Norrländska Drömmar

5430 visningar
uppladdat: 2001-09-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Norrländska Drömmar

Det var tidig förmiddag i den lilla byn Kulajuta som ligger insprängd i bergen femtiofyra kilometer nordost om Kiruna. Kulajuta är en av de många små byar i norra Sverige där tiden stått stilla sedan början av åttiotalet, då byns sågverk hade stängts och verksamheten hade flyttats till ”en mer gynnsam ort”. Biografen hade stängt några månader efteråt och Gröna Konsum hade lämnat byn till förmån för den lokala lanthandeln, som nu var den enda butiken i Kulajuta med omnejd. Utom lanthandeln har byn även ett utomhusbad som är öppet under den korta sommarsäsongen. Byn drogs med dom klassiska problemen som alla småbyar i Norrlands inland led av, så som att befolkningsmedelålder blev allt högre när de unga lämnade byn och att andelen personer som levde på A-kassa ständigt ökade.

Det hade varit en kall natt och frosten låg fortfarande kvar på de av dimma överdragna ängarna. Första frosten hade kommit för två veckor sedan och snön kunde börja falla vilken dag som helst nu.

Tim satt i det lilla köket med mamma och pappa, som han gjort så många morgnar förr. Det torftigt möblerade rummet lös gult när glödlampans ljus träffade de smutsiga väggarna. Frukosten bestod av standardmjölk och Kellogs K. Allt sedan mamma Lina hade sett en reklam på TV 4 som beskrev alla de fenomenala egenskaperna som denna flinga besatt så hade frukosten i familjen Reynoldsson sett likadan ut. Pappa Olauf satt som alltid i sin smutsiga och luggslitna morgonrock och sörplade i sig den resterande mjölken. Både pappa Olauf och mamma Lina var arbetslösa, och det hade de varit så länge som Tim kunde komma ihåg. Pappa Olauf hade haft några ströjobb, men de trivdes med det lugna lunket som man hamnade i, i socialbidragets trygga famn. Familjen Reynoldsson var i den bemärkelsen en väldigt vanlig familj i den lilla byn Kulajuta femtiofyra mil nordost om Kiruna. Det som skilde familjen från andra familjer i byn var sonen Tim och dennes vilja att, istället för att som en del andra fortsätta i ”familjens anda” och i arbetslöshetens spår, göra något av sig själv.

När Tim klev ut genom dörren denna onsdagsmorgon i mitten av oktober slog en fuktig vindpust emot honom. Den kalla morgonluften fick honom att rysa, lättklädd som han var i sin nya träningsoverallsjacka. När Tim klev på sin cykel för att ge sig av ner mot byns centrum så kände han en enorm glädje strömma genom kroppen när han tänkte på dagen framför sig. Så många förhoppningar samlade under en lång tid skulle nu äntligen bli besvarade.

Några mil utanför byn svängde John in på vägen som ledde upp till Kulajuta i sin gula postbil. Vanligtvis körde han aldrig hit ut, det var istället bussarna som fick ta med sig posten, men den här dagen hade chaufören på linje 218 åkt utan posten. Det gjorde egentligen inte John så mycket att han var tvungen att köra ut posten till Kulajuta, sittande i bilen med stereon på högvolym sköt han fram genom landskapet omsluten av den tunga dimman och ensamheten som var så karakteristisk för Kirunas omgivning. Det hade blivit ganska sent kvällen innan när det lokala rockbandet The Crowhunters hade spelat på Rivas Krog, så det var ganska skönt att slippa ifrån chefens vakande öga på postkontoret i stan.

Mountainbiken rullade ner för backen. Tims axellånga hår fladdrade i fartvinden och den nya träningsoverallen satt slimmad mot kroppen av fartvinden. Alltjämt andandes tungt efter den sista uppförsbacken med munnen vitt uppspärrad och ögenen likt en vargs riktade på vägen framför sig ständigt sökande efter någon fara rullade han utför. Själv såg han sig mer som en fågel, spinking som han var och med sin krokiga näsa.

När han susade nedför backarna brukade han drömma att han kunnde lyfta liksom en örn, bara han försökte. Idag flög han lite extra snabbt och lätt nedför backarna, idag skulle han nämligen få sitt antagningsbesked från Cambridge University i England. Hans tankar var fylda av längtan till denna nya och spännande miljö, samtidigt fylldes de av avsky till denna allt mer stagnerande landsbyggd. Hans framåtsträvande hade bemötts både av beundran och skratt från byns befolkning. Det var tre år sedan nån från byn studerat vidare på universitet eller högskola och då för att gå en kurs i Finska vid Umeå Universitet. Tim hade ett högre mål, han skulle studera ”Business and Management” och sedan bosätta sig någonstans ute i Europa. Nu var det inte långt kvar till lanthandeln där även det lilla postkontoret var inhyst. Bara nedför sista backen, runt den tvära kurvan och sedan över vägen...

Bilen gled in i byn med motorn varvande och en piratinspelning av gårdagens konsert ljudande ur högtalarna. John hade dragit ner rutan lite för att hålla sig vaken till efter att ha varit nära att somna strax innan bron. Sjuttiovägen, den kallades sjuttiovägen eftersom ingen körde den utsatta hastigheten femtio där, som gick igenom byn var tom så långt man kunde se. Posten låg längst bort i byn och den svagt svängande vägen, där diset fortfarande låg likt på ett medeltida slagfält strax innan dagens strider, ledde honom säkert dit. Plöstligt trampade John på bromsen, lite längre fram på vägen stod en polisbil och en liten bit framför den en ambulans båda med blåljusen blinkande.

Med sänkt fart gled John försiktigt förbi polisbilen, hela tiden spanandes ut genom rutan för att ta reda på vad som kunde ha förorsakat denna uppståndelse i den annars så lugna byn. I diket kunde han skymta ett cykeldäck liggandes aldeles för sig själv, innan hans blick fästes vid ambulansen, där ambulansförarna höll på att lasta in båren i bakvagnen. Sedan försvann scenen förbi och hans blick fästes återigen på vägen framför honom.

John svängde in på den lilla grusparkeringen vid lanthandeln, steg ur bilen och med postkorgen i handen klev...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Norrländska Drömmar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-09-24]   Norrländska Drömmar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=804 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×