Francis Bacon

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Francis Bacons liv
Francis Bacon föddes 1561 i London under senmedeltiden. Han var son till Nicolas Bacon, som var storsigillbevarare vid hovförvaltningen under drottning Elisabeth I. Han började studera på Trinity College i Cambridge vid 12 års ålder och läste allt som fanns. Han beskrev senare sina lärare på Trinity College som: ”män med skarpt intellekt, instängda i sina celler med få författare, i huvudsak Aristoteles, deras diktator.”. Man tror att det var början på hans avståndstagande till bl. a Aristoteles och den nya humanistiska renässansen.

Hans pappa dog när han var 18 år gammal och han var yngst och blev i princip helt utan pengar. Det var då han började studera juridik och han blev advokat 1582, bara 21 år gammal, vid Gray´s Inn.

1.1 Statsmannen Bacon
Tack vare sina förbindelser med hovet valdes han in i underhuset i parlamentet år 1584, endast 23 år gammal och han slog sig sen in på en karriär som statsman. Den som hjälpte honom att bli invald var earlen av Essex, som hade stor makt under drottning Elisabeths regeringstid. Earlen av Essex försökte senare störta drottningen, men han misslyckades med det och dömdes till döden och avrättades. Den som skrev anklagelseskriften mot earlen av Essex´s förräderi mot drottning Elisabeth var just Francis Bacon.

Hans förmögna släktingar gjorde inte mycket för att hjälpa honom i hans karriär och inte drottning Elisabeth heller trots att hon misstrodde honom, så det var först under Kung Jacob I:s regeringstid som Bacons karriär som statsman tog fart. År 1607 blev han riksadvokat, 1613 blev han justitieminister, 1616 blev han medlem av geheimerådet, 1617 blev han storsigillbevarare och 1618 blev han både lordkansler och baron av Verulam. 1621 utnämndes Francis Bacon till viscount i St. Albans men senare samma blev han anklagad och dömd för mutor. Bacon undgick en längre tids fängelsevistelse på Towern, han behövde bara tillbringa 4 dagar i Towern. När han blev dömd blev han fråntagen alla sina titlar och han behövde inte betala in någon bötessumma. Han förlorade däremot sin heder, sin förmögenhet och sin ställning vid hovet och levde sina sista år tillbakadraget som filosof.

1.2 Filosofen Bacon
Han anses vara en av Englands mest inflytelserika renässansfilosofer. Han anses ofta vara grundaren av den engelska empirismen. Han viktigaste arbete är Vetenskapens nya verktyg (Novum organum scientiarum) som han skrev 1620. Här skrev han om hur man borde gå tillväga för att skaffa sig ny kunskap och utveckla sitt vetande.

Bacon är inte bara entydigt en empirist utan han anses vara en övergångsgestalt som tog lite från Platon och Aristoteles och formade en mer modern empirism.

1.3 Essäisten Bacon
Han skrev även olika essäer i olika ämnen. En teori var att det var han som skrev Shakespeares verk, men idag anser man att det var grundlöst.

2. Francis Bacons teorier
2.1 Centrala begrepp
I Vetenskapernas nya verktyg hävdar Bacon att vetenskapens syfte är praktiskt, nämligen att behärska naturen och det gjorde man bäst genom att göra observationer av naturen. Bacons budskap är att kunskap är makt och att all vetenskap bör organiseras planmässigt och storskaligt.

Han rekommenderade experiment, som ett sätt att samla observationer. Han ansåg att man skulle utgå från en teori eller en hypotes och göra experiment för att se om experimenten kunde bekräfta hypotesen eller förkasta hypotesen. Därefter kunde man generalisera så att man får en allmängiltig lag. Bacons beteckning induktion stämmer inte med dagens forskare och filosofer utan liknar mer beteckningen hypotetisk-deduktion, vilket var det han använde sig av och som är det sätt som vetenskapsmän använder sig av idag.

2.2. Bacons indelning av vetandet
Det fanns et par viktiga fördelar i Bacons indelning av allt vetande:

· Bacon skiljer skarpt mellan rationellt vetande och uppenbarat vetande. Mot denna indelning protesterades det inte från teologisk sida. Under detta sekel var religionen viktig och människor vågade ofta inte protestera mot vad religionens religiösa ledare sade. Men i det här fallet sa Bacon att uppenbarat vetande handlade om frågor om Guds natur i sig själv och att den rationella teologin sysslade med frågor om Guds existens och natur. Man kunde få kunskap om detta genom att betrakta den världen som Gud skapade.
· Meningen med denna indelning var att all forskning skulle fortsätta efter det här mönstret. Resultatet av detta skulle bli att all kunskap och utveckling av vetandet skulle gå fortare om alla använde sig av samma linjer.

2.3 Kunskapens två faror
I sitt arbete Novum Organum säger Bacon att det finns två faror för vetenskapen:
·Den förhastade slutsatsen
·En rad idoler, eller fördomar som alla människor påverkas av.

Bacon hävdade att man skulle rensa bort bland intrycken som man fick av observationerna. Anledningen till det var att han ansåg att alla människor hade många fördomar som färgade hur de uppfattade saker och ting, s.k. ido...