Urinorganens sjukdomar

7 röster
45268 visningar
uppladdat: 2007-05-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Njursten – Nefrolithiasis

Njursten är vanligast i åldern 20-50 år och drabbar oftare män än kvinnor. Var femte till var tionde man får sjukdomen någon gång under livet.

I urinen finns olika salter som kan fällas ut som kristaller och bildar då stenar. Dessa stenar består oftast av kalcium och har en oregelbunden yta och blir sällan större än ett par centimeter.
I början är njurstenarna små som sandkorn och följer lätt med urinen ut ur kroppen. Större stenar kan fastna, antingen i njurbäckenet eller i urinledarna.

Olika orsaker till att njursten skapas är;

 Man är uttorkad och då kroppen försöker samla vätska så samlas även högre koncentrationer av salterna och urinsyra som kan skapa stenar.
 När man äter mycket köttprotein och mjölkprodukter utsöndrar det mer kalcium och urinsyra än normalt.
 I sällsynta fall beror detta på att bisköldkörtlarna bildar för mycket av ett hormon som reglerar mängden kalcium och fosfat i blod och urin. Det leder till att man får för mycket kalcium i blodet och urinen.
 Njursten bildas också lättare om urinens surhetsgrad är förändrad. Förändringen kan antingen bero på en medfödd skada eller orsakas av en infektion.

Symptomen kan variera beroende på stenens läge. En stor sten i njurbäckenet kan ge en mulnande värk i njurtrakten. En njursten som passerar urinledarna ger svåra smärtor. Smärtan kommer anfallsvis och sträcker sig ner mot ljumsken. Ibland kan smärtan vara så intensiv att patienten inte kan sitta still, han kan få kräkningar och huden blir blek och kallsvettig. Som en följd av smärtorna kan även tarmarna påverkas så att man känner sig uppblåst i magen. Ibland hastigt påkommen hög feber och en dunkande ömhet över njurarna. Dessutom kronisk trötthet.
Stenens vassa kanter kan även skada slemhinnan i urinledaren så att det blir blod i urinen.

Njursten behöver inte ge några besvär. Ibland kan stenarna vara väldigt små och kommer då ut med urinet eller så kan stenarna ligga kvar i njurbäckenet. I sådana fall upptäcks stenarna mer av en slump om man går igenom en röntgen- eller ultraljudsundersökning av andra skäl.

Har man en gång fått njursten är risken stor att det kommer åter.

Behandlingen vid ett akut njurstensanfall går ut på att minska smärtan och häva krampen och svullnaden i urinledaren med olika läkemedel.

Det finns en mängd olika metoder för hur man tar bort njurstenar.

 Prekutan stenextraktion innebär att man för in en nål i njurbäckenet med hjälp av rötgenomlysning. Genom att vidga ingången kan man med en tång avlägsna njurstenen. Är den större än en centimeter måste den först krossas med hjälp av ultraljud.

 Ureteroskopi innebär att man går in via urinröret med en kateter och kan med den avlägsna stenar som sitter i urinledarens nedre del.

 Njustenskross (ESVL, Extrakorporeal stötågslitotropsi) är numera vanlig metod för att ta bort stenar. Behandlingen sker under ryggbedövning och patienten sänks ner i 37 gradigt vatten. Här går man igenom med röntgen för att lokalisera stenarna för att sedan sända ut stötvågor med elektroder mot stenen så att den splittras i mindre delar. Metoden är bra för stenar som sitter i njurbäckenet och den övre delen av urinledaren. Stenarna bör vara mindre än två centimeter. Patienten kommer efteråt att kissa ut njurstenen.

 Om man har njurstenssmärta och dessutom får feber kan det tyda på att man har fått en njurbäckeninflammation, så kallad pyelonefrit. En infektion i njurbäckenet som stängs inne på grund av en sten i urinledaren som hindrar urin är ett livshotande tillstånd som kräver att man vårdas på sjukhus med bland annat antibiotikabehandling. Eftersom urinet från njuren hindras spänns njuren ut av den ansamlade urinen och det ökade trycket leder till att njurvävnaden skadas. Njuren måste avlastas genom att det skapas en annan väg för urinen att lämna njuren. Man kan få något som kallas en nefropyelostomi, vilket innebär att en tunn plastslang förs in genom huden på ryggen och placeras i njurbäckenet för att leda ut urinen.

Man kan själv försöka motverka njursten på olika sätt;

1. Minska intag av mjölk- och köttprodukter
2. Undvik mat som är rik på oxalsyra såsom rabarber, spenat, rödbetor, choklad och te
3. Ät inte c-vitamin i stora doser
4. Drick mycket vatten, speciellt under vår varma årstid.

Olika läkemedel som används vid behandling är;

Confortid, Voltaren
Prostaglandinhämmare och ges som injektion. Urinbildningen hämmas och därmed minskar trycket. Läkemedlet minskar även svullnad i urinledaren. Riklig vätsketillförsel bör undvikas under smärtperioden.

Dilaudid, Ketogan, Spasmofen

Ges som injektion vid akut njurstensanfall. Detta är ett narkotiskt preparat, som ges vid svår smärta och kramp i glatt muskelatur. Ktogan och Spasmofen kan också ges i stolpiller.



Njursvikt – Njurinsufficiens

Njursvikt betyder att en eller båda njurar har en nedsatt funktion.

När njurens funktion nedsätts, det vill säga när njuren får svårt att upprätthålla sin filtrationshastighet, uppkommer ett tillstånd som kallas njursvikt. Tillståndet kan orsakas av många olika bakomliggande sjukdomar och kan vara av både akut och kronisk art.

Akut njursvikt kan orsakas av att under kortare period störs blodflödet till njuren eller hindrar filtrationen. Detta kan ske vid t ex njurstensanfall, infektion, hjärtinfarkt eller uttorkning.

Kronisk njursvikt är ett allvarligare tillstånd. Den kan uppkomma om en akut njursvikt inte behandlas i tid eller hos personer som lider av diabetes, högt blodtryck eller kärlförträngningar. I detta tillstånd har njurens nefron skadats. ( Nefron, Njuren filtrerande delar ). Eftersom det är livsviktigt att njuren kan bevara sin totala filtrationshastighet kommer de fungerande nefronen att få arbeta även för de nefronen som inte fungerar. Detta innebär ett ökat tryck på de ännu oskadade nefronen. Om inte tillståndet åtgärdas kommer de arbetande nefronen att försämras och tillslut skadas så pass många nefroner att njuren kollapsar. Skadorna är beständiga.

Olika orsaker till en nedsatt funktion kan vara;

 Medfött fel
 Högt blodtryck
 Långvarigt blodtrycksfall
 Infektioner eller inflammationer i njuren
 Förgiftningar
 Diabetes
 Ärftliga sjukdomar

Det är mycket viktigt att besöka sjukhus fort om man misstänker njursvikt så att inte njurvävnaden skadas.

Olika symptom för njursvikt är i beroende av hur hög grad njurarnas förmåga är att rena blodet.
När njurfunktionen minskar kraftigt uppträdr sympton för urinförgiftning- uremi.
Det kan vara;
Huvudvärk, trötthet
Aptitlöshet, illamående, kräkningar
Högt blodtryck
Vätskeansamlingar i kroppen
Klåda
Obehaglig, syrlig och unken lukt

Behandlingen inriktas på olika saker, framförallt att behandla den bakomliggande orsaken, att lindra symptomen, uppföra en diethandling med proteinfattig kost, man reglerar vätskebalansen och man försöker motverka ödembildning. I vissa fall är det även nödvändigt att medicinera. Ibland kan det också vara nödvändigt med vitamin- och järnpreparat för att undvika blodbrist.

I svåra fall då njurfunktionen är utslagen måste patienten få dialysbehandling. Och om njurarna fått skada som inte går att reparera övervägs njurtransplantation.

Dialys kan ges på två olika sätt, bloddialys eller peritonealdialys.

Vid bloddialys renas blodet genom en konstgjord njure. Dialysen ges under cirka 4 timmar tre gånger i veckan och ges på sjukhus.

Peritonealdialys – Påsdialys innebär att många kan sköta sin behandling själva.
Detta betyder att en kateter opereras in i bukhålan. Genom denna fylls bukhålan med dialysvätska. Bukhålan är klädd i peritonium, en tunn hinna. Den har rikligt med blodkärl så slaggprodukterna från blodet vandrar över till dialysvätskan. Där ligger den kvar i 4 – 6 timmar och som sedan tappas ut och fylls på med ny dialysvätska.

Så vad kan vi som undersköterskor göra för att underlätta för våra patienter;

Patienter med symptom på urinförgiftning behöver omsorgsfull omvårdnad och stöd för att minska lidandet.
Dryck- och urinmätning måste skötas mycket noggrant. Vikten måste kontrolleras varje dag för att se över vätskeansamlingar. Likaså måste blodtrycket kontrolleras regelbundet.
Försök få måltiderna att bli så trevliga som möjligt ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Urinorganens sjukdomar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-05-18]   Urinorganens sjukdomar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8199 [2024-07-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×