Gregor Medel

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Gregor Mendel

Gregor Johann Mendel som ofta brukar kallas för ”genetikens fader” föddes i Heinzendorf , Österrike den 22 juli 1822 i en relativt fattig bondefamilj. Under sin ungdom så jobbade han som trädgårdsmästare och när han var en ung man så började han på Olmutz Filosofiska Institut. År 1843 så gick den 22 år gamla Mendel med i det augustinska klostret St Thomas i Brunn, Tjeckoslovakien som vid den tiden var känt för att vara ett av de bästa centren för lärdom inom det vetenskapliga området. Munkarna som bodde där (10-15 stycken) ägnande sig åt vetenskap, teknik och samhällsfrågor. Han for senare till universitet i Wien för att studera vetenskap och matematik men misslyckades med sitt försök att erhålla en lärarrang. Mendel återvände då till klostret där han blev en munk och kom att spendera hela resten av sitt liv. Han blev präst där den 6 augusti 1847.Mendel blev inspirerad både av sina professorer på universitetet och av sina kollegor på klostret att studera variation, ärftlighet och utveckling hos växter. Han utförde sina studier i klostrets experimentträdgård. Mendel gjorde många experiment under sin livstid bl.a. på möss, men hans mest berömda är det med ärtorna
Mellan 1856 och 1863 så odlade och testade han över 28 000 ärtplantor. En stor del utav förklaringen till Mendels spektakulära upptäckter var hans korrekta bruk utav forskningsmetoden. Eftersom att han visste att andra forskare hade gjort experimentella korsningar mellan ärtplantor så visste han redan att han kunde observera karaktärsdragen mellan de olika ärtplantsgenerationerna . I klostrets trädgård så fanns det ett stort antal av den exakta sortens ärtplantor tillgängliga för honom.

Mendel hade tur som hade allt material som han behövde till sin forskning i klostret och att han valde att utföra sina experiment på just ärtplantor, ärtplantor har en relativt enkel genstruktur och Mendel kunde också alltid kontrollera plantornas förökning. När Mendel ville korsa –pollinera- en ärtplanta så behövde han bara ta bort den omogna ståndaren från plantan. På så sätt så var han alltid säker på sina plantors föräldrar. Ärtplantorna är normalt självbefruktande men Mendel förde istället med hjälp av en liten borste pollen från en planta till en annan.
Mendel var mycket noga med att starta sina experiment med bara sanna fortplantnings plantor. Han analyserade noggrant sju par avkommor och deras karaktärsdrag. Han studerade speciellt plantornas höjd, formen på baljorna, baljornas färg, blom position, fröfärg, fröform och blomfärg. Mendel kom på att undersöka en egenskap åt gången. Under en rad år följde han egenskaper som plantornas längd, frönas färg och form. En högvuxen ärtsort korsades med en kortvuxen. Enligt den tidens teorier borde avkomman bli av medellängd. Mendel fann till sin förvåning att samtliga blev högvuxna. Likaså korsade han lilablommade ärtplantor med vitblommiga. Mendel fann till sin förvåning att avkomman endast blev lilablommiga. Dessa dotterplantor korsades senare sinsemellan och resultatet blev hälften vitblommiga och hälften lilablommiga. Han gjorde nya korsningar, studerade avkomman under flera generationer och bokförde alla resultat mycket noggrant. På Mendels tid visste man ingenting om kromosomer, men han drog den helt korrekta slutsatsen att ärftlighetsfaktorerna, eller som man oftast säger generna, måste existera i par( se ex. på nästa sida). Gregor insåg också att de anlag som inte framträdde i första generationen utan först senare, ändå måste vara närvarande från början. Hans experiment bringade fram två allmänna slutsatser som senare kom att bli kända som Mendels ärftlighetslagar. Mendels papper publicerades 1866 ironiskt nog så hade det en liten inverkan. Mendel dog i Brunn den 6 januari 1884. I sina sista år så levde Mendel ett solidariskt liv. Precis innan sin död så sa han: Mina vetenskapliga arbeten har gett mig stor tillfredsställelse, och jag är övertygad om att inom kort så kommer hela världen att prisa resultaten av dessa arbeten. Det var inte förrän under det tidiga 1900-talet som man började att inse storheten i hans idéer. När teorien om evolutionen spred sig så började samtidigt Mendels upptäckter och lagar också att göra det. Många andra biologer använde Mendels forskning som bas för deras egen och Mendels lära är studerad och utlärd över hela världen. Mendels arbete blev grunden för moden genetikforskning. Genetikens inverkan ifrågasätts inte längre av någon. Många sjukdomar är kända som ärftliga. Plantor odlas nu i laboratiorer för att uppvisa olika önskade kännetecken. De praktiska resultaten av Mendels forskning har inte bara ändrat hur vi uppfattar världen, utan också hur vi lever i den. På Villanova universitetet så är Gregor Mendel ihågkommen på ett speciellt sätt. The Mendel Hall, universitetets enorma vetenskaps och forsknings center, är utrustad med de modernaste hjälpmedlen för studier och forskning. Mendels medalj är ett pris som infördes för att belöna vetenskapliga framsteg och religiös tro. Kandidater till medaljen utses enligt följande:
” Mendels medalj tilldelas framstående forskare som har gjort mycket med deras noggranna arbete för att göra framsteg inom forskningen, och för deras religiösa liv samt för att de står för sitt ord, och har praktiskt visat att det inte finns någon konflikt mellan sann vetenskap och sann religion. För att hålla med vår tids ekumeniska anda, medaljen ges till en forskare oavsett dennes tro vars liv...