Gömda

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Liza Marklund
1995

Inledning
Maria Eriksson, även kallas Mia är en vardaglig tjej som jobbar på en bank. En kväll bjuder kompisen Helena över henne på middag. Där träffades de för första gången, Mia och mannen med de svarta ögonen. De fattade tycke om varandra genast, hon tyckte att han var en riktig gentleman. De inledde ett förhållande, förlovade sig och snart blev Mia gravid. Under graviteten var inte allt som innan. Mannen hade börjat leva så som man ska leva enligt hans religion. Han försökte bestämma över Maria, säga åt henne vad som var rätt och fel. Han var inte den samma person som när de träffades för första gången. När dotter Emma föddes blev han jätte arg över att det inte hade blivit en pojke. Flickor är inget att ha enligt hans religion.

Varje dag började nu spåra ur hemma hos familjen, mannen hade slagit Mia för första gången. Hon gick till läkaren med skadorna i ansiktet, läkaren hjälpe henne så att hon fick kontakt med psykologen Marianna. Hon spenderade mycket tid hemma hos Mia. Efter våldet fortsatte allt som vanligt. Mannen skrek, slog och fortsatte att bestämma över henne. Man skulle försöka med en polisanmälan, men Mia lyckades aldrig. En dag kom mannen hem och bad om att få ringen tillbaka, att bryta förlovningen. Kunde detta vara slutet på helvetet eller var det bara början?

Det var bara början, allt blev värre. Mia försökte nu att göra så mycket så möjligt för att bli av med honom. Hon fick nytt hemligt telefonnummer, byte lås. Men det hjälpte inte. Mannen ringde varje dag och hotade med att döda. Han tog sig in i lägenheten på ett eller annat sätt fastän det var låst. Han stod varje dag utanför hennes lägenhet och väntade på att hon och Emma skulle gå ut. Därför kunde de inte gå ut mer än några få gånger i veckan. När han inte fick vad han ville, började han istället använda sig av sitt faderskap till Emma. Han skyllde på att han hade rätt att träffa sin dotter, bara för att komma åt Mia.

Mitt i all helvete träffas Mia och Anders. Det var när hennes syster tog med sig honom hem till henne en dag. Mia ville inte dra honom i något, men han ville verkligen hjälpa till. De blev samtidigt intresserade av varandra och till slut blev de tillsammans. De gifte sig, Mia blev gravid, och födde pojken Robin. Mannen fortsatte att slå och hota Mia så fort hon var ensam. De kunde inte heller gå ut, för varje gång de gick ut blev de förföljda, slagna eller hotade.

Till slut blev myndigheterna och polisen indragna. Marianne kom hem till Mia en dag och berättade att det ändå sättet att sätta stopp för allt det här är genom att lämna staden, om inte lämna landet. Efter många men bestämde de sig för att lämna staden. Främst för barnen, men även för deras egen skull. Mia och Anders tog farväl av alla släktingar och vänner. De fick säga till alla att de bara skulle på några veckors semester, men sanningen var långt ifrån det.

De åkte iväg, långt bort. De bytte hela tiden olika gömställen, då mannens kompisar hade hittat dom. De hade det inte alls bra under tiden de levde gömda. De mådde lika dåligt om inte värre. Lilla flickan Emma dog nästan, för hon hade slutat att äta och prata. Mia och Anders mådde jätte dåligt, men försökte hela tiden att hålla stämningen uppe för barnens skull.
Det fanns nu ingen annan utväg än att lämna Sverige.

Beskriv miljön i boken
Jag tycker att man verkligen har lyckats med att beskriva miljön på ett bra sätt. Det är så bra att under tiden man läser får in bilder på hur det ser ut eller är, vilket är underbart. När miljön ute beskrivits, har man tänkt på alla små detaljer.

Exempel:

Det blev första advent. Alla stadens affärer fyllde sina skyltfönster med julgransglitter och tomtenissar.

Regnet trummade mot rutan, ett typiskt marsregn, kallt och rått. Inne i mitt kök spred lampan över köksbordet ett varmt sken över kaffemuggar och kanelbullar.

Solen sken, en sned vintersol över vårt radhus. Sakta gick jag ned den grusade gången mot grinden.


Beskriv några personer ur romanen
Mia: Beskrivs i början av boken som en vardaglig tjej. Hon är en glad och social tjej med många kompisar och ett jobb. Gillar fester och har en bra relation med sina föräldrar. Under bokens gång får man uppleva många sidor av Mia. Från av ha varit en person som älskar livet till en som hatar det. Hon blir svagare och svagare ju längre in man kommer i boken.

Anders: Beskrivs som en stark, glad och omtänksam person. När han träffar Mia, behandlar han henne väl, och försöker hjälpa till så mycket så möjligt. Jag beskriver han som den perfekta maken. Men man får även uppleva en del svaga sidor lite längre in i boken. Men han försöker hela tiden se det positiva i saker.

Mannen: I början av boken beskrivs han som en riktig gentleman. Min bild av honom var först att han var omtänksam, men även lite hemlighetsfull. Sen vände allt helt och då blev han en helt annan person, arg, egoistisk, våldsam, hotfull.


Språk
Jag tycker att boken var ganska lättläst. Där fanns några enstaka ord som jag inte förstod. Där var en del svärord, men det beskriver bara hur alvarligt allt var.


Text och tanke
Jag valde:

Från sidan 38: jag träffade honom första gången hemma hos en vän strax före juli 1984. jag var 23 år gammal då, jobbade på banken och bodde i en liten trea inne i stan. Han var statslös flykting från Libanon, född i Syrien. det


Från sidan 328: Dag lades till dag. Jag sov bredvid flickan på sjukhuset i Mellansverige medan sommaren tog slut och övergick i höst. Men Emma blev inte bättre. Hon låg som ett kolli, helt utan livstecken.

Min tanke: Jag blev berörd när jag läste det. Att en liten oskyldig flicka ska få lida för något som hon inte ens var skyldig till.



...