Fyra klassiker

4 röster
10621 visningar
uppladdat: 2007-12-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Fyra klassiker

Upplysningen:
Upplysningen inföll på 1700-talet. Man ville att människan skulle använda mer vetenskapliga metoder för att skapa sig kunskap om världen ( människan äger snil-le/Voltaire ) skulle människan bli mer ”upplyst”. Man skulle också utrota okun-nighet och vidskepelse, för man trodde att världen skulle bli en bättre plats att leva på då. Teleskopet och mikroskopet uppfanns och man kunde studera planeterna och människokroppen närmare. Vetenskapsmännen gjorde noggranna observa-tioner och experiment; de samlade och ordnade fakta systematiskt. Så arbetade Isaac Newton och Carl von Linné. Författarna skrev böcker som granskade sam-hället. Tidningar och tidskrifter tog upp samhälls frågor till debatt.

Romantiken:
Romantiken inföll på 1800-talet. Romantiken var en litterär riktning där konstnä-rer och filosofer intresserade sig för människans drömmar, fantasi, känslor, religi-on och historia. Känslorna och fantasin trädde i förnuftets ställe. Det blev mer som en ”drömvärld”. Flykt från verkligheten.

Realism:
Realismen inföll på 1800-talet. Uppfinnare började konstruera ångbåtar och ång-lok (industrialismen). Städerna växte och de sociala problemen förvärrades. Man skrev om det som hände i deras egen tid och miljö (samtidsmiljö). Detaljrikt, tar upp det ”fula”, exakthet, problem och verklighetstroget. Ett exempel är Dickens. Industrialismen inföll också då.

Jämförelse:
Under upplysningstiden ville man att människan själv skulle ta och tänka till och man ville att vetenskapen skulle leda en till det rätta svaret. Medan under roman-tiken ville man ”fly” från verkligheten. Man skrev mer om känslor och drömmar och så som man ville ha det. Och under realismen gick man ifrån romantiken och blev det motsatta. Man villa ha allting mer exakt och man tog upp det ”fula”, men ville ha med alla detaljer.



Daniel Defoe:
Föddes 1660 och dog 1731. Några av hans kändaste verk är ”An eassy upon pro-jects” år 1697 och den kanske mest kända, romanen ”Robinson Crusoe of York” år 1719. Defoe skrev med exakta detaljer för att få det så realistiskt som möjligt. Hans pappa var slaktare och hans första riktiga jobb var affärsman. Han lade till ett ”de” framför sitt Foe, för att ge namnet en adlig prägel. Han började skriva tid-ningar och tidskrifter som blev mycket populära. Där han behandlade framför allt politiska ämnen, som gav honom många fiender och efter en tid sattes han i fäng-else och fick stå vid skampålen. Trotts att han var en flitig skribent med hundra småskrifter bakom sig, gav det ingen större förtjänst. Tills han år 1719 skrev sin romanhistoria om Robinson Crusoe.
Robinson Crusoe;
Robinson spenderade 28 år av hans liv på den obebodda ön i Karibiska sjön. Ro-binson är fylld med religiösa aspekter. Han är en modig och strukturerad person. De första dagarna kollar han runt på ön och upptäcker att han är den enda män-niskan och att det inte finns några farliga djur. Han simmar till skeppet som inte ligger så långt ut i vattnet och hämtar krut, rep och andra nödvändiga saker. Men han vet att det inte kommer räcka i alla evighet, så han börjar snart odla. På ön finns det getter som han börjar föda upp och på så sätt får han kött och mjölk. Han bygger sig också en borg. Han lär sig efter tiden (några år) regnsäsongen och torrsäsongen, vilket leder till att han försöker odla ris och majs, som han lyckas med, och han fortsätter att odla. En dag upptäcker han människofotspår i sanden och får snart bekräftat att kannibaler är på besök på ön. När de en kväll ska fira sina segrar, ska de offra en av deras fångar. Festen hålls ett per hundra meter bort från Robinsons läger, och en av fångarna lyckas fly, så då tar Robinson tillfället i akt och räddar denne man, som han sedan döper till Fredag. En dag kommer ett skepp till ön, men européer. Och efter någon dag får Robinson och Fredag åka tillbaka till England.
Det som gör honom till en typisk upplysnings man är att han var envis, nyfiken,
förnuftig, uppfinningsrik, optimistisk, inte rädd för att arbeta och han ville lära sig
allting från grunden.



Jonatan Swift:
Föddes i Dublin 1667 och dog 1745. Hans föräldrar var engelska. I sin ungdom arbetade han som sekreterare åt en politiker, William Temple, och förälskade sig i Williams dotter. I sina diktningar kallade han henne för Stella. De gifte sig i hemlighet, och förhållandet höll livet ut. Så småningom blev Swift domprost i Dublin. Några av hans mest kända verk är ”Gullivers resor” år 1726 och ”Ett an-språkslöst förslag” år 1729. Han var det irländska folkets talesman. Han var en människoföraktare, misantrop, fylld av bitterhet, men hade förnuft. Tydligast framkommer det kanske i ”Ett anspråkslöst förslag” där han säger att för att mins-ka hungersnöden på Irland skulle de fattiga irländarna skulle slakta sina minsta barn och anrätta dem som föda. Swift menade på att hungersnöden berodde på att det dels fanns för lite mat och dels för mycket folk. Swifts upprördhet var be-rättigad, men ”Ett anspråkslöst förslag” vittnar till bitterhet som gränsar till det omänskliga. Sista tiden av sitt liv var han döv, yr och senil.
Gullivers Resor;
Lemuel Gulliver är en engelsk marinläkare som efter ett skeppsbrott hamnar i
landet Lillputt, där invånarna bara är några centimeter höga. Där hjälper Gulliver
dem med ett fjuttigt krig som började med att man inte kom överens om från
vilken ända man skulle äta ägget från, den spetsiga eller den trubbiga. På nästa
resa kommer Gulliver till jättarnas land. När jättarna ber honom berätta om sitt
land, försöker han kompensera sin litenhet med att skryta väldigt om människans
bedrifter, vilket låter löjligt i jättarnas öron. De lyssnar på honom som vuxna
lyssnar till småbarns fantasier. Han är helt försvarslös mot insekterna och
smådjuren. Han är alltid skräckslagen, rädd för att bli överfallen. Och varje gång
jättarna talar till honom riskerar han att bli döv. På tredje resan hamnar han på
ön Laputa, vetenskapens ö. Skildringen kan betecknas som en av de första
science fiction-berättelserna. Där berättas om vetenskapsmän som gjort de mest
fantastiska uppfinningar. Swift skojar och driver med vetenskapsmännen i
berättelsen, eftersom att man inte visste mycket om vetenskap på den tiden.
Deras forskning är för det mesta meningslös och onyttig, t ex försöket på åtta år,
där man har försökt komma på hur man kan pressa ut solstrålar ur gurkor. På
den sista och fjärde resan kommer Gulliver till hästarnas ö. Hästarna på ön är
mycket mer förfinade och kultiverade (= flitiga och duktigare) än vanliga hästar.
De tycker inte om människor efter det att de träffat Gulliver. De såg ner på
honom, eftersom att han var ända människan på ön. Gulliver framställer de på
ett motbjudande och avskyvärt sätt. De ädla, upphöjda hästarnas enda riktigt
starka känsla, är deras hat mot yahoos. Gulliver skäms eftersom att han faktiskt liknar dessa avskyvärda varelser. När han till slut kommer hem till sin familj kan
han inte längre umgås med dem, p g a deras likhet med yahoos. Med denna be-rättelse ville Swift bjuda läsarna på otroliga äventyr som verkade alldeles sanna
eftersom att han skrev det i dagboksform. Han drev med sin tid och
människorna då. Numera är boken en klassisk barnbok. Även om sättet att
skildra varelserna på i berättelsen borde ha retat läsaren, tycker folk om den.
Charles Dickens:
Föddes i Portsmouth, England 1812 och dog 1870. Han var en realist. Han växte upp i en stor familj med flera tjänare. Allting var bra fram tills år 1822, då familjen fick ekonomiska problem, eftersom att fader John, var en fattig bokhållare och inte kunde hålla i sina pengar. Då fick de flytta till London och de bosatte sig i en förfallen del av staden. Charles fick där ett jobb i en skokrämsfabrik där han arbe-tade tolv timmar om dagen. Men ekonomin blev bara sämre och sämre så tillslut hamnade fadern i fängelse, pga för stora skulder. Resten av familjen fick sälja av mer och mer av huset för att klara sig, men tillslut höll det inte längre, de fick flyt-ta in hos fadern i fängelset. Det orkade inte Charles med, så han flyttade till en hyreslägenhet där han fick försörja sig själv, då var han bara lite över tio år. De åren satte djupa spår i hans liv och kom att påverka hans skrivande en stor del. Det var nu hans beslutsamhet om att arbeta för att förbättra villkoren för de fattiga och förtryckta. När hans far John sedan kom ut ur fängelset och fick ordning på affärerna, kunde Charles sluta på fabriken och börja skolan. Men han fick sluta kort där efter, eftersom att fadern inte kunde betala skolavgifterna. Nu började han arbeta som springpojke på ett advokatkontor. Han lärde sig mycket om juri-dik, brottslighet och ekonomi, som var en ovärderlig nytta som författare. En tid arbetade han som stenograf vid rättegångar och i det engelska parlamentet. Men i hemlighet drömde han om att bli skådespelare, vilket han hade stor talang för. I nov 1833 (21 år) skickade han in några berättelser som sedan blev antagna, till en tidning, under pseudonymen (författarnamnet) Boz. Skisserna om livet i London lästes med förtjusning och tidningen ville ha fler berättelser, så slutligen kom de ut i bokform, ”Sketches by Boz”, år 1836. Ungefär samtidigt som boksläppet, föräls-kade han sig i Catherine Hogarth, och de gifte sig samma år. Ursprungligen var det tänkt att han bara skulle skriva texten till en känd konstnärs illustrationer. Konstnären, Robert Seymour, blev mycket förgrymmad över att Dickens började bestämma hur bilderna skulle se ut. När det senare också visade sig att texterna gjorde succé, begick Seymour självmord. Efter många böcker som handlat om munterhet och festligheter och många skarpsynta iakttagelser, blev hans läsare förvånade när hans nästa bok, ”Oliver Twist” handlade om fattigdom, nöd och elände. Boken gjorde succé. Han hade nu lärt sig att skriva så att spänningen steg-rades mot slutet av varje avsnitt, så man var tvungen att köpa nästa nummer. Un-der alla sina år arbetade Dickens övermänskligt hårt. Han tjänade stora pengar, men hade ekonomiska bekymmer eftersom att han skulle försörja en stor familj. Till slut tröttade hans resor och turnéer ut honom. Det förekom en del slitningar inom äktenskapet. Och han förälskade sig i en annan kvinna. Han tog ut skils-mässa. En kväll i juni 1870 föll han ihop på golvet och avled stilla några timmar senare. Han höll då på att skriva ”The Mystery of Edwin Drood”, som skulle bli-vit en deckarroman, men aldrig blev färdigslriven p g a hans död. Lösningen om vem som var mördaren har ingen lyckats klura ut.


Oliver Twist;
Kom ut år 1837. Det finns både komik och löje, onda skurkar, gråtmildhet och starka känslor. Oliver föds på ett fattighus i en engelsk stad av en okänd, ung mor som dör strax efter förlossningen. Hans fader är likaså okänd. Han vårdas på fat-tighuset och på andra ställen genom kommunens försorg med stor knapphet i kost och omsorg. När den stackars pojken en dag ber om lite mera mat hamnar han i arresten. Därefter beslutas det att han ska lära sig ett yrke genom att börja som lärling hos en hantverkare. Efter många turer hamnar han så småningom hos en begravningsentreprenör. Där trivs han någorlunda bra, utom att han blir tråkad av en annan lärling. Efter ett slagsmål med denne rymmer Oliver för att ta sig till fots till London. Efter vägen träffar han Jack Dawkins, även kallad Räven, som lovar honom mat och husrum hos Mr. Fagin när de kommer fram till London. Till en början trivs Oliver, ovetande att denne vill lära upp honom till ficktjuv. När Oliver en dag åker fast oskyldigt, träder Mr. Brownlow fram som vittne, får Oliver oskyldigt förklarad och låter pojken bo hos honom. Han trivs bra, men så en dag tas han till fånga utav en av Mr. Fagins hantlangare och överlämnas till Mr. Sikes, en råbarkad tjuv som tar med sig Oliver för att hjälpa honom med ett inbrott i fru Maylies hus. De misslyckas och Oliver blir skadeskjuten och Sikes lämnar honom medvetslös i ett dike. När pojken sedan vaknar upp, våt och frusen, släpar han sig till närmaste hus som visar vara sig huset där inbrottsförsöket gjordes. Där tar fru Maylie hand om honom. Oliver får så småningom upprättelse, och de flesta av bovarna åker fast eller dödas.

En julsaga;
Kom ut år 1837. Den handlar om gamla Ebenezer Scrooge som bor ensam i ett stort dystert hus, en gång ägt av hans nu döde kompanjon Jacob Marley. Han är en sur, snål och vresig man som driver en lånefirma med hjälp av bokhållaren Bob Cratchit. En kväll får han besök av Marleys vålnad, som kommer för att var-na honom. Han kan gå miste om allt den goda julen har att ge, så för hans rädd-ning ska det komma tre andar och leda honom genom natten mellan julafton och juldagen. Vid midnatt kommer den första anden, "Förgångna Julars Ande". Det leder honom genom de jular han redan varit med om. Då minns han att han var mycket ensam som liten. Scrooges möte med nästa spöke, "Nuvarande Julens Ande", ger honom ytterligare tankeställare. Anden leder honom till många fattiga människor, och visar honom hur bra han själv har det. En av dem är hans anställ-de, bokhållaren Bob Cratchit. Där är det frid och fröjd. Alla är glada, till och med Bobs son, lille Tim, som är sjuk. "Ande, kommer lille Tim få leva?" frågar Scroo-ge. "Jag ser en tom pall i spisehörnan, och en krycka utan ägare, om dessa skuggor bestå, kommer pojken att dö", svarar anden och tillägger: "men låt honom få dö då, då minskar ju överbefolkningen!" till Scrooge, som tidigare hade sagt samma ord till två välgörararbetare angående fattiga. De orden ger Scrooge dåligt samvete. Den tredje vålnaden, "Kommande Julars Ande", visar Scrooge framtiden, eller hur framtiden kanske kommer att se ut om inte Scrooge bättrar sig. Hans kropp blir lämnad och inte saknad av någon, detta skrämmer Scrooge, men när de går till kyrkogården och Scrooge ser sitt eget namn på en gravsten som för länge sedan blivit glömd, börjar han be och böna för sin räddning. Scrooge vaknar ur vad som verkar ha varit en dröm, överlycklig över att fortfarande ha fått en chans att bättra sig, och börjar genast ställa allt till rätta.

Miguel de Cervantes Saavedra:
Föddes 1547 och dog 1616. Han var son till en fattig läkare. Som ung tog han värvning i armén, men skadades och togs som krigsfånge i Alger. När han efter flera år kom tillbaka till Spanien försökte han försörja sig som författare. Men hans otur fortsatte och han hamnade i fängelse. Och det var där han skrev roma-nen ”Don Quijote”, den goda mannen som alltid vill väl, men som det alltid går illa för. Man kan inte låta bli att känna sympati för honom.

Don Quijote de la Mancha;
År 1605 skrev Miguel de Cervantes Saavedra boken om en fattig adelsman som förläst sig på riddarromaner. Don Quijote bodde i en liten spansk by på 1500-talet och var då omkring femtio år och ogift. Eftersom att han förläst sig på riddar-romaner och inte skötte sin jord, var han fattig. Hans familj och vänner gjorde allt de kunde för att få han att sluta läsa. De gömde hans böcker, eldade upp dem, och sade att en trollkarl hade trollat bort dem. Tillslut gick det så långt att han en dag bestämde sig för att bli en riddare och kämpade mot de onda och hjälpte de svaga och förtryckta. Han tog med sig grannbonden Sancho Panza, som skulle vara hans väpnare. Han trodde sedan att de väderkvarnar han såg var jättar. Väderkvarnarnas vingar trodde han var jättarnas armar. Han sade att nu skulle de strida mot jättarna på andra sidan slätten, och då frågade Sancho vilka jättar. Och att det som han trodde var jättar bara var väderkvarnar. Men det brydde sig inte Don i, utan han gick till attack. När han kommit nära kom en vindpust och ving-arna på väderkvarnen började cirkulera. Don stack sin lans i vingen och den bröts i flera delar och Don och hästen flög bakåt. Han sade sedan till Sancho att trollka-ren Frestón, som hade trollat bort hans böcker, hade förtrollat jättarna till väder-kvarnar för att få han att sluta läsa.
Don Quijote förläser sig på riddarromaner och därför drar han ut i världen för att upprätthålla romanernas ideal. Han reser på sin häst Rosinante, med sin väpnare, bonden Sancho Panza, med målet att vinna kärleken av sin älskade Dulcinea.



Gulliver – Robinson
Likheter;

• Båda var skeppsbrutna
• Äventyr på haven
• Enda överlevande
• Upplysningsmän
• Båda kommer hem
Skillnader;

• Gulliver: rädd, omgiven av varelser, olika öar
• Robinson: modig, 28år på ön, ensam, samma ö

Don Quijote – Sancho Panza:
Likheter;
• Båda kommer från Spanien
• De är vara...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Fyra klassiker

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-12-17]   Fyra klassiker
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9009 [2024-05-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×