Internationell Politik

2 röster
7802 visningar
uppladdat: 2008-01-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Internationell Politik - HT’07
Inledning:
Jag har valt att i detta arbete berätta om de olika värdsordningarna, vilka som skulle fungera för världen och vilka som inte. Två av de världsordningar vi har läst om är de som skulle utgöra den absolut bästa internationellt politiska situationen, vilka enligt min åsikt är att vi skulle införa en form av Världsregering med hjälp av en gnutta Gemensam Säkerhet. Att införa Terrorbalans är i och för sig anpassat till en värld med kärnvapen, men ska vi verkligen arbeta för en lösning där kärnvapnen och dess styrka ligger i centrum? En annan av de sämre lösningarna är den som kallas för Hegemoni, vilket innebär att en dominerande stat ska garantera fred och säkerhet genom att de får ett herravälde och ett internationellt inflytande över samtliga övriga länder, alltså att de blir ”herre på täppan”. De som anser att detta skall införas vill oftast också att USA ska vara världscentret och bestämma över resten, vilket jag anser är en dålig idé eftersom landet redan har nog med problem att ta itu med, skall de behöva ta hand om våra också? Maktbalans är en av de äldsta idéerna och innebär att alla stormakter ska vara lika starka, så att ingen vågar starta ett krig mot någon annan vilket i och för sig tidigare i historien har lett till längre perioder av fred, men som inte heller är en fullt fungerande lösning inför de problem vi kommer stöta på under vår strävan efter den nya världsordningen. De två lösningar jag tycker skulle vara allra bäst, är den gemensamma säkerheten och världsregeringen. Att skapa en världsregering med en internationell regering, polisstyrka och domstol är enligt mig den absolut bästa lösningen. Många anser att en världsregering är ett enastående förslag men fullkomligt orealistiskt, något jag inte håller med om därför att detta kan uppnås med hjälp av en gemensam säkerhet. De stater eller länder som bildar motståndsgrupper mot världsregering, skall omhändertas genom en gemensam säkerhet där majoriteten går samman och övertygar den enskilda staten om att världen behöver bli som ett land, och alla människor dess medborgare, så att vi kan få en fredlig värld som gemensamt kan handskas med de problem vi har i dagens samhälle. Arbetet avslutas med en liten presentation av de olika icke-statliga organisationerna och vad de har för inflytande över internationalpolitiken, samt en liten analys och utvärdering utefter mina egna tankar om arbetet.
Jag börjar med att förklara vad som är problemet med de sämre lösningarna; Hegemoni, Terrorbalans och Maktbalans.

Hegemoni:
Till att börja med kan jag ta och förklara ordet Hegemoni, som betyder ungefär övervälde, herravälde, ledarskap och oftast politisk ledning , Ordet kommer från grekiskans ”Hegemonia” som betyder just ledarskap eller överbefäl. ”Hegemonia” uppkommer ur ordet ”Hegemon” som betyder ledare. Så alltså i en Hegemoni skall en ensam stormakt dominera resten av världen så att det ska bli fred eller vad? Hegemoni låter i mina öron som ett annat ord för diktatur. De som står bakom idén om Hegemoni föreslår oftast att USA ska bli vår nya överste, och vad ska detta leda oss till då? USA med alla sina problem, med George W Bush som inte ens klarar av att lösa sina egna politiska och ekonomiska problem i landet, är det tänkt att han ska vara den mäktigaste av män och styra hela världen? Så istället för de diktaturer vi har i vissa länder i dag, så ska vi ta efter ett sådant statskick och istället låta hela vår världspolitik, som i dagsläget försöker arbeta för en fredlig och demokratisk politik, omvandlas till en världsomfattande diktatur? Låter som en ren mardröm för mig, och USA av alla länder ska stå i topp. De ska i första hand se till att deras egna land sköter sin egen politik och skipar fred och rättvisa, innan de påbörjar några större internationella projekt. Hegemonin har aldrig lett till en bra solution och kommer aldrig att göra heller. Antonio Gramschi, som grundade ideologin Hegemoni, anser att den övre samhällsklassen ska dominera de övriga samhällsklasserna genom att ta in ett par av deras idéer, så att de känner sig delaktiga och ser det som en ideologi de har en egen del i. Man kan alltså dra slutsatsen att överklassen, det rikaste landet ska ha störst makt och flest vapen, genom att spela resten av världen ett litet spratt för att få dem att tro att de bildar en regering som skapar en politiskt rättvis värld och sedan utse sig själva till världsherraväldet. Positivt? Ja, för det dominerande landet, (USA). Negativt? Ja, för resten av världen som förlorar all sin makt och får gå ner på knä inför stormakten.
Terrorbalans:
Terrorbalans utger sig för att vara en modern och nutidsanpassad ideologi, där alla kärnvapenstater har en s.k andraslagsförmåga, vilket betyder att alla dessa stater ska kunna slå tillbaka med kärnvapen om de blir attackerade. Ska vi låta alla stormakter tillverka lika mycket kärnvapen så att den stat som attackerar en annan istället riskerar självmord? Okej, det är visserligen en rättvis idé, eftersom vapnen i så fall endast skulle användas i syftet att motverka krig. Det har även inträttas särskilda avtal, t.ex ABM-avtalet som från och med 1972 förbjöd missilförsvar och var inriktat på att kontrollera balansen om hur många stridsspetsar och vapenbärare man fick ha av olika typer. Så betyder detta att terrorbalans för något bra med sig eftersom det kan skapa fred under förutsättning att de följer avtal? Icke sa nicke. Räknat från dagens datum för snart 8 år sedan, år 2001, meddelade USA’s president George W Bush att de förenta staternas nation bryter avtalet som då gällde för de två största kärnvapenstaterna, USA och Sovjetunionen. Jag tror absolut inte att det skulle fungera i längden, eftersom stormakterna närhelst de ville skulle kunna strunta i reglerna, gå bakom ryggen på de andra, tillverka fler kärnvapen i hemlighet och omvända systemet till en hegemoni där en stormakt skulle få ett herravälde och på så sätt bli ledare över världen. För vad har resten av världen att säga till om att de brutit avtal och liknande, när de redan övermannat resten av världen och intagit ledarposition? Kalla Kriget, under 1950-talet, är ett exempel på när läget i världen bestod av en terrorbalans mellan USA och Sovjetunionen. Under den tiden hade vardera parter en sådan uppsättning av kärnvapen, att de var oförmögna att starta ett krig mellan varandra då de var i princip jämnstarka och skulle utplåna varandra, stort sett. Nej, terrorbalans är heller ingen bra lösning, världspolitiken ska inte styras av vem som kan kränga fram si och så många kärnvapen. Så förskräckligt onödigt när man kommer till saken. Vad ska de med kärnvapen till när vi i grund och botten försöker arbeta för en bättre och fredligare värld? Vad hjälper det med kärnvapen som kan spränga jorden flera gånger om när vi föreställer oss en värld utan krig, våld och fattigdom? Att balansera och bygga upp en ny global världsordning är den lösning vi ska sträva efter.
Maktbalans:
Maktbalans är en gammal ideologi som skapades under antiken av de grekiska filosoferna Platon och Polybios, och vidareutvecklades sedan av italienska filosofen, statsvetaren och författaren Niccolò Machiavelli och David Hume. Maktbalansen bygger på att ingen stormakt tillåts bli starkare än någon annan, vilket leder till samtliga dessa är jämnstarka och således inte startar krig mot varandra, då det finns en minimal chans att gå vinnande ur kriget. Maktbalans har under vissa perioder lyckats förhindra krig till exempel under 1800-talet, då det fanns en balans mellan USA, England, Frankrike, Ryssland och Österrike-Ungern. Så visst, maktbalans har genererat fred till en viss grad, men genom att dra nytta av våra historiska kunskaper och misstag, skall vi använda oss av den bästa lösningen och planeringen inför våra framtida mål. Meningen är att vi ska sträva framåt och utveckla vår politiska situation, inte gå bakåt i tiden. En fungerande ideologi för mig har ingenting med stormakter att göra. En världsideologi skall inte bestå av vadå, 5 stater som har mer rätt att bestämma bara för att de råkar ha större yta, fler vapen, kanske är rikare än de andra? Det ger oss bara en världsomfattande segregation där vi delar upp länderna, de som har mest bestämmer mest och resten får stå under deras befogenheter. Nej, maktbalansen fungerar heller inte. Problemet med maktbalansen är att det omfattar endast en liten del av jordens cirka 190 länder, så om vi skapar en maktbalans mellan de största ger det oss fred på jorden då? Svaret är nej. Det blir fred mellan ett antal stater, som för övrigt inte kommer kriga med varandra ändå på ett tag såvitt jag vet, så vad hjälper då en maktbalans när det ändå inte finns risk för krig? Vi behöver en balans mellan alla jordens länder och det kan endast ske genom samarbete och en världomsluten politisk organsiation, i ett program som omfattar alla länder och stater. Jag ska berätta mer om detta när jag kommer till avsnittet om Världsregering.
De två alternativ jag ser upp till bland styrelseskicken, är den gemensamma säkerheten, (observera endast till viss del), och min absoluta favorit, världsregeringen. Om vi lyckas kombinera dessa två med en världsreligion och ett internationellt hjälpspråk, tillsammans med ett samarbetsprogram mot krig, våld, fattigdom, droger osv kan vi skapa den perfekta lösningen för världen och dess problem.
Gemensam Säkerhet:
Gemensam säkerhet bygger på att skrämma länder genom att utforma en överlägsen militärstyrka. Ett stort antal länder skall gå samman i en försvarsallians, som jag föreställer mig skall vara stå under den världsregering vi ska försöka uppnå. Blir någon attackerad av någon utanför systemet, som inte accepterar den gemensamma regeringen och allt vad detta innebär, skall denne avskräckas genom att försvarsalliansen går samman och försvarar den enskilda staten. Ett exempel på gemensam säkerhet är NATO, North Atlantic Treaty Organisation, som bildades år 1949 och består av stater i Europa och Nordamerika. Jag tycker gemensam säkerhet har både positiva och negativa sidor, och de är förhållandevis mycket bättre än de övriga politiska skick jag nämnt ovan. Den positiva biten är att vi skapar en gemensam grupp som tillsammans utgör en försvarande allians, och denna grupp kan således lägga grunden till en världsregering, som långt ifrån alla länder kommer att gå med på från början, men som en gnutta gemensam säkerhet kan ge en liten extraskjuts så att idén sätts i verket. Den negativa biten är att gemensam säkerhet består av krigshandlingar, och krigshandlingar är precis vad jag vill tillbakavisa genom denna uppsats. Krigshandlingar leder aldrig till en rättvis lösning, det leder bara till död och förintelse. Vi behöver använda den delen av den gemensamma säkerheten där ett stort antal länder går samman för att få en politisk övermakt, för att på så sätt kunna övertyga resterande länder om att vi måste gå samman för att kunna skapa en fungerande värld, annars går det helt enkelt inte. Vi kan inte för evigt leva i en värld där alla lever för sig, isolerade och avskilda från varandra, med så omfattande problem inom krig, våld, fattigdom, kriminalitet osv. Slutsatsen här blir att den gemensamma säkerheten är bra - om den används på rätt sätt och i rätt syfte, att garantera säkerheten för all världens länder och som verktyg för att sy ihop den perfekta världsorganisationen.
Världsregering:
Nu kommer vi till den absolut mest eftertraktade delen av mitt arbete, där jag ska berätta om världsregering och mina tidigare erfarenheter kring detta. Anledningen till att jag valde världsregering som det bästa systemet, är att detta är huvudprincipen och målet för att uppnå världsfred i min religion Bahá''''i. Världsregering bygger då på en idé om att alla stater överlämnar en stor del av sin makt, notera en stor del och inte all sin makt, till en världsregering med en internationell polisstyrka och domstol. Det finns ett annat ord för detta och det är världsfederation, vilket betyder att staterna lämnar över en stor del av sitt självbestämmande till en övernationell myndighet, men de blir som stater av ett land istället. Det jag vill komma fram till här är sambandet mellan denna ideologi och grundprincipen i Bahá''''i. Människans stora ödesfråga har i alla tider varit hur vi ska uppnå världsfred, och om vi tänker från allra första början, för kanske 10 000 år sen så tillhörde alla människor en folkgrupp som levde på en särskild plats på jorden. Senare har dessa folkgrupper utvecklats och förstått att istället för att se hotfullt och misstänksamt på varandra så har de istället blivit tvungna att samarbeta och bilda byar och mindre samhällen, som sedan utvidgats allt mer och till slut skapade de länder och politiska sammanhållningar vi har i dagsläget. I Bahá''''i framlade profeten Bahá''''u''''lláh principer för en världsordning baserad på solidaritet och rättvisa. Han hade en vision om hur mänsklighetens utveckling från statssamhälle, stadsstat och nationalstat slutligen skulle kulminera i upprättandet av ett världssamhälle och inleda en tidsålder av varaktig fred. Bahá''''u''''lláh framlade alla dessa idéer i en serie brev som han under åren kring1870 skickade till den dåtida världens härskare, bl.a drottning Victoria av England, Napoleon III av Frankrike, Tsar Alexander II av Ryssland m.fl. Trots att han själv var fånge och landsförvisad tilltalade han världens dåtida härskare med här ett utdrag av följande majestätiska ordalag:
”O jordens konungar! Vi ser er årligen öka era utgifter och lägga denna börda på era undersåtar. Detta är verkligen fullständigt och grovt orättvist. Frukta denne Förorättades suckar och tårar och lägg inte omåttliga bördor på era folk. Plundra dem inte för att bygga palats åt er själva...
Försonas inbördes så att ni icke erfodrar rustningar längre utom i så måtto att ni må skydda era områden och välden.
Var förenade, o all världens härskare, ty därigenom kommer tvedräktens stormar att stillas er emellan och era folk finna ro. Skulle någon bland er gripa till vapen mot en annan, res er alla upp mot honom, ty detta är intet annat än uppenbar rättvisa.”
Vad som fascinerar mig mest med detta utdrag av vad jag tror var brevet till drottning Victoria, är sista meningen som förespråkar den gemensamma säkerheten. Precis vad jag skrev om tidigare, att om en försvarsallians är vad som krävs för att uppnå en världsfederation, så är det inget fel med denna situation som kan liknas lite vid ett mobbningsfall, ”alla mot en”. Men så ställer man sig då frågan, har världen sedan utvecklats som profeten förespråkade? Nej, tyvärr inte och vad berodde detta på då? Jo, de härskare Bahá''''u''''lláh riktade sig till hade ofta absolut makt över sina undersåtar, dock lyssnade de inte tillräckligt till Bahá''''u''''lláh’s råd, och reagerade istället med förakt och likgiltighet. Jag tror själv att världen inte var riktigt mogen för det botemedel mot krig som profeten föreslagit. Däremot kan man se Nationernas förbund som följde efter det första världskriget, och Förenta Nationernas som bildades efter det andra världskriget, som ett steg i rätt riktning mot en fredlig världsordning.
En annan fråga som ofta diskuterats är om världsregeringen är en realistisk möjlighet? Svaret på denna fråga beror helt på hur man ser på saken, och jag tror detta är anledningen till varför vi inte har lyckats uppnå en världsfederation ännu. Till exempel en skeptisk och pessimistisk ståndpunkt kan faktiskt ha andra motiv än visdom och realism, den kan istället användas som en ursäkt för passivitet och brist på självtillräcklighet. Om man aldrig ens har vågat hoppas, då har man heller ingenting att förlora om allt går åt skogen. Men om om allt verkligen går åt skogen, om vi förlorar allt, vad är det då för glädje med att ha haft rätt? Då har vi i alla bevisat att vi har ett hopp och en tro på en bättre framtid och fred på jorden, och är inte det vad som krävs om vi ska ha en möjlighet att lyckas? Jag själv är optimistisk till en världsregering och att mänskligheten kommer att ta sitt förnuft till fånga en vacker dag, men det är samtidigt möjligt att det blir en dyrköpt seger i såna fall. Man kan knappast utesluta att mänskligheten kommer att gå ända fram till avgrundens rand, ända tills krig och elände har nått sin absoluta ståndpunkt, innan den kommer till besinning. I historiskt perspektiv är inte världsfred bara möjligt utan faktiskt oundvikligt. På ett eller annat sätt kommer människan att tvingas inse att det globala system vi nu lever i, och som det inte finns någon återvändo ifrån, kräver någon form av övernationellt styrelseskick. Världsfred är heller inte bara ett uteslutande av krig, utan i en djupare mening är det till för att råda bot på fientlighet, misstro och andra negativa känslor mellan folken. Vi behöver en global medmänsklighet baserad på insikten om visionen, att om en värld som kännetecknas av hopplöshet och brist på framtidstro kan se detta som en ledstjärna, en källa till hopp och tillförsikt.

Den övernationella institutionen eller världsfederationen skulle i min vision se ut på följande vis:
a) etablerandet av ett världsparlament / bestående av framröstade kandidater från varje nation
b) en världsdomstol vars domslut är bindande - med ett avskaffande av dödsstraff.
c) en global verkställande myndighet.
d) en allmän avrustning och nedrustande av kärnvapen och övriga vapen.
e) skapandet av en lagsamling för inviduella och nationella rättigheter och lagar.
f) internationell beskattning
g) införandet av ett internationellt hjälpspråk

De problem vi skulle behöva komma runt är då följande:
a) tvivlet på möjligheten om en enad värld
b) politiska ledare är ovilliga att ge upp sina maktpositioner och underkasta sig ett internationellt organ
c) negativa reaktioner på idén om global myndighet, med tanke på t.ex FN:s något misslyckade försök att bibehålla fred.
d) en global myndighet kan bli korruperad och utvecklas till ett diktatoriskt styrelseskick.

Detta är då mina försök till lösningar att komma runt dessa problem för att sträva efter min vision om en enad värld:
a) Jag tror att de flesta människor saknar sin sanna natur, den andliga delen, och saknar förmågan att övervinna sin lägre natur som har en medfött aggresiv och oförmögen reaktion mot konstruktivt handlande. Så att gemensamt övertyga människor är en viktigt del i strävan efter målet att etablera fred och ny världsordning.
b) För det första; jag tror att många statsmän i alla fall enligt min erfarenhet, redan har insett behovet av en övernationell myndighet, men opponerar sig då de frukar att det skulle vara politiskt omöjligt att sträva efter detta, eller att deras väljare inte är beredda att acceptera det. Vi kan dra ett exempel ur historien: presidenten Woodrow Wilson gjorde ett misstag under första världskriget när han som USA’s företrädare försökte leda ett opponerande folk in i Nationernas Förbund, vilket sedan ledde till ett uteslutande av medlemskap i förbundet och fick dem att hamna utanför, vilket istället blev en orsak till deras svaghet. Vi drar slutsatsen att genom en övertygad majoritet kan vi få med de flesta.
c) Problemet med FN är antagligen att de aldrig fick några maktbefogenheter som de skulle behövt för att utföra en sådan uppgift, och de slutade upp med att de är endast en organisation för fred och inget annat.
d) Jag tror att risken för att en federativ regering skulle korrumperas blir mindre om den skulle omfatta hela världen, eftersom det inte finns någon utomstående fiende att korrumpera sig emot!
Förutsättningen för en sådan här global konstitution är naturligtvis att det krävs stöd av folk från hela världen. Vi behöver ett kvalitativt stöd som kan ge en kvalitativ och integrationsanpassad global myndighet. Lyckas vi skapa ett sådant folkligt stöd så ror idén i hamn, enkelt sagt.

Icke-statliga organisationer:

Amnesty International: Amnesty International är en världsomspännande organisation som arbetar för mänskliga rättigheter. Organisationen står fri från alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska eller religiösa intressen. De arbetar för avskaffandet av dödstraff, tortyr och annan grym och omänsklig eller förnedrande behandling. Även för att frige samvetsfångar, låta politiska fångar få snara och korrekta rättegångar, samt för att arbeta mot politiska mord och s.k ”försvinnanden”. Jag anser att Amnesty International är en välbehövlig och ytterst nödvändig organisation, eftersom de arbetar med många viktiga punkter som aldrig ens skulle tas upp om inte de här fanns. Många blir som sagt oskyldigt dömda till tortyr eller dödstraff, vilket måste vara något av de mest förfärliga man kan genomlida vare sig man har gjort sig skyldig till brott eller inte. Sådan orättvis behandling skall inte existera och bör avskaffas snarast möjligt, vilket också var en del i min vision om den nya världsordningen. Amnestys mål är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FN:s deklaration, som är upprättad sedan den 10 december 1948.

Röda korset: Röda Korset är ännu en världsomfattande organisation som arbetar med humanitärt hjälparbete och liknande. De har som mål att försöka lindra och förhindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än må uppstå. Deras arbete bygger på frivilliga insatser och det finns föreningar i över 175 av världens länder. Röda korset arbetar både som hjälp för människor som drabbats av naturkatastrofer, personminor eller hunger p.g.a av dålig skörd, således för de som råkat ut för t.ex en bilolycka eller blivit utsatta för rasism eller annan form av främlingsfientlighet/isolering.

Greenpeace: Greenpeace är en multinationell miljöorganisation som från ord till handling konfronterar den globala miljöförstöringen och arbetar för att driva fram lösningar som leder till en värld i fred och ekologisk balans. Vad som kännetecknar Greenpeace enligt dem själva är bl.a deras internationlism, konfrontation, kompromisslöshet, resultatinriktning, uthållighet och framtidstro. De arbetar helt enkelt gränslöst eftersom de stora miljöproblemen inte känner några gränser. De är några som jag har hört aldrig ger upp, och de anser att många kampanjer kan ta mycket lång tid att vinna, vilket i och för sig är sant. Men deras kampanjarbete drivs mot tydliga och konkreta mål, så genom att fokusera på några få kampanjer i taget når de resultat som hjälper till att skapa en världsmiljö som involverar oss alla.
Jag anser att dessa organsiationer spelar en viktig roll i den internationella politiken, eftersom de med hjälp av frivilligt engagemang hjälper till att ornda många av de problem vi har i dagens samhälle, och som länderna inte klarar att hantera själva.

Analys av arbetet / Utvärdering:
Jag måste nog säga att det här har varit något av de mest intressanta och roligaste arbeten jag någonsin gjort i skolan. Politik-och religionsfrågor är något jag aldrig får nog av, ett litet misstag jag gjorde var bara att jag det blev till 9 sidor istället för vad som var maximum, 5 sidor, men vi får se det som att jag skrev inte mer än 5 sidor om internationell politik, resten bygger på religion och dess koppling till internationell politik, min egen vision om världsbilden, källförteckningen och utvärderingen. Jag har inte alltid den energi jag behöver ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Internationell Politik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-17]   Internationell Politik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9090 [2022-08-10]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×