Genetik

4 röster
11651 visningar
uppladdat: 2010-05-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Genetik

Genmodifiering och genmanipulering har samma betydelse. Det som skiljer dem åt är hur man tar ställning till gentekniken. Genmanipulering brukar användas av dem som har negativa åsikter om genetik, för genmanipulering har en något negativ klang. Genmodifiering har en mer positiv klang och ger en känsla av något nytt. Vilket namn man föredrar för den här ganska nya tekniken beror ju på vad man tycker om den. Det faktum att det faktiskt finns två olika namn har och göra med att tekniken är fylld av etiska problem. För att evolutionen ska kunna drivas framåt krävs en viss variation av egenskaper. Slumpmässiga mutationer och naturligt urval var sådant som förr drev den framåt, men idag kan vi människor ha ett finger med i spelet. Frågan är om vi har rätt att ändra i "Guds skapelse" eller den "naturliga ordningen"?                                                                                                                              För att kunna förstå de etiska problemen med genetik måste man först veta lite om det. Alla levande organismer består utav celler. I cellkärnan så finns våra arvsanlag, vårt DNA. Informationen i DNA:t är uppbyggt av fyra kvävebaser som brukar förkortas A, T, C och G. DNA:t är uppdelat i gener. Varje gen kodar för en egenskap. Med en kopia från DNA:t kan cellen tillverka olika proteiner. Eftersom DNA:t är uppbyggt på samma sätt i alla organismer går det att blanda DNA mellan helt olika organismer så att cellen får nya egenskaper. Genetik är när man går in och ändrar på DNA:t antingen genom att lägga till någon gen eller ta bort någon. Vi kan även föra över en mänsklig gen till en bakterie sen så odlar man bakterien. Man låter sen bakterierna skapa proteinet som den här mänskliga genen kodar för och tar sedan ut proteinet ur bakterien och kan ge det till människor som har brist på det proteinet. Detta har man t.ex. gjort med insulin som man sedan gett till sådana med diabetes.                              Det finns ingen som har samma DNA som du, så länge du inte är en enäggstvilling. Vårat DNA kan därför användas som identifieringsmetod. Det använder sig t.ex. poliser av vid sina utredningar. Något som det är vanligare att de använder för att identifiera personer är fingeravtryck. Fingeravtryck är inte ens lika för tvillingar. Vårt DNA är en blandning av våra föräldrars DNA. Det är det som gör att folk som är släkt med varandra kan ha vissa likheter.

Historia

Människan har hållit på med djuravel i flera tusen år. Man har då hela tiden tagit exemplaren med egenskaper som vi tycker är bra, t.ex. kor med stor muskelmassa, och parat dem med varandra. Vi förädlade även växter. Vårt vete har t.ex. inte alltid sett ut som nu. Vi har sett till att fröna har blivit större och bättre tåliga mot frost.                                                          Gregor Mendel var en munk från Österrike och i mitten av 1800-talet upptäckte han ett samband för hur olika anlag ärvs från föräldrarna till deras avkomlingar. Mendels forskning ledde till att genforskare trodde att vissa arter höll på att dö ut. Att t.ex. det till slut inte skulle finnas några riktiga svenskar för deras DNA kunde också vara blandat med t.ex. en negers. Detta ledde till rashygien. Under 1900-talet så började man döda människor som man inte ansåg var lika fina som den germanska rasen. Man dödade speciellt många judar.                Det var först på 1970-talet som metoden att kunna flytta gener från en organism till en annan utvecklades. De första experimenten man gjorde var på bakterier. Man tog t.ex. en gen som kodar för tillverkningen av tillväxthormon och satte den i en bakterie. Man lät sedan bakterien föröka sig och sen renades bakterien från tillväxthormonet och man kunde ge det till människor som hade brist på det. Samma sak gjorde man med insulin.                                Man höll på med att flytta gener i växter också. Man gjorde t.ex. växterna mer frosttåliga genom att sätta in den genen från flundror som gjorde att de klarade av de kalla temperaturerna i vattnet. Man gjorde även växterna mer tåliga mot bekämpnings medel så att det bara var ogräset som dog när man sprutade på det. Man har även gett djur vissa gener så att de t.ex. ska ge mer mjölk eller bli fetare. Djur och växter som blivit utsatta för genetik och sedan blir till mat kallas genmanipulerad mat. Vissa är väldigt kritiska till att äta detta för de är inte säkra på om det är säkert. Genmanipulerad mat måste därför märkas.                                                      1996 föddes fåret Dolly. Det som är så speciellt med henne är att hon är framställd genom kloning. Man tog ut cellkärnan från en cell som kom från ett får man ville klona. Sedan tog man ut cellkärnan från en befruktad äggcell från ett annat får och satt in den nya cellkärnan. Sen stoppade man tillbaka äggcellen med sin nya cellkärna i livmodern. Då födds det en exakt genetisk kopia av fåret som cellkärnan kom ifrån. Fåret Dolly har idag lite led problem för DNA:t skadades något under kloningen. Att man har lyckats klona ett djur skrämmer vissa för det betyder att man skulle kunna klona människor.                                                                                        Idag så håller man på med ett forsknings projekt som kallas HUGO. Man försöker kartlägga alla människans gener. Idag vet man ju inte vart de flesta av våra egenskaper ligger i DNA:t och det är ganska svårt att ta reda på eftersom de flesta egenskaperna styrs av mer än en gen. Eftersom genteknik är ett relativt nytt forskningsområde så är de etiska problemen samma problem som det alltid har varit.

Motståndarnas argument

Motståndarnas grundargument är att genetik strider mot naturens ordning. Människan har inte rätt till att gå in och ändra liv på det visset. Man är rädd för att det ska bli för lite variation och att arter som funnits mycket längre än människan kommer att dö ut.                                         Det finns ju så många olika grenar inom genteknik men den som fått mest kritik är fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik är när man tar lite DNA från ett foster och tittar om barnet har någon skada i DNA:t, detta görs bara på äldre kvinnor. Om barnet då har t.ex. Downs syndrom kanske man vill göra abort, men det är viktigt att komma ihåg att fostret kan dö av att man är det här testet. Idag verkar detta kanske inte så farligt men om tekniken utvecklas kanske man kommer att kunna se vilken hår färg eller ögonfärg barnet kommer få eller någon annan egenskap. Tänk om man då väljer att göra abort bara för att barnet kommer få bruna ögon när man ville ha ett barn med blå. Föräldrarna kommer att kunna göra en kvalitetskontroll på sina barn för att titta om de kommer att bli tillräckligt begåvade eller vackra. Man är rädd för att människor kommer placeras i olika grupper för att de är olika mycket värda på grund av sina gener och detta strider mot vår tro om att alla är lika mycket värda. Det har ju pågått en diskussion om att göra ett register där alla människors DNA finns med, i alla fall i respektive land. Detta skulle också bidra till att människor skulle placeras i olika grupper. Det skulle kanske bli svårare för någon att få ut en viss försäkring för att deras gener gör att de tillhör riskgruppen i just det försäkringen handlar om. Man skulle kunna få svårare att få jobb för att man inte hade tillräckligt bra gener.

Förespråkarnas argument

Förespråkare kan hålla med om att genetik strider mot naturens ordning, men de menar att vi alltid lagt oss i naturens ordning. Genetik är bara en utveckling på djuravel och växtförädling. Om vi ska avstå från genetik borde vi också avstå från våra husdjur och sädesslag som inte alls ser ut som deras vilda släktingar. De som är för genetik menar att det är konsekvensen av en handling som räknas inte hur man utför själva handlingen. Tanken bakom genetik är ju att förbättra livet för människan.  Förespråkarna menar att så länge vi följer tre principer så kommer inte motargumenterarnas farhågor att inträffa. De tre principerna är:                            1. Långsiktig hållbarhet, ekologisk hänsyn och biologisk mångfald.                                            2. Respekten för människans integritet och värdighet.                                                                    3. Plikten att minimera lidande.

Genetik i andra länder och kulturer

Det finns inget land som tillåter genetik på könsceller. Det är förbjudet eftersom då kommer anlagen att föras vidare och man vet inte hur anlagen skulle utveckla sig de kommande generationerna.                                                                                                                                  Patent kan tas på gener i de flesta länder. Patent på en gen är när man betalar ett mönsterskydd för genen så att man får ensamrätt till informationen i den. Man funderar på om detta borde vara olagligt eftersom man brukar ta patent på något man själv uppfunnit men ingen har ju uppfunnit generna.  I alla länder krävs det tillstånd för att få använda sej av genmodifierade grödor. De flesta länderna inom EU är emot genmodifierade grödor och därför satsar länderna inom EU mer på ekologiska odlingar. Sverige är ett av de länderna i EU som är något mer positiv till genetiken. USA är nog det landet som ser ljusast på genetiken. George W. Bush tillsatte flera ministrar med anknytning till ett stort genteknikföretag (Monsanto) vilket har bidragit starkt till att USA har en så positiv syn på genetik. I USA har man inga traditionella lagar som kan hålla tillbaka genetikens utveckling, man har istället en typ av väg riktningar som ändras i takt med framstegen inom forskningen.                                                                                                 Världsreligionerna har inte direkt någon positiv inställning till genetik. Allting är ju skapat av Gud och vi har inte rätt att ändra i hans skapelse.

Egna tankar

Det är nog ingen som kan se bara för eller nackdelar med genetik. Jag tycker att vissa delar av genetiken är bra. Jag är för genetik i medicinskt syfte. Jag tror att genetiken kan hjälpa oss att bygga ett bättre samhälle. Vi kan göra många liv bättre. Om man t.ex. kan bota Downs syndrom så är det ju en hjälp för familjen och samhället. Jag är inte för fosterdiagnostik för jag tycker att alla har lika stor rätt att leva. Fosterdiagnostik kan ju vara bra om man vill förbereda sej på att få ett sjukt barn, men jag tycker att det är bättre att ta smällen när den kommer för det finns en risk att barnet dör när man gör testet. Men om man skulle få reda på att barnet var skadat så skulle sannolikheten att man gör en abort bli betydligt större. Sedan kanske man skulle ångra sig. Jag tror inte att jag skulle klara av att leva med att jag dödat mitt eget barn.                                                                                                                                        Jag är emot genmanipulerad mat för jag tycker saker har rätt att få vara som de är. Anledningen till att det finns genmanipulerad mat är på grund av människans lat het. Med hjälp av genmanipulerad mat hoppas vi på att kunna hjälpa dem i tredjevärlden och även att vi ska få bättre kvalité och kvantitet på vår mat. Jag tror att genetiken är ett försök till en genväg, men det är inte maten eller dess gener det är fel på. Det är våran livsstil som måste ändras. Gentekniken är idag också något för dyr för att den ska vara riktigt lönsam. Jag tycker inte heller om djur avel för jag tycker det är själviskt. Vi tar fram de egenskaper hos djur som vi tycker är bra men hur mår djuren sen då? Nu lider ju inte alla djur som är framavlade men de skulle antagligen inte klara av att leva i det vilda. Delvis för att de inte skulle vara vana med det men också även för att de inte är anpassade efter miljön. Tänk dig bara en sån där långhårig hund, en sån där liten med jätte långt hår. Den kan knappt springa för den trampar på sin päls och pälsen hamnar även framför ögonen på den så den f&ari...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Genetik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2010-05-13]   Genetik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58662 [2024-04-26]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×