Schizofreni

9 röster
41605 visningar
uppladdat: 2008-04-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
SAMMANFATTNING

Detta arbete handlar om den psykiska sjukdomen schizofreni, om hur den uppkommer genom de tre olika perspektiven: psykodynamisk, biologisk och miljöbetingande, och hur man gick tillväga när man behandlade patienter förr och vilka metoder man använder i dagens psykiatri för att behandla denna sjukdom, om det nus en går, och vad som är riskfaktorerna för att bli schizofren.

Jag har tagit hjälp av lite olika saker, bl.a. litterära, men även hemsidor på nätet har varit till stor nytta, bl.a. Wikipedia och Läkemedelsverkets hemsida. De tre litterära böckerna som var till mycket stor hjälp var Psykologins grunder skriven utav Lars Karlsson, och Psykoser skriven utav Johan Cullberg, men även Psykologi skriven utav Martin Levander.

Det jag har kommit fram till är att schizofreni verkar vara en allvarlig psykos, och den som hamnar i den kommer ha svårt att ta sig ur den. Dessutom påstås det att sjukdomen orsakas på olika sätt allt från ärftliga faktorer enligt biologiskt perspektiv till bortträngda barndomskonflikter enligt psykodynamiskt perspektiv. Även hur man behandlar schizofreni på ett medicinskt sätt och genom psykoterapi, och hur man behandlade patienter förr med lobotomi, elchocker m.m.


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte och frågor
1.3 Metod, verktyg och material


2. Resultat,
2.1 Vad är schizofreni?

2.2 Vad är orsakerna till schizofreni?
2.2.1 Biologiskt perspektiv
2.2.2 Psykodynamiskt perspektiv
2.2.3 Miljöbetingande perspektiv
2.2.4 Riskfaktorer

2.3 Hur behandlar man schizofreni?
2.3.1 Historisk syn på behandling
2.3.2 Medicinsk behandling
2.3.3 Psykoterapi


3. Diskussion


4. Källförteckning
4.1 Litteratur
4.2 Hemsidor



1. INLEDNING


1.1 Bakgrund

Jag har skrivit om den psykiska sjukdomen schizofreni, som är bland de allvarligaste psykoser som finns. Varför just schizofreni är så intressant för mig är för att det verkar vara en psykos som är svår att bota, dessutom känner jag en person som lider av just denna psykos. En annan orsak är att jag skulle vilja lära mig mer utav denna psykos, och se vad som är orsakerna till den, och om det finns något botemedel.


1.2 Syfte och frågor

Varför det blev just detta ämnesområde är för att jag vill lära mig mer om psykosen schizofreni. Dessutom känner jag en person som är schizofren.

Jag vill fördjupa mig mer inom schizofreni, och lär mig mer om hur psykosen fungerar.

Frågorna som jag har ställt mig är:
• Vad är schizofreni?
• Vad är orsaken till schizofreni enligt psykodynamisk, biologisk och miljöbetingande perspektiv?
• Hur behandlar man schizofreni?


1.3 Metod, verktyg och material

Det första jag började med var att samla på mig så mycket information som möjligt om schizofreni. Jag letade efter information på lite olika ställen som Frölundagymnasiets skolbibliotek, stadsbiblioteket och internet. Man kan säga att mitt arbete bygger på litteraturstudier, då jag inte har använt mig av några intervjuer m.m.

Fick även hjälp av min handledare som rekommenderade mig en bok som heter Psykos som är skriven av Johan Cullberg som är professor i psykiatri och är psykoanalytiker. Även mina läroböcker som jag använder i psykologin Psykologins grunder skriven av Lars Karlsson och Psykologi skriven av Martin Levander var till mycket stor hjälp.

Internetkällor som jag använt mig av mest är Wikipedia och Läkemedelsverkets hemsida. Wikipedia är ett öppet uppslagsverk, där folk själva har skrivit fakta om allt möjligt. Ibland kan man bli tveksam på om allt stämmer där. Men varför jag valde just denna hemsida trots den tanken jag hade är för att det fanns så mycket bra fakta där om schizofreni som jag tyckte lät trovärdigt. En annan källa jag fick stor nytta av är det statsägda företaget Läkemedelsverkets hemsida. Jag förlitade mig på dem till hundra procent att deras uppgifter stämde på hemsidan, där jag hittade fakta om de olika medicinerna man använder för schizofreni.



2. RESULTAT


2.1 Vad är schizofreni?

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som utmärks av varaktiga defekter i verklighetsuppfattningen. Typiska symtom hos en person som lider av obehandlad schizofreni är allvarligt oorganiserat tänkande, vanföreställningar och hallucinationer. Även om den rör kognitionen, så kan den visa sig på beteendemässiga och känslomässiga sätt. Det finns olika kombinationer av symtom som kan orsaka schizofrenidiagnos, då är det svårt att säga att det är en speciell psykisk störning.

Schizofrenin är indelad i fyra kategorier: enkel schizofreni, hebefren schizofreni, paranoid schizofreni och kataton schizofreni.

Enkel schizofreni: Genier som är envisa eller idérik är självklara kandidater för denna diagnos. Med detta menas att man inte bryr sig om kritik eller inte vill umgås med någon. Den som åstadkommer dåligt, inte tar ansvar för hygienen eller på väg nedåt är lika sjuka.

Hebren schizofreni: Förändringar av känslolivet, hallucinationer och vanföreställningar, som är snabb och sönderbruten. Den som lider av detta är ansvarslös och impulsiv. Själva sinnesstämningen är otillräcklig och betydelselös. När det gäller talet och tankarna så är det osammanhängande. Även vanligt med social isolering. De flesta som får detta är ungdomar eller unga vuxna.

Paranoid schizofreni: Man vanföreställer sig att vara förföljd av någon eller något. Även hörselhallucinationer är vanligt och utmärkande störningar i uppfattningen av verkligheten. Det som inte påverkar så särskilt mycket är vilja, språkförmågan och känslolivet. Det är oftast vid vuxen ålder man insjuknar.

Kataton schizofreni: Domineras mest av avvikelser i rörelsemönstret. Dessa växlar mellan att den sjuke är extremt överaktiv och förstelnad eller automatisk lydnad. Även onaturliga kroppsställningar och poser kan förekomma under längre perioder. Stunder med våldsam upprymdhet kan också påträffa. Även livliga hallucinationer kan skapa drömlika tillstånd när man får störningar samtidigt.

Diagnostik av schizofreni baseras på patientens beteende. Det finns kriterier som måste uppfyllas innan en person kan får diagnosen schizofreni.
DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders är en handbok för psykiatrin som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd) har listat några kriterier där man måste ha minst två symtom under en månadsperiod för att man ska ha diagnosen schizofreni.
• Påtagligt oorganiserad eller katatont beteende
• Negativa symtom
• Vanföreställningar
• Hallucinationer
• Splittrande tal



2.2 Vad är orsakerna till schizofreni?


2.2.1 Biologiskt perspektiv

Det biopsykologiska perspektivet dominerar schizofreni med ganska tunga orsaker för att det ärftliga spelar in. Den största chansen för att får sjukdomen är om man har en enäggstvilling som är schizofren eller två schizofrena föräldrar. Det betyder att det är tre gånger så större risk att drabbas av schizofreni om man har en enäggstvilling, än om man har en tvåäggstvilling. Om man vänder på hela resonemanget och säger att mer än hälften av alla som har en schizofren enäggstvilling har inte fått sjukdomen. Detta betyder även att miljöfaktorer spelar in. Det har varit motstridiga resultat efter att ha försökt hitta ”den schizofrena genen” genom en DNA-forskning. Men efter att ha gjort en undersökning av släkter med mycket schizofreni i England hittade man trasiga gener i ett område av kromosom nummer 5, medan i en svensk undersökning fann man inget resultat. Detta kanske beror på att olika gener är inblandade i olika typer av schizofreni, och det kan uppfattas som att sjukdomen är en grupp av sjukdomar med liknande symtom med olika orsaker.

Forskarna har försökt leta efter biokemiska skillnader mellan schizofrena och andra då antagandet av genetiska skador orsakar störningar och obalans i hjärnans kemi. Det har gjorts sådana här undersökningar med urin och blod hos schizofrena, men i några sådana fall har man hittat andra orsaker till schizofrenin. Finns även möjligheter till att förändringar i kroppen sker, då den schizofrene levde under stress, sömnlöshet, dåliga matvanor o.s.v. innan han kom till behandling. Och när han väl kommer till behandling medicineras han, vilket också kan orsaka sådana här förändringar.

Man har funnit att transmittorsubstansen dopamin på något sätt kan vara inblandad i sjukdomen, då dopamin enligt limbiska systemet är viktigt för vårt känsloliv. Med det resonemanget menas det att schizofreni orsakas av för mycket dopamin i vissa synapser i hjärnan. Detta kan bero på överproduktion av dopamin eller störning i processen som reglerar dopaminets återupptagande i de presynaptiska nervcellernas versiklar, kan även bero på överkänsliga dopaminreceptorer. Själva beläggen från dopaminets roll kommer från bl.a. antipsykotiska mediciner som idag finns och som är mycket effektiva. Medicinerna minskar dopaminkoncentrationen i hjärnan, genom blockering av dopaminreceptionerna. Ju bättre ett preparat är desto bättre reduceras de schizofrena symtomen. Alla schizofrena förbättras inte av antipsykotiska mediciner, vilket kan antyda på att schizofreni är flera olika sjukdomar, och att dopaminhypotesen bara gäller för några av dessa. Det har även bevisats att schizofrena har onormala aktiviteter i hjärnan. Forskarna har även bevisats att ventriklarna i hjärnan är större hos vissa schizofrena med hjälp av datortomorgrafi, som är en röntgenmaskin som kan titta på de flesta organen i kroppen med.



2.2.2 Psykodynamiskt perspektiv

Schizofreni uppfattas som en orsak på extremt svåra upplevelser av stress och konflikter enligt psykodynamiskt perspektiv. Freud uppfattade schizofreni som regression. Det han menar med sitt resonemang är att man försämras tills man blir förvirrad och utgör detets okontrollerade aktiviteter. Andra ser inte schizofreni från verklighetens sida, utan tolkar beteendet som en orsak att undvika mellanmänskliga relationer, eftersom det kan skapa konflikter och ångest. Det väcks olösta barndomskonflikter hos den schizofrene som jaget inte kan lösa.


2.2.3 Miljöbetingande perspektiv

Miljöbetingade orsaker spelar in en hel del i schizofreni. Man har presenterat att människor från samhällets lägre skikt dominerar schizofreni. Då man lever i stress av arbetslöshet, sociala problem m.m. Vissa menar tvärtom, att om man är schizofren så kan man få sämre social kompetens eller bli arbetslös, och på det sättet drar man sig ner i det lägsta skikt. En annan orsak är familjen med otydliga och dubbla budskap. Med dubbla budskap menas att man säger en sak, men man visar något helt annat med sitt kroppsspråk, och detta kan få personen man kommunicerar med att bli förvirrad och vet inte då vad han ska reagera på.

Forskare har gjort flera undersökningar med familjer där någon har diagnosen schizofreni, därför är det svårt att veta om kommunikationsmönstret är orsaken eller tvärtom. Man har även jämfört schizofrena barn, deras föräldrar och kontrollgrupp med förmågan att kommunicera. Där kom dem fram till att föräldrarna var lika bra som kontrollgruppen, medan de schizofrena har avvikande kommunikationsmönster. Slutsatsen var att de övriga i familjen anpassade sig till den schizofrenes kommunikation. En annan orsak i familjer kan vara om man kritiserar varandra, uttrycker fientlighet gentemot den sjuke, så kan detta påverka den schizofrenes sjukdomsbild negativt, jämfört med om man befinner sig i positivare familj.


2.2.4 Riskfaktorer

• Under graviditeter och förlossningar där hjärnan eller nervsystemet drabbats.
• Tidiga skilsmässor
• Ärftliga orsaker (om en släkting har psykiska problem m.m.)
• Prestation och anpassningsproblem i skolan.



2.3 Hur behandlar man schizofreni?


2.3.2 Historisk syn på behandling

Förr i tiden använde man primitiva metoder för att behandla schizofrena patienter med insulinchocker, lobotomier, elchocker och spännbälten. När man ”lobotomerade” en patient så gjorde man ett kirurgiskt ingrepp och skar av vissa nervförbindelser, det gjorde att många patienter hade svårt med att bli friska. Man minskade med att använda Lobotomi och elchocker i mentalsjukhusen på 1950-talet.


2.3.2 Medicinsk behandling

Vid behandling av schizofreni första gången använder man oftast antipsykotisk medicin. De nyare typiska antipsykotiska medicinerna, som klozapin, risperidon, olanzapin, quetiapin, ziprasidon, sertindol och aripiprazol. På de äldre människorna använder man typiska antipsykotiska medicinerna, som klorpromazin och haloperidol, p.g.a. deras fördelaktiga biverkningsprofil. Jämfört med typiska antipsykotika så har de atypiska medicinerna lägre chans att orsaka bieffekter.


Klozapin: Även kallad Leponex är det enda antipsykosmedel som gör minskar eller tar bort psykosymtom uppkomna under behandling. Medicinen är värdefull trots att den kan orsaka blodverkningar.

Risperidon: Även kallad Risperdal, används för att behandla psykotiska störningar bl.a. schizofreni. Kan förekomma biverkningar bl.a. ångest, sömnsvårigheter, lågt blodtryck, muskelstelhet och muskelsmärta.

Olanzapin: Även kallad Zyprexa är ett nytt tillskott vid behandling av schizofreni. Effektiv till patienter som visat initial klinisk reaktion.

Quetiapin: Även kallad Seroqual är antipsykotiskt läkemedel för behandling av schizofreni. Låg risk för extrapyramidala biverkningar.

Ziprasidon: Även kallad Zeldox är ett nytt antipsykosmedel som kan vara av värde för patienter med negativa symtom. Finns en nackdel med detta läkemedel och det är dess effekt på hjärtats repolariseringsfas med potentiell firks för kammararytmier.

Sertindol: Även kallad Serdolect är ett atypiskt antipsykotisk som bara får användas när minst ett antipsykotiskt läkemedel har använts innan.
Aripiprazol: Även kallad Ability är antipsykotiskt läkemedel för behandling av schizofreni. Läkemedlet är jämfört med tidigare godkända typiska och atypiska antipsykotiska läkemedel bl.a. avsaknad av prolaktinförhöjning.

Klorpromazin: Även kallad Hibernal är ett antipsykotiskt läkemedel som dämpar psykotiska symptom. Biverkningar brukar förekomma som muntorrhet, akuta muskelkramper, gulsot m.fl.

Haloperidol: Även kallad Haldol är ett antipsykotiskt läkemedel som används för att jämföra tidigare behandlingar.


2.3.3 Psykoterapi

Det drabbade kan även erbjudas att gå på psykoterapi eller andra liknande samtalsterapier, där kognitiv beteendeterapi är den vanligaste formen som används, åtminstone i USA. Detta kan fokusera på en direkt symtomminskning, eller på omtalade perspektiv, så som självförtroende, social funktion och förståelse. Vid tidigare försök med KBT visades inte några betydelsefulla effekter, men vid senare undersökningar antydde man att KBT kunde vara en effektiv behandling för de psykotiska symtomen vid schizofreni.

I USA erbjuder man en familjeterapi som kallas psykoedukativ. Man ser det som att det självklart behövs medicinering, men även känslig klimat i familjen kan påverka. Det är därför man även bjuder in familjen, så att de förstår psykosen bättre.



3. DISKUSSION

Detta arbete har varit mycket lärorikt och roligt att arbeta med. Dessutom har jag har lärt mig mycket om hur en av de mest allvarligaste, om inte den allvarligaste psykosen fungerar och hur den uppstår enligt det biologiska, psykodynamiska och miljöbetingande perspektivet.

Det fanns mycket fakta om just denna psykos, men det stod lite olika på alla sidor. Jag bestämde mig för att kolla när alla sidor uppdaterades senast och utgick från att dem senaste hade korrekt fakta. När det gäller internetkällorna, så använde jag mig mest utav Wikipedia som är ett öppet uppslagsverk, där folk själva har skrivit fakta om allt möjligt. Ibland kan man bli tveksam på om allt som står där stämmer. Men varför jag valde just denna hemsida trots den tanken jag hade kan bero på att det fanns så mycket bra fakta där om schizofreni som jag tyckte lät trovärdigt. En annan källa jag fick stor nytta av är det statsägda företaget Läkemedelsverkets hemsida. Jag förlitade mig till hundra procent på att deras uppgifter stämde på hemsidan, där jag hittade fakta om de olika medicinerna man använder för schizofreni.

Det jag har kommit fram till är att schizofreni verkar vara en allvarlig psykos, och den som hamnar i den kommer ha svårt att ta sig ur den. Tycker även att denna psykos är intressant och skum på samma gång. Att man kan bli psykiskt sjuk av olösta barndomskonflikter som dem säger i psykodynamiskt perspektiv visste jag inte om, men när dem nämner det där i biologiskt perspektiv att det kan vara ärftligt låter mer trovärt. Att psykosen orsakas av för mycket dopamin i hjärnan låter också troligt, då den är viktig för vårt känsloliv. Dem har tagit fram ett läkemedel för att man ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Schizofreni

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-04-14

    bra arbete, jag är intresserad av just schizofreni och jag har en fråga om just det. om du misstänker att du har schizofreni, men vågar inte kolla upp om det är så, ska man bara gå och fundera och försöka strunta i allt eller är det viktigt att man söker upp en psykolog/läkare?

Källhänvisning

Inactive member [2008-04-15]   Schizofreni
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9646 [2021-05-08]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×