Franska och amerikanska revolutionerna
11821 visningar
uppladdat: 2007-05-31
uppladdat: 2007-05-31
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
År 1789 bröt revolutionen ut i Frankrike. I andra länder i Europa väckte det en väldig uppståndelse. För Frankrike var Europas mäktigaste, folkrikaste och rikaste land. Hälften av alla guldmynt i Europa var franska.
Grunden till revolutionen var att det fanns tre stånd, Adeln, prästerna och borgarna/bönderna.
Adeln och prästerna behövde inte betala någon skatt, det behövde de andra.
De tyckte det var orättvist, så de började demonstrera.
En annan orsak till revolutionen var att Frankrike hade hjälpt till i Amerika under frihetskriget. Då fick fransmännen vara med och uppleva hur ett nytt samhälle skapades.
Och när amerikanarna hade vunnit kriget så sa de: ”alla människor är skapade lika, av sin skapare har de utrustas med vissa oförytterliga rättigheter; bland dessa märks liv, frihet och strävan efter lycka”.
Det tyckte inte fransmännen stämde i Frankrike, då startade de en revolution.
Tiden innan den franska revolutionen kallas för upplysningstiden. Många nya kunskaper spreds över landet. Många började diskutera hur det perfekta samhället skulle se ut.
Efter det amerikanska frihetskriget var frankrikes ekonomi jätte dålig. Då bestämde sig kungen för att samla riksdagen. De hade inte samlats på över 150 år.
I riksdagen så hade prästerna och adeln varsin röst och borgarna och bönderna hade en gemensam röst. Adeln och prästerna tyckte alltid likadant, så därför kunde aldrig bönderna och borgarna få igenom något de ville.
Så de tyckte att alla ledamöter skulle få var sin röst istället, och att alla stånden skulle ha lika många ledamöter.
Men kungen vägrade gå med på det.
Då bildade borgarna och bönderna en nationalförsamling. Där hade alla varsin röst. Några präster och adelsmän tyckte också att det var en bra idé, och gick med i nationalförsamlingen.
Men det gillade inte kungen, så han låste deras möteslokal.
Då hittade nationalförsamlingen ett tomt bollhus, de gick in i det och svor en ed på att inte gå ut förrän kungen tillät nationalförsamlingen.
Den kallas nu för eden i bollhuset.
Tillslut gav sig kungen. Han tillät nationalförsamlingen och adeln och prästerna fick order att ansluta sig till den.
På våren år 1789 så var det brist på mat i Frankrike. Det gick rykten om att adeln och spannmålshandlarna hade lagrat säd för att sedan sälja den när priset höjdes. Upplopp och plundringar startade. De hängde spannmålshandlare i lycktstolpar. Det fanns 3 miljoner arbetslösa. De bildade rövarband och angrep städer på landsorten.
På sommaren år 1789 så hade kungen avskedat finansminister. Alla i Paris pratade om det. Då gick en advokat upp på ett bord mitt i staden. Han höll ett långt tal och skrek sedan: Till vapen!
Kungens soldater kom och försökte få stopp på det hela. Då trodde folken att kungen förberedde ett anfall mot staden. Alla började leta efter vapen. De trodde att det fanns vapen i färstingen Bastiljen. Så de stormade fästingen den 14 juli. Där fick de slåss mot massor soldater, och cirka hundra personer dog.
Bönderna utter på landsbygden fick reda på stormningen av fästingen. Då började de också gör uppror. De brände och plundrade adelsmännens slott. Adelsmännen vart rädda och flydde ut ur landet.
Då upphävde nationalförsamlingen alla privilegier och det gamla ståndssamhället avskaffades.
Bröd priset blev jätte dyrt i paris. Tusentals parisare gick då till slottet. De trängde sig in och förde kungen till Paris.
Nu var kungen nästan som folkets fånge. Han var tvungen att fly ut ur landet för att slippa de.
Kungafamiljen var vän med en adelsman från Sverige som hette Axel von Fersen. Han ville hjälpa kungafamiljen att fly. Ingen förutom kungafamiljen fick veta om flykten. De var tvungna att klä ut sig och åka mitt i natten så inte deras tjänare skulle märka nått.
Axel von Fersen fixade en stor vagn. Han kom med den till slottet och hämtade de mitt in natten. Men när de nästan var framme vid utkanten av landet så blev de igenkända av några soldater. De fördes då tillbaka till sitt slott.
År 1792 beslutade riksdagen att de skulle anfalla andra länder för att sprida revolutionen i Europa. Så de förklarande krig mot Österrike, Spanien, Nederländerna och Storbritannien.
Alla var arga på kungen eftersom att han hade försökt fly. Allt fler krävde att han skulle avrättas.
En ny riksdag bildades och de bestämde att de skulle avskaffa monarkin och enväldet.
Senare så ställde de kungen inför rätte
Han dömdes till avrättning. Han blev halshuggen av schavotten mitt på torget.
När kungen var död kom franska revolutionen blodigaste fas.
Frankrike blev en diktatur med Robespierre som diktator.
Han satte igång med massavrättningar för att tysta alla motståndare till revolutionen.
40 000 fransmän dödades under de två åren han hade makten. 70 % var arbetare och bönder, 14 % rika borgare och 6 % präster. Han dödade också drottningen. Tillslut vart till och med hans anhängare rädda för honom. Så de lät honom bli avrättad.
Napoleon var en fransk officer utan armé. En dag när han gick i paris hörde han röster som ekade mellan husen. Det var de kungatrogne som planerade något. Då samlade ha ihop en armé för att besegra de kungatrogne. Det gjorde han. Han intog också hela Norditalien. Och genom en stadskupp år 1799 blev han förste konsul och tog därmed all makt. För att bli populär så slöt han fred med de andra länderna i Europa.
Sen började han förändra frankrike. Skattesystemen blev mer rättvist, han gjorde så att frankrike fick gemensamma lagar, och han ivrade för att Frankrike skulle få en lika utvecklad industri som England hade.
År 1804 avskaffade han republiken och krönte sig själv till kejsare.
Han besegrade nästan alla länder i Europa och alla var tvungna att följa hans beslut.
Han åkte till ryssland med sina soldater för att besegra de också, men han lyckades inte och en halv miljon soldater kom aldrig hem igen.
Napoleon lämnade armén och åkte hem till paris. Trots katastrofen i ryssland lyckades han få ihop en ny armé. Han åkte till Belgien för att kriga, men där krossades den franska armén. Napoleon tvingades avgå. Och han blev och sattes i ett fängelse på St:Helena, där dog han år 1821.
När Napoleon var död vart frankrike ett kungadöme igen, och adelsmännen som hade flytt ur landet kom tillbaka.
Men allt återvände inte till det gamla.
*Slavarna i kolonierna kom inte tillbaka.
*Tortyren i fängelserna försvann.
*De har kvar nationalförsamlingen fortfarande.
*Lika lagar för alla. Alla fick söka alla ämbeten, oavsett social bakgrund.
*Nya enheter för vikt, längd, volym och yta och infördes vilket spred sig till andra länder.
*Revolutionen medförde en total förändring av samhällsstrukturen. Detta skedde inte i
ett skede utan till följd av en rad olika politiska och krigiska handlingar.
*Den franska revolutionen banade väg för förändringar och nya tankeströmningar i Europa, tankar om frihet, jämlikhet och broderskap.
*”höger” och ”vänster” politiken skapades.
*14 juli blev deras nationaldag (p.g.a. stormningen av Bastiljen)
*Samhället blev mer rättvist och bönderna behövde inte längre betala höga skatter till adelsmännen.
Amerikanska frihetskriget
Under 1600-talet åkte många engelsmän till Nordamerika för att skaffa sig kolonier. Många sökte sig till Amerika från Storbritannien för det kallades det förlovade landet, och var ännu inte så befolkat. Där fanns bördiga jordar till bönerna.
Den första brittiska kolonin var Virginia. Där fick nybyggarna kämpa för sina liv. Och den första vintern var väldigt kall. Hälften av nybyggarna dog då av svält och sjukdomar.
Nybyggarna var obekanta med klimatet och miljön. De fick hjälp av indianerna med att bygga hus och samla mat.
Allt fler folk från Europa kom till Amerika. Handelskompanier bildades för att Amerika skulle kunna exportera råvaror och importera industrivaror.
Många slavar köptes in till Amerika för att arbeta hos godsägarna. I mitten av 1700-talet var hälften av kolonin Virginias befolkning slavar.
I början av 1700-talet hade England hela 13 kolonier längst atlantkusten i Nordamerika.
Fast kolonierna var oberoende av varandra, de stiftade egna lagar och hade olika religioner.
Kampen om Nordamerikas mark var mellan engelsmännen och fransmännen.
Frankrike hade kolonier i Kanada och runt de stora sjöarna.
Och engelsmännen hade kolonier längst atlantkusten.
Amerikanarna var tvungna att betala skatt till engelsmännen fast de inte bodde där längre. De fick sälja råvaror från Amerika billigt till England, men industrivaror som de köpte från England var dyra.
Tullarna togs bort mellan Amerika och England. Men de fick fortfarande betala tull för te som importerades till Amerika. Men det var bara för att parlamentet ville visa att det var Storbritannien som bestämde fortfarande.
Amerikanarna var missnöjda över att behöva vara beroende av Storbritannien.
En dag år 1733 kom tre skepp med te från Storbritannien till Bostons hamn. Och för att protestera mot te tullen så klädde ett gäng amerikanare ut sig till indianer och klättrade ombord på fartygen och vräkte tebalarna i havet. Teet var värt 18 000 pund.
Britterna började protestera. Och regeringen svarade med att stänga hamnen i Boston.
De andra kolonierna blev inspirerade och började bojkotta engelsmännens varor.
År 1774 skickade tolv av de tretton kolonierna representanter till det första kontinentala kongressen. De uppmanade kolonisterna att inte handla några brittiska varor.
Den amerikanska revolutionen började alltså med händelsen i Bostons hamn. Britterna krävde efter detta ersättning för det förstörda teet. Detta vägrade kolonisterna som istället började samla in vapen och frivilliga för att slåss mot britterna. Under våren 1775 började upproret mot britterna.
Kolonierna kämpade tillsammans men var och en ville de själva vara en självständig stat, och ha egna regler osv.
4 juli år 1776 gick kongressen med på självständighetsförklaringen, den innehöll många stora idéer om politiska förändringar, att man trodde på jämlikhet och mänskliga rättigheter, att styra genom att komma överens. De 13 kolonierna bildade de Förenta Staterna (ursprungsnamnet var Förenta Kolonierna). Men ändå var inte alla amerikaner överens, endast 40 % var patrioter som ville ha självständighet mot Storbritannien.
Samma år började man få vapen av Franskrike, men inte förens 1778 var det undertecknat på ett avtal att Frankrike lovade att gå med i kriget. Det var inte bara fransmännen som ville få ut sin hämnd, även Spanien, Ryssland, Holland och gick med i alliansen med fransmännen och amerikanerna mot Storbritannien.
Efter självständighetsförklaringen fortsatte slagen. Inte förens 1781 var frihetskriget i stort sätt slut genom att General Cornwallis kapitulerade vid Cowallis.
Efter den brittiska kopulationen var kriget slut och man började inleda fredsförhandlingar i Versailles. År 1783 erkände Storbritannien Förenta Staterna som ett självständigt land.
Makten behölls huvudsakligen av kongressen, de ville inte ha några stora sociala förändringar, man ville fortsätta ungefär som förut.
Den viktigaste uppgiften vara att missförhållandet till revolutionen inte skulle upprepas. Man ville garantera att myndigheterna aldrig skulle kunna ta ifrån den frihet folket hade kämpat för.
Sammanhållningen mellan staterna var inte tillräckligt bra. Varje stat var nu väldigt självständigt, man beskattade själv sina medborgare och röstade om grundläggande lagar. En del tyckte inte att det var tillräckligt bra. Bönder i Massachusetts gjorde uppror.
Efter detta drog man slutsatsen att man behövde en starkare centralregering för ett starkare USA. 1787 hade man ett stort möte för att skriva de grundläggande reglerna för de Förenta Staterna. Några ville ha en president, och andra ville att kongressen skulle styra landet. Diskussionen mellan små stater utbröts som ville ha lika många platser i kongressen som de större, men de större menade att de skulle få fler platser för att de hade större befolkning. Staterna i söder var oroliga för att de inte skulle få lika många platser eftersom stor del av befolkningen var slavar, och de hade ingen rösträtt.
Den första presidenten valdes (1789) - George Washington. Han gick motvilligt med på det och vägrade att ta emot någon lön. Han gav namn åt Amerikas huvudstad – Washington DC.
Och USA blev den första stora republiken med en vald president.
Presidenten skulle dela makten med kongressen och riksdagen.
Högsta domstolen skulle kontrollera så att inte presidenten och kongressen följde alla lagar.
USA:s författning blev en förebild för många andra länders grundlagar.
USA var nu ett självständigt land med endast 4 miljoner invånare, men allt fler flyttade dit.
Från början fanns det väldigt lite bebyggelse, men hela tiden kom nytt folk och började bygga någon annanstans.
Och på mindre en hundra år så hade man dragit sig fram från atlantkusten till stillahavskusten.
När européerna kom till Amerika så bodde de vid kusten. Och indianerna bodde i bergen. Det blev aldrig krig mellan indianerna, för de brydde sig bara om naturen.
Men när de vita kom så bröt det ut krig, för indianerna tyckte att ingen ägde själva joden som man odlar på. Men de vita ansåg att man hade sin egen del jord och om man odlade där så fick ingen ta av en eller beträda landet.
Regeringen lovade indianerna att deras land inte skulle tas ifrån dem utan deras samtycke.
Men när nybyggarna trängde in i landet så hände det att indianerna utrotades.
Och när guld upptäcktes i Kalifornien så strömmade hundra tusentals människor in genom indianernas områden.
Deras kultur slogs i spillror.
Det var länge tjafs om slavarna skulle bli fri eller förbli andras egendomar.
Staten kom överens om att dra en linje vid Mississippis syngräns söder om gränsen skulle slavarna behållas, och norr om gränsen skulle de förbjudas.
I de södra staterna fanns det omkring 4 miljoner slavar som arbetade. Slavar kunde även köpas på auktioner. Slavarna var alltid mörkhyade och importerades mest från Afrika.
År 1860 blev Abraham Lincoln president i USA. Han ville förbjuda slaverierna.
Men då dröjde det inte länge förrän sydstaterna drog sig ur unionen och bildade en egen union med egen president, flagga och huvudstad.
Abraham Lincoln försökte få de att vilja förbjuda slaverierna. Och han ville inte att USA skulle delas igen.
Men så tyckte inte sydstaterna, så då bröt inbördeskriget ut.
Sydstaterna hade vältränade soldater till kriget. Men nordstaternas befolkning var dubbelt så stor, så de hade inte en chans.
Nordstaterna vann kriget.
Slavarna blev nu fria. Fast de fick det inte så mycket bättre. De särbehandlades bara för att de var svarta. Deras skolor brändes ner, och de kunde inte få mark att odla på, och de hade inte rösträttigheter.
Hotell och restauranger fick bara tillträdas av vita.
Under 1800-talet fyrdubblades USA:s yta. De köpte områdena som Frankrike ägde. Och i det krig som bröt ut mellan USA och Mexico så erövrade de stora områden i söder.
Efter det började folk från Sverige också flytta till USA.
USA lockade med sin religionsfrihet och stora ytor att odla på.
Under perioden 1850 till 1920 utvandrade mer än en miljon svenskar till USA.
Följder
•Slavarna förbjöds
•USA firar sin nationaldag den 4 juli (då kongressen gick med på självständighetsförklaringen)
•Amerika blev republik och är det än
•De fick frihet
•De blev självständiga
•De 13 staterna blev till ett land
Franska och Amerikanska revolutionerna
Franska revolutionen och amerikanska revolutionen är ganska lika. Båda kämpar för sina rättigheter och vill att alla ska ha det lika. De hade båda samma mål, att skapa ett demokratiskt samhälle där alla är lika mycket värda. Skillnaderna är att amerikanarna kämpade för frihet, och fransmännen kämpade för att alla skulle betala lika mycket skatt och för att få ett likadant samhälle.
Egna reflektioner:
Jag tycker att den franska revolutionen var ganska meningslös. Det vart nästan likadant som det var från början. Det var orättvisst att prästerna och adelsmännen hade det mycket bättre. Och det förändrades ju. Och jag tycker inte att kungen skulle ha avrättats bara för att han försökte fly.
Det var onödigt att de bytte från monarki till republik flera gånger. Nu har de republik.
Det var bra att slavhandeln förbjöds för det är inte rätt att ha slavar. Om inte amerikanska revolutionen skulle ha skett så kanske de fortfarande skulle vara ägda av engelsmännen. Fats då kanske det skulle ha blivit krig typ nu istället. Och nu är det ju många fler som bor i Amerika och i Storbritannien, så då kanske det skulle ha blivit ett mycket större och Sverige kanske också skulle ha blivit drabbade. Och då kanske det skulle ha bliv...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
-
Inactive member 2008-03-19
Bra fakta:)
-
Inactive member 2008-04-26
Som lärare får du helt enkelt
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2007-05-31] Franska och amerikanska revolutionernaMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8331 [2024-12-13]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera