Hinduism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hinduismen är en religion som främst kommer ifrån Indien, det är där som de allra flesta av världens ungefär en miljard hinduer lever. Hinduismens anhängare brukar kalla sin religion för ”sanatana dharma” som betyder den eviga lagen eller den eviga ordningen. ”Den eviga lagen” är ett sätt att berätta om hur hinduer ser på sin religions ursprung. De menar att religionen alltid har funnits, det finns ingen grundare eller första hindu. Jag valde Hinduismen för att jag vill forska om en naturreligion och tycker den verkar intressant. Jag känner en person som är från Indien och tycker därför att det är lite extra kul att veta mer om dennes hemland och kultur. Jag har bytt plats på några frågor därför att jag efterhand har märkt att jag svarat på frågorna under en annan rubrik.


Hinduismens mål
• Vart kommer man efter döden?
• Vart vill man komma?
• Vad vill man uppleva?
• Vad händer/vart kommer man om man inte gjort som gud vill?

Hinduerna tror på det eviga kretsloppet, att varje gång man dör återföds själen, atman, i en annan kropp. Detta kallas reinkarnation (åter i köttet). Det är inte säkert att atman återföds i en människokropp. Vilken kropp man återföds i beror på hur man har varit i andra liv. Det som atman bär med sig från varje liv kallas för karma. Ordet karma betyder handling. Det är karman som bestämmer vilken kropp själen ska återfödas i och för att återfödas som en människa med goda förutsättningar eller som ett heligt djur måste man ha samlat på sig mycket god karma. Den atman som bär med sig dålig karma återföds som en människa med förutsättningar eller som ett lågt stående djur. Varför vissa har lycka och framgång i livet och andra olycka och motgångar förklaras av karman. De lyckade människorna bär med sig god karma medan andra bär med sig ond karma. Varje enskild människa får ta sitt eget ansvar och handskas med följderna från sitt liv. Man får det liv man förtjänar när man återföds. Man vill återfödas som något bättre än det man var innan. Alla hinduers slutliga mål är att ha samlat på sig så mycket god karma att man inte behöver återfödas, att förena atman med brahman. Det kallas Moksha. Reinkarnationen ger möjligheter till många erfarenheter men att behöva återfödas igen och igen blir tillslut som en plåga, ett straff. Själen är som en fånge i olika kroppar. Moksha kan jämföras med kristendomen. När en kristen människa dör återförenas hon med Gud som sägs ha skapat allt levande Atman förenas med brahman som den kristna förenas med Gud.


Hinduismens människosyn
• Vilken roll har människan?
• Hur ska hon vara enligt gud?
• Vad är människans uppgift?
• Varför är människan som hon är?
• Vad händer om människan inte lyder gud?

Alla religioner påverkar samhället på olika sätt och hinduismen har påverkat det indiska samhället. Där är nämligen människor indelade i olika grupper, så kallade kaster. Kasterna har olika uppgifter, olika rang och olika grad av renhet. Man föds in i en kast och kan inte byta. Barnen ärver föräldrarnas kasttillhörighet och gifter sig med någon inom samma kast. De som tillhör den högst uppsatta kasten, och anses vara renast och högst värderade, är prästerna. Lägst på rangskalan finns de ”oberörbara”. Ju högre upp på skalan man står desto mer måste man tänka på sin religiösa renhet. De som står lågt behöver inte alls tänka lika mycket på sin religiösa renhet. Därför är det människor från de lägst stående kasterna som har arbeten som förknippas med orenhet, tillexempel sophämtare eller städare. De tar även hand om döda djur och arbetar med läder och skinnvaror. Döden anses vara oren och efter att ha kommit i kontakt med orenhet måste man rena sig. Eld och rinnande vatten är renande, det är därför många hinduer badar i den heliga floden Ganges där vattnet rinner i strida strömmar. Att leva som hindu behöver inte betyda att man måste följa alla regler som finns inom kastsystemet men för många hinduer är dessa regler en del av livet. Systemet gör att människor redan från födseln har väldigt olika förutsättningar men enligt hinduiskt tankesätt är det inte orättvist. Vilken kast man föds i beror på vilken karma man har med sig från tidigare liv. God karma ger högre kast medan ond karma gör att man återföds i en lägre kast. Tidigare höll man hårdare på kastsystemet och det var mer betydande. Tillexempel bestraffades samma brott olika beroende på vilken kast gärningsmannen tillhörde men sedan 1950-talet är all diskriminering på grund av kast förbjuden och samma lagar och straff gäller för alla indiska medborgare. Något som däremot fortfarande är kopplat till kasterna både i Indien och bland resten av världens hinduer är giftermålet. Inför bröllopet undersöks båda inblandades kasttillhörigheter noga. Om människan inte har god karma kan atman inte förenas med brahman och själen återföds igen och igen till den har tillräckligt god karma. Det är straffet för de människor som inte levt tillräckligt rätt.


Hinduismens medel
• Vad har man för högtider och varför firar man dem?
• Finns det speciella platser eller byggnader där man håller gudstjänster eller firar högtider?

Det finns många olika hinduiska högtider. Vissa firas av alla hinduer i hela världen medan andra bara firas i något litet område. Tre högtider som firas över hela världen är Holi, Navarati och Diwali.
Holi är en mycket glad och stor ljusfest som firas i februari eller mars. Första dagen tänder man eld på Holikaträdet som symboliserar brännandet av Holika. Andra dagen stänker man färg på varandra.
Navarati är en fest som pågår i nio nätter i september eller oktober. Man firar Durgas seger över buffeldemonen och låter en oljelampa lysa under hela högtiden.
Diwali är en nyårsfest och ljusfest som firas fyra dagar i oktober eller november. Högtiden är framförallt tillägnad Lakshmi - välståndets gudinna.
Inom hinduismen genomför man många olika övergångsriter. Övergångsriter är ceremonier som utförs när människor passerar viktiga gränser i livet, tillexempel födelse, namngivning, giftermål och död. Riterna kan se väldigt olika ut bland olika hinduer på olika platser. Övergångsriterna kan jämföras med kristendomens ceremonier. Dop, konfirmation, bröllop och begravning, de kan se väldigt olika ut bland olika kristna. Att vallfärda till en helig plats är något som många hinduer gör minst en gång i livet. Floden Ganges är ett stort vallfärdsmål med rinnande vatten som renar. Hinduismen talar mycket om rent och orent.


Hinduismens Gudssyn
• Är religionen monoteistisk, polyteistisk eller panteistisk?
• På vilket sätt visar sig gud, i vilken skepnad?
• Vad gör gud, hur är gud?
• Vad är syftet med vad gud gör och varför?
• Hur är relationen mellan gud och människa?
• Hur tar människan kontakt med gud?
• Använder man några speciella hjälpmedel eller symboler?

Det finns många olika sätt att leva som hindu. Man kan tillbe många gudar eller bara en. Vissa hinduer tillber olika gudar om olika saker medan andra ber alla sina böner till samma gud. På så sätt är hinduismen både en monoteistisk och polyteistisk religion. Det finns gudar som bara dyrkas i en by medan andra dyrkas av hinduer i hela världen. Några av de mest kända gudarna och gudinnorna är:
Brahma – Skaparen, skapade en gång allt levande
Vishnu – Upprätthållaren, han skyddar världsordningen
Shiva – Förgöraren och återställaren, fruktbarhetens och förintelsens gud
Sarasvati – Kunskapens och vishetens gudinna
Lakshmi – Ger fruktbarhet, framgång och lycka, kallas ibland för Shri - ”den lyckobringande”

Det finns även hinduer som inte tror på någon gud alls. De tror på en gudomlig verklighet, en sorts andlig kraft som finns i hela tillvaron. Men man kan inte be, offra eller få hjälp av den kraften. Denna andliga kraft kallar man brahman. Brahman är världssjälen, tillvarons innersta kärna. Det är med brahman atman förenas när den når målet att sluta återfödas. Att vissa hinduer tror på många gudar medan andra inte tror på någon förklaras med att de har kommit olika långt i sin andliga utveckling. Det är naturligt att tro på många gudar vid en viss punkt i livet, i sin utveckling. När man fått djupare insikt och kommit närmare sitt mål inser man att de många gudarna egentligen bara är bilder och symboler för brahman. Man kan förklara det med hjälp av min analysmodell trädet. När man är liten och inte har så mycket erfarenhet och insikt i religionen står man lågt på stegen uppför trädets stam. Men ju äldre man blir och mer man förstår desto längre har man kommit i sin andliga utveckling.

För att komma i kontakt med gudarna firar hinduerna puja, en ceremoni som betyder dyrkan eller hedersbetygelse. Puja firas varje dag hemma vid husaltaret eller i templet, mandir. Under ceremonin offras mat eller blommor till gudarna. I templet eller vid husaltaret finns små statyer eller bilder av gudarna. De tvättas och smörjs in i väldoftande oljor och sedan sjunger och ber församlingen. De böner och lovsånger som används för tempelgudstjänsterna finns i Vedasamlingarna. Vedasamlingarna är cirka 3 500 år gamla och innehåller förutom böner och lovsånger även melodier och magiska formler. Hindui...