Schizofreni

5 röster
14353 visningar
uppladdat: 2007-05-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Sjukdomen
Sjukdomen är biologisk och beror på ett fel i hjärnans signalsystem. Felet gör att hjärnan inte kan tolka och skicka vidare signaler på rätt sätt och detta försämrar det skapande tänkandet. Därför har människor med schizofreni svårt att kontrollera tankar, känslor och beteende. Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar en persons känslor, beteende och tankar. En psykos är i sig ingen sjukdom utan ett tillstånd man befinner sig i vid en sjukdom. När man befinner sig i ett tillstånd där det är svårt att värdera verkligheten är man psykotisk. En psykos är nästan alltid skrämmande och obehaglig, även om motsatsen finns. Det leder till att man blir rädd, misstänksam, osäker och aggressiv. Ofta drar man sig undan och undviker kontakt med andra människor. Många söker lugn i alkohol, nikotin och droger. Tyvärr utan framgång, eftersom missbruk gör psykosen värre. Det är viktigt att den som drabbas av en psykos får hjälp så fort som möjligt. Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst. En person med schizofreni lider av psykotiska symtom, vanföreställningar eller inbillningar, hallucinationer, förvridna tankar eller fruktan. Efter en tid med schizofreni är det vanligt att personen blir inåtvänd och har ett avtrubbat känsloliv.
En person med schizofreni har svårare för att se föremål, händelser, färger och ljud för vad de verkligen är. De har svårare att skilja på vem han/hon är och vilka andra är och har problem att hålla isär sina egna tankar och vad andra människor säger. Ofta påverkas personer med sjukdomen socialt, de får svårt att ta kontakt med andra människor och får svårt att fungera normalt under press. Skolarbete och arbete försämras p.g.a förändrade tankemönster.
Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som män och börjar normalt i 15-30-årsåldern. Det är oftast i tonåren symtomen visar sig första gången. Därför förväxlas de ibland med de förändringar och humörsvängningar som vanliga tonåringar går igenom i puberteten. Det är svårt att få diagnosen schizofreni eftersom symtomen inte enbart gäller för schizofreni, men tidiga tecken på sjukdomen kan vara att man håller sig undan från andra människor, personen drabbas av flera oförklarliga känsloutbrott, depression, missbruk av alkohol eller droger, sömn- och koncentrationsbesvär. Anhöriga brukar beskriva det som att de inte längre känner igen personen.
Ärftliga faktorer, betydande orsak till schizofreni
Trots mycket forskning så har man inte kommit fram till sjukdomens orsak, men det tyder på att den kan vara ärftlig. Risken att man någon gång i livet får sjukdomen är ca 1%. Om någon i ens släkt har sjukdomen är risken att man utvecklar den större. Man kan därför säga att man ärver sannolikheten att utveckala sjukdomen medan miljöfaktorer avgöra om man insjuknar. Om man lider av någon typ av fysisk hjärnskada eller stress så kan detta vara bidragande orsaker till att man får sjukdomen.
Symtom
Positiva och negativa symtom är de två huvudgrupperna av symtom.
Positiva symtom (egenskaper och beteenden som läggs till i den sjukes personlighet)
Tankestörning Personen kan inte tänka logiskt. Somliga upplever att hjärnan är full av tankar och kan inte tänka klart. Även motsatsen finns när hjärnan känns alldeles tom och man har svårt att tänka över huvudtaget. Några upplever att tankarna kan läsas av andra, eller att det är andra som styr vad de tänker.
Vanföreställningar Felaktiga, onaturliga uppfattningar om verkligheten. Man kan känna sig förföljd eller övervakadell att ens handlingar styrs av någon annan.
Hallucinationer Man ser, hör, känner, smakar eller luktar någonting som inte finns. Personer med schizofreni kan höra röster som styr över ens liv och kritiserar. Rösterna kan förbjuda den drabbade att berätta om dem, och hotar om hemska konsekvenser om man inte följer reglerna. Även krypkänslor över kroppen, att någon tar på en, man ser obehagliga insekter eller känner äcklande dofter är exempel på hallucinationer.
Negativa symtom (egenskaper och beteenden som dras ifrån den sjukes personlighet)
Man bryr sig inte längre om vad andra människor tycker och tänker.
Den sjuke kan bli apatisk. Han/hon får svårt att sköta arbete, bostad mm.
Man drar sig tillbaka från sitt sociala umgänge.

Behandling

Schizofreni går inte att bota men med rätt behandling, stöd och hjälp kan man förhindra symtom och klara av att leva med sin sjukdom.

Schizofreni behandlas med medicinering, samtalsterapi och socialt stöd. Behandlingen ser olika ut för varje person. Behandlingen ändras om patienten gör framsteg eller får återfall.

Samtalsterapi:

Har som mål att öka självkänslan, lära sig hantera symtomen samt att minska känslan av ensamhet. Samtalsterapin kan även motivera personer att använda andra behandlingsmetoder.
I samtalsterapin försöker man först och främst att få den sjuke att kunna hantera symtomen, genom att patienten får lära sig om hur tex. stress påverkar sjukdomen. Ju mer kunskap personen har om sin sjukdom desto lättare är det för henne/honom att kunna leva ett normalt liv.
Den sjuke behöver regelbunden och nära kontakt med vårdpersonal. Familjen måste även de träffa personalen för att diskutera vad som händer under en psykos och hur behandlingen fungerar. att känna närhet till sin familj är väldigt viktigt för att den som är sjuk ska kunna bli frisk och leva ett normalt liv.
Medicinsk behandling med antipsykosmedicin
Läkemedel mot psykoser blockerar signalsubstanser i vissa av hjärnans nervceller. Oftast minskar läkemedlen symtom som vanföreställningar och hallucinationer. Läkemedlen botar dock inte sjukdomen. Läkemedel är en förutsättning för att den behandlingen med samtalsterapi och sociala övningar ska fungera. Man strävar alltid efter att hålla medicineringen på minsta möjliga dos som är effektiv.

Typiska/konventionella antipsykotiska läkemedel
Typiska/konventionella antipsykotiska läkemedel introducerades på 1950-talet. Läkemedlet behandlar positiva symtom men fungerar inte lika bra mot de negativa symtomen. Läkemedlet hjälper ca 80% av patienterna men har många olika svåra biverkningar.

Atypiska/nyare antipsykotiska läkemedel
Atypiska/nyare antipsykotiska läkemedel är nyare läkemedel där de flesta framtogs under 1990-talet. Målet med dessa läkemedel är att få bättre kontroll på symtomen och minska de svåraste biverkningarna (extrapyramidala symtom=EPS). De är lika effektiva som de äldre läkemedlen mot positiva symtom och i flera fall betydligt mer effektiva mot negativa symtom. Ger färre biverkningar och leder mer sällan till EPS.
Dessa läkemedel har dessvärre många biverkningar vilket ibland kan leda till att den sjuka personen slutar att ta sin medicin. De vanligaste biverkningarna är dimsyn, muntorrhet (vilket kan leda till hål i tänderna), förstoppning samt urinretention.

Extrapyramidala symtom (EPS)
EPS visar sig oftast strax efter att behandling med ett antipsykotiskt läkemedel påbörjats eller när dosen läkemedel ökas. EPS är vanligast vid behandling med typiska antipsykotiska läkemedel och med vissa atypiska läkemedel vid högre doser. De vanligaste formerna av EPS är:
Akut dystoni - sammandragningar av muskler som leder till förvridna eller förvrängda kroppsrörelser, grimaser samt bisarra kroppsställningar
Akatisi - rastlöshet och oförmågan att vara stilla
Parkinsonism- darrningar och stel gång
Hormonella biverkningar och biverkningar som påverkar det reproduktiva systemet -Kan orsaka vissa former av sexuell dysfunktion, bland annat menstruationsrubbningar, utveckling av bröst hos män och impotens.
Viktökning - är en vanlig effekt av typisk antipsykotisk behandling. Psykoser ofta leder till viktminskning och därför kan det vara svårt att veta om viktökningen beror läkemedlen eller på att patienten mår bättre. Vissa läkemedel ger en kraftig viktökning som kan leda till t.ex. diabetes. Även några av de nyare atypiska antipsykotiska läkemedlen kan också bidra till viktökning.
Hur länge ska man behandla schizofreni?
En behandling med läkemedel avslutas ibland efter ett par månader om symtomen gått över. Men de flesta med schizofreni behöver läkemedel i många år.

Anhörig
Schizofreni är en av de svåraste psykiatriska sjukdomar som finns. Som anhörig har man stor betydelse för hur lyckad behandlingen blir. Ens engagemang är ovärderligt.
Den som har en psykos har ingen sjukdomsinsikt. Personen ser sig själv som fullt frisk. I hennes/hans ögon beror det inte på henne/honom, utan på dig, att du inte förstår vad hon ser eller hör. Därför är det extra viktigt hur du bemöter den som har en psykos. Ifrågasätt inte, då är finns risken att er kontakt försämras.

Om du misstänker att någon närstående har schizofreni, ta tag i situationen så fort som möjligt. Ju tidigare ni kommer i kontakt med läkare och kan påbörja behandling, desto bättre är chansen att bli frisk.

Ta alltid kontakt med sjukvården vid försämring, aggressivitet, självmordstankar eller oväntade biverkningar av mediciner. Det är bra att prata med den som har schizofreni medan hon/han mår bra, och bestämma hur du ska göra när hon blir dålig. Då gör man rätt oavsett vad personen säger när hon/han mår sämre.

Lär dig så mycket som möjligt
Det är viktigt att läsa böcker, att söka på internet samt att kontakta läkare för information. Ju mer man vet om sjukdomen detso lättare blir det att ta del i behandlingen och bemöta den som är sjuk. Var öppen, förneka inte att någon i familjen är sjuk. Det är lättare för bekanta att ha förståelse om de är medvetna om sjukdomen.
Anpassning
Man kan inte ha för stora förväntningar på framsteg då sjukdomen är en stor börda för patienten. Ställ inga orimliga krav och jämför absolut inte den anhöriges prestationer med friska personers.
Undvik kritik men var rak och tydlig. Försök att inte vara ironisk eller att använda ord som kan feltolkas. Personer med schizofreni kan lätt missförstå.
Regler
Det är en bra sak att sätta upp regler för att den som är sjuk skall kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Reglerna kan t.ex. tala om när ni ska äta, när det ska vara tyst på kvällen, vem som är ansvarig för vad osv. Reglerna måste dock vara anpassade till den som är sjuk så de inte blir orimliga.

Vanföreställningar och hallucinationer
Försök inte att förstå detta, acceptera dem bara. Man kan fråga och försöka samtala om dem, men pressa aldrig den som är sjuk att berätta eller förklara. Försök inte att reda ut vad de beror på. Detta kan orsaka missförstånd och förvirring hos patienten.



SAMMANFATTNING

Sjukdomen är biologisk och beror på ett fel i hjärnans signalsystem. Felet gör att hjärnan inte kan tolka och skicka vidare signaler på rätt sätt. Människor med schizofreni har svårt att kontrollera tankar, känslor och beteende. En person med schizofreni lider av psykotiska symtom, vanföreställningar eller inbillningar samt hallucinationer.
Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som män och börjar normalt i 15-30-årsåldern. Tidiga tecken på sjukdomen kan vara social skygghet, personen drabbas av flera oförklarliga känsloutbrott, depression, missbruk av alkohol eller droger, sömn och koncentrationsbesvär.
Sannolikheten att en person någongång får sjukdomen är 1%. Man ärver sannolikheten för att utveckla sjukdomen, medan miljöfaktorer avgör om en person med ett ärftligt anlag för schizofreni får sjukdomen.
Det finns två grupper av symtom, positiva (egenskaper, beteenden som läggs till en persons karaktär) samt negativa (egenskaper och beteenden som dras ifrån personens karaktär).
Schizofreni går inte att bota men med rätt behandling, stöd och hjälp samt medicinering kan sjukdomen kontrolleras. Det finns två typer av läkemedel: Typiska/konventionella antipsykotiska läkemedel samt Atypiska/nyare antipsykotiska läkemedel.
Som anhörig är det viktigt att du lär dig mycket om sjukdomen och anpassar dig till personen i fråga. Jämför aldrig personen som är sjuk med friska personer.



Jag h...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Schizofreni

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-05-16]   Schizofreni
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8192 [2024-12-12]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×