka världens regeringar att agera.

Jag tycker att det är ett jättebra avtal, men det kommer säkert få konsekvenser. I stort sett alla är idag beroende av bil. Hur många vill egentligen trängas på en buss och åka kollektivt?
Visst vill man det för att värna om miljön, men det kostar ju idag sjukt mycket att åka kollektivt idag. Det kostar i och för sig mycket att åka bil också, men om nu politikerna så gärna vill bevara miljön så måste de nog också sänka prisen på kollektivtrafiken. Kanske ge studenter busskort? Man tjänar ibland på att dela på kostnaderna för bil om man är flera än att var för sig köper ett busskort varje månad för 900 kr. Stadstrafiken tar 20 kr för en resa, oavsett om du ska av vid nästa hållplats. Jag har hört att det i nån kommun i Sverige som har gratis stadstrafik. Låter rimligare, varför har inte alla råd med detta? Jag tror och vet att fler skulle åka buss/tåg osv. om de var lite billigare. Jag hör många som pratar om det dagligen. Sen bussförbindelserna är inte dem bästa överallt. Hemma hos mig går det ungefär 5 bussar in till stan om dan. (iaf när jag gick i skolan) Sen så hemma så går det dåligt med bussar em och kväll. Så man måste åka bil för man får en sån stor tidsvinst. Sen får man tillbaka resor när man deklarerar. Vi måste ha närmre till våra arbeten. För att slippa åka i bil till jobbet och släppa ut en massa avgaser. Oftast så när man tittar så sitter det bara en förare i bilen. Bilen släpper ut lika mycket avgaser när man är själv som när man är flera. Känns onödigt. Gångavstånd, cykelavstånd eller kollektivavstånd behövs till våra jobb. Men hur många kan gå till sitt arbete? Inte många.

I det internationella arbetet med att skydda den globala miljön och arbeta för hållbar utveckling har många viktiga steg tagits genom internationella miljöavtal de senaste decennierna. Det finns idag mer än 200 internationella miljöavtal om centrala problem så som växthuseffekten, ozonhålet, långlivade miljögifter och avfall. Dessa avtal fokuserar på målen – att minimera eller undanröja miljöhoten. Men jag tycker inte att man märker så mycket att det händer nåt angående miljöproblemen. Miljöfrågor hanteras bäst när alla medborgare i ett land deltar på lämplig nivå. Alla människor har rätt att ha tillgång till miljöinformation. Att ha ett bra samarbete internationellt, åtgärder mot gränsöverskridande och globala miljöproblem bör så långt som möjligt grundas på internationella överenskommelser.

Men varför är det så svårt att rätta till dessa miljöproblem?
Jag såg ett program på tv häromdagen som handlade om forskare som pratade om just världens miljöproblem då det är aktuellt just nu. De flesta verkade anse att felet låg just i politikernas händer. Att politikerna och vi inte ”orkar” göra större förändringar då de vet att de flesta människor skulle skrika rätt ut om man tog bort vissa saker i en människas liv. Alla forskare sa att om 50 år så kommer vi verkligen se förändringar i världen. Forskare har olika åsikter, vissa forskare säger emot andra forskares åsikter, och politiker kan alltid säga då att: att vi inte behöver lyssna på just ett argument av en forskare, då en annan forskare antyder nåt helt annat..…så vi behöver inte åta några åtgärder. Så det finns alltid kryphål för politikerna. Jag anser att vi måste helt enkelt ändra hela vårat sätt all leva. Med avfall, bilar, el etc. Och det är inte så lätt, och det kommer att ta tid. Och människor vill inte ändra på sin vardagliga livsstil. Just nu lever vi som kungar och utnyttjar naturresurserna och regnskogarna skövlas. Vi vill inte behöva ta ansvar över detta. Vi har levt som vi gör idag så länge att de skulle ta lång tid att ändra på detta. Men vi kan alltid lära våra barn från början om miljön och avfallshantering osv. Så att den onda cirkeln slutar. Eller helt enkel göra en lag om att alla ska sopsortera eller nåt liknande. Det måste gå att göra nånting men jag tror att det kommer att ta tid. För lång tid också för att miljön ska kunna återhämta sig för framtiden. Sen tror jag att varje människa tänker att lilla jag inte kan förändra något sånt stort. Jag kommer kanske ändå dö om 50 år. Tänker alla så kommer det gå åt skogen…Men tänker man ”om ”så kanske vi hinner rädda världen. Jag tycker det är jättebra att det börjar sända mycket på tv etc. för att verkligen få människor att förstå vad det verkligen håller på att hända.

Krig & konflikter
Jag tror att vi som bor i Sverige tar för givet att Sverige aldrig kommer att gå med i krig eller starta ett krig. Visserligen har svensk militär arbetat utomlands vid ett antal konflikter.
Vi har ett tryggt liv och jag tycker att Sverige är ett ganska tryggt land att leva i. Och det är just det FN strävar mycket efter, att man ska kunna vara trygg hemma. Vilket många inte är, som bor och lever i krigshärjade länder. Idag är krigen ett faktum, det finns och jag tror inte att det någonsin kommer att bli världsfred. Det finns för många olika åsikter bland människor, och religioner, lagar och regler som är helt olika ifrån varandra. Detta är ett jätte problem för internationell politik. De flesta politiker vill att konflikter och krig löses med fredliga medel men det är inte ofta det är fallet. Med diplomati får man ofta igenom mycket och det brukar lösa mycket. Att förhandla, övertala och rapportera läget är jätteviktigt tror jag. Självklart finns det mängder med olika sätt för att lösa ett krig och en konflikt. Men det finns dessvärre tusen ggr flera sätt att kriga och varför man startar ett krig. Det som började med en konflikt brukar ofta leda till krig tyvärr. FN, NATO och OECD är internationella organisationer som brukar leda kontakterna mellan länder för att förhandla. Och krig leder till förödelse, hemlösa, fattiga, föräldralösa barn, och ofta så brukar inte de mänskliga rättigheterna finnas alls.

Det är oftast så svårt att lösa konflikter och krig mellan stater, då den grundläggande orsaken (om det än finns en) är svår att lösa. Oftast så blir det konflikt på konflikt och att staterna bara har en härva av olika konflikter. Se bara konflikten i Mellanöstern mellan israeler och palestinier. Det är en riktig härva och jag tror inte att den nånsin kommer att lösas. Men som jag tog upp i en annan fråga så brukar inte demokratiska stater starta krig med varandra. Men det är svårt att ändra ett lands struktur på en dag till demokrati! Så jag vet inte hur man ska lösa detta.

Självklart finns det flera internationella problem men jag tänker inte skriva en bok…
Ska världen kunna lösa dessa internationella problem så måste vi kunna tänka nytt och framåtblickande. Man måste investera tid, pengar och kraft på områden som är viktiga för en positiv utveckling i världen. Genom globaliseringen har många människor på jorden fått det bättre på kort sikt. Stora delar av världen präglas idag av ökad demokratisering, globalisering av ekonomin och en revolutionerande teknologisk utveckling. Men globaliseringen har också ställt oss inför nya hot. Hot som ofta är mer komplexa och svårförutsägbara. Det handlar om hot i form av internationell terrorism, massförstörelsevapen, organiserad brottslighet, miljöförstöring etc. I en mer komplex värld kan vi inte bara luta oss tillbaka och tillämpa traditionella lösningar utan jag tror att vi måste vara beredda på det oväntade och ha beredskap därefter. Men hur lätt är det??!

Vilka positiva respektive negativa följder anser du att en ”världspolis” för med sig?
Terrordåden mot World Trade Center har gjort att USA stärkt sin roll som enväldig världspolitisk domare. USA har genom tiderna haft intressen av att ”lägga sig i” i andras länder konflikter och affärer. Man behöver inte söka speciellt länge för att hitta bevis på detta. Jag tänker speciellt på Vietnam, Kambodja, Kuba och Latinamerika. Nu senast uppmärksammade och fördömda bombningarna i Irak och Kosovo. Om man går tillbaka i tiden kan man dra upp en massa liknande operationer som USA gjort för ”världsfreden”.
Sverige har utmärkt sig genom att inte göra så himla mycket i någon av alla dessa konflikter. Utom möjligen då att i det tysta stödja Tyskland under Andra världskrigets första år.
Frågan om USA som "världspolis" diskuterades tidigare i år på Contras anslagstavla och de som deltog i den debatten hade mestadels en kluven inställning. Å ena sidan en stor tacksamhet för USA:s insatser i konflikter som den i Kosova. Å andra sidan en skepsis mot att världen måste lita till USA och att den demokratiska världen blir alltför beroende av USA, när det nu inte finns någon annan fungerande makt som kan gripa in när ett helt folk hotas av undergång, som fallet var i Kosova. Problemet uppstår ju när USA anser sig böra ingripa på det som i andra demokratiska stater skulle kunna anses som fel sida. Så har dock knappast skett hittills, eftersom USA principfast ställt upp på demokratiernas sida i konflikterna mellan demokrati och diktatur. Men det finns ju också andra konflikter, där bevekelsegrunderna kan vara andra. Gärna en annan och bättre "världspolis" än USA. Men USA är vad som finns idag.
Konsekvenserna för FN och världsordningen blir ödesdigra om USA tillåts agera världspolis och på egen hand avgöra om och när andra regimer utgör ett hot mot säkerheten.
För ett tag sen flög 24 brittiska och amerikanska bombplan in över Bagdad i syfte att slå ut irakiska radaranläggningar. President Bush ville demonstrera sin makt och göra något åt det faktum att irakierna på senare tid tycks ha skaffat sig ett mer effektivt luftvärn, kanske insmugglat från Ukraina och Ryssland. De flesta svenskar vet knappast om det - media är på den punkten mycket tystlåtna - men amerikanarna gör regelbundna överflygningar över irakiskt territorium och det var bara ett par år sedan himlen över Bagdad lystes upp under ett än kraftigare bombanfall. För elva år sedan rullade Saddam Husseins stridsvagnar in i Kuwait och ockuperade landet. Ett halvår senare, den 17 januari 1991, inleddes den Nato-ledda och FN-sanktionerade västalliansen sitt bombkrig mot Irak och efter några månader hade Irak dragit sig tillbaka från Kuwait. Men kriget var inte slut. N beslutade om kraftiga ekonomiska sanktioner, som vid det här laget orsakat ett ofattbart lidande för landets civilbefolkning och förmodligen också stärkt stödet för diktatorn Saddam Hussein. Än märkligare är kanske det gigantiska skadestånd för kriget som en FN-kommission nu arbetar för att fastställa. Någon har liknat det vid utfallet av Versailles-fördraget, då Tyskland tvångs betala de enorma skadestånd som bidrog till att alstra bitterhet och revanschism och därmed, i sista hand, till att förse Adolf Hitler med argument för sin förfärliga sak. Också de amerikansk-brittiska angreppen har år efter år fortsatt. Ryssarna har därför rätt när de nu konstaterar att USA agerar ”världspolis”: dessa bombningar saknar FN-sanktion och kritiken växer på många håll, från franskt håll har kritiken varit hård men också inom själva FN. Hur är det möjligt att USA tillåts agera precis som de vill?
Hur är det möjligt att en ledande företrädare för europeisk arbetarrörelse, Tony Blair, helhjärtat stöder en Irakpolitik som år efter år dödar irakiska civila och ger Saddam Hussein ett stöd från sitt eget folk som han inte förtjänar? Förklaringen är förstås stormaktsspel. Regionens enorma oljetillgångar - i Persiska viken finns uppemot hälften av de kända tillgångarna - väger tyngre än alla humanitära hänsyn. Skådespelet är ynkligt att bevittna.

Negativt är att USA mest ser till sina egna ekonomiska intressen. Så den s.k. ”världspolisen” är inte bra i alla lägen. Jag tror inte att det skulle funka alls, vi har idag olika bakgrunder, religioner etc. Så jag tror verkligen inte att det skulle funka med en enda världspolis som alla stater skulle tvingas lyda. Det skulle nog bli kaos. Och krig. Tredje världskriget skulle bryta ut, det skulle nog bli riktigt många konflikter mellan länder. Alla länder har olika förutsättningar för framgång i sina länder och säg att världspolisen skulle bestämma något som innebär att ett land inte får fortsätta arbeta med sina naturresurser eller liknande. Självklart blir det konflikt. Hur ska alla länder kunna lyda en ”polis” om man inte ens nu kan hålla sams.

Positivt kanske att det blir ordning och reda, jag vet inte. Om det landet var så pass ”stark” och bra att de kunde få världen till att sluta förstöra naturen och sluta med krig…men det skulle enligt min mening aldrig funka. Det är idag alldeles för mycket våld och konflikter i världen. Hur ska hela världen kunna lyda en ”världspolis” om man inte ens nu kan ”lyda” regler och lagar i sitt eget land. (de flesta håller sig till lagen, dock inte alla)
Eller ta bara en mor och en dotter, de håller inte sams hela tiden. Självklart skulle det bli konflikter om bara en fick bestämma! Om någon skulle vara världspolis skulle det kanske vara FN kanske? Men det känns som att de redan nu har mycket så det står upp till öronen med arbete. Och FN har ju vetorätten som gör det svårt. Det skulle inte funka.

Har vi rikare länder ett ansvar att hjälpa andra länder som inte utvecklats lika långt? Vad kan vi göra för att hjälpa u-länder till en bättre välfärd?
Jag tänker att vi självklart ska bidra med någon form av hjälp. Och den hjälpen behöver inte bara vara att skicka ned pengar och sen är de slut. Utan jag tror att vi måste hjälpa dem att bygga upp ett ”nytt” fungerande samhälle. Att fixa infrastrukturen. Det är visserligen inte en lätt uppgift och de tar säkert flera år. Men jag är less på alla dessa bidrag hit och bidrag dit. Det...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Internationell politik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2010-01-12

    mycket bra

Källhänvisning

Inactive member [2007-03-14]   Internationell politik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7759 [2024-04-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×