Immunförsvaret

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Immunförsvaret
En äkta livförsäkring

Inre och yttre försvar
I vår kropp finns många olika sorters försvarsmekanismer. Nerverna får oss att reagera när något händer, vi kan känna rädsla för att undvika det farliga. Men när det gäller infektioner och bakterier, som alltid angriper, varje sekund av varje minut av varje timme året runt, krävs ett annat sorts försvar. Angriparen är redan inne i kroppen, och de måste bekämpas effektivt på cellulär nivå. Det sköter immunförsvaret!
Många bakterier dödas av de salter som huden utsöndrar, halsens upphostningar skickar ut ytterligare smittoämnen och även magsyran dödar bakterier som vi har fått i oss genom födan. Detta är det yttre försvaret.
Men självklart kan farliga ämnen komma in i kroppen och överleva alla hot från det yttre försvaret. Det är då immunförsvaret får göra jobbet.
När en cell blir attackerad av ett virus börjar cellkärnan skicka ut signaler om att tillverka ämnet interferon. Interferon stimulerar kroppens celler att försvara sig mot olika virus. Interferonet transporteras till andra celler för att förvarna att ett virusangrepp är på väg. Det får de andra cellerna att tillverka olika antivirusproteiner som hindrar virus från att föröka sig.

Immunförsvaret
I vår kropp finns miljarder vita blodkroppar. Bara några få procent av dem finns i blodet, de flesta finns i våra lymfkärl, lymfkörtlar och i benmärgen, där de bildas. De finns även i olika vävnader, där de kan ta hand om angripare. Vätskan i lymfkärlen kallas lymfa.
Lymfkärlen går ibland genom olika så kallade lymfkörtlar. Där finns extra många vita blodkroppar. Lymfkörtlarna finns bland annat i armhålor, hals och ljumskar. När vi får en infektion i t.ex. halsen svullnar lymfkörtlarna. Det beror på att de vita blodkropparna kämpar med att bekämpa de bakterier eller virus som orsakat infektionen.

Olika sorters vita blodkroppar
Alla vita blodkroppar bildas i benmärgen, närmare bestämt den röda benmärgen, från så kallade stamceller. Dessa celler specialiseras sedan till den sorts vita blodkroppar som behövs för tillfället. Detta sker bland annat i ett litet organ bröstet som heter tymus. Då kan cellerna samarbeta mot alla yttre hot, alla på sitt sätt.
De vita blodkropparna synar hela tiden kroppen på jakt efter främmande ämnen och organismer. Upptäcker de ett hot går de till angrepp. De första som ingriper är ätarcellerna. Ätarcellerna äter helt enkelt upp bakterier. Bakterierna blir då oskadliggjorda. En ätarcell fortsätter äta tills den spricker och du får ett sår, t.ex. ett skrubbsår, märker du att det snart bildas ett gulvitt ämne som kallas var. Varet består av döda ätarceller och bakterier som ätarcellerna har ätit upp.
Men din kropp bekämpar förstås inte en sjukdom bara genom att äta upp bakterierna. Det krävs mer. Därför finns mer specialiserade vita blodkroppar.
T-cellerna ser skillnad på det som tillhör kroppen och de främmande ämnena. Det finns två olika sorters T-celler, mördarceller och hjälparceller. Mördarcellernas uppgift är att döda de av kroppens egna celler som har infekterats av virus. De dödar även cancerceller.
Hjälparceller sköter samordningen av immunförsvaret. Två främmande ämnen som T-cellerna accepterar är guld och titan, eftersom de inte reagerar kemiskt med sin omgivning. När T-cellerna upptäcker ett främmande ämne skickar de signaler till…
… B-cellerna.
B-cellernas uppgift är att tillverka mängder av antikroppar. Antikropparna hittar fram till bakterierna och fäster sig på deras väggar. De gör sedan hål på bakterierna så att de spricker och dör.
Så fortsätter det tills sjukdomen är bekämpad. Detta sker hela tiden. Ibland märker du det inte ens, och ibland kan du vara sjuk länge innan sjukdomen är bekämpad. Ibland lyckas kroppen inte bekämpa sjukdomen överhuvudtaget, och du måste leva med sjukdomen. I värsta fall kan sjukdomen till och med innebära döden.

Immunförsvarets minns
T- och B-cellerna kan tillverka minnesceller. Dessa minnesceller minns viruset eller infektionen vi har haft. Det gör att vi inte kan få samma sjukdom igen, eftersom kroppen slår ut hotet innan något hinner hända. Därför kan man inte få Mässlingen två gånger eftersom det bara finns ett virus som orsakar sjukdomarna. Andra sjukdomar kan man få från mängder av olika virus, så då hjälper minnescellerna inte så mycket som de borde.


Vaccin och färdiga antikroppar
Vaccinering handlar om att utnyttja immunförsvarets minnesceller. Vaccinet innehåller en liten mängd av den aktuella sjukdomens smittoämne. Den innehåller dock inte tillräckligt mycket smittoämne för att vi ska insjukna. Omedelbart efter att vi fått vaccinet börjar immunförsvaret förbereda sig för nästa omgång. Då skapas vita blodkroppar och minnesceller. På så sätt är kroppen väl förberedd för ett riktigt hot från sjukdomen...