Koncentrationslägren

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hitler och nazisterna kände hat gentemot folket som i deras ögon inte var ”renrasiga”, utan en sorts djur som skulle tjäna de vita, blonda, blåögda och välbyggda germanerna. De hatade speciellt judarna och beskyllde de för bl.a. Jesu död och Tysklands dåliga ekonomi. För att kunna skapa ett Tredje Rike var Hitler beredd att göra vad som helst för att bli av med allt och alla som skulle kunna stå i dess väg.

1941 gjordes en plan att utrota 2 grupper; judar och zigenare. Det byggdes 4 förintelseläger; Belzec, Sobibor, Chelmno och Treblinka. Det enda syftet med dessa läger var att avliva människor men till folket sa nazisterna att meningen var att ”civilisera” fångarna. Det fanns också läger som var både förintelse- och koncentrationsläger, bl.a. Auschwitz-Birkenau och Majdanek. För att kunna genomföra förintelsen behövdes först alla judar identifieras och skiljas från mängden. De blev uppspårade och tvingades bära olika märken så att dom skulle kännas igen och sticka ut från mängden. Mest känt är nog den sexuddiga Davidsstjärnan.


Warszawagettot
För att ha koll på vart judarna befann sig sammanfördes fr.o.m. 1939 alla judar i olika getton med murar runt så att ingen kunde komma in eller ut utan tillstånd. Det mest kända och största gettot upprättades i Warszawa, Polens huvudstad. Där fanns det redan gott om judar men så småningom skickades också judar från hela Polen dit. Det blev överfullt och många dog p.g.a. svält och liknande eller ”en naturlig död”, som tyskarna sa. De flesta av gettots invånare dog ändå inte där utan skickades vidare till Treblinka, ca 10 mil norrut. Idag är det enda som finns kvar av Warszawagettot en liten rest av muren eftersom tyskarna jämnade det med marken 1943.


Belzec 600 000 döda
Förintelselägret öppnade i mars 1942. I sex gaskammare kunde man döda minst 5000 personer om dagen. Kropparna grävdes ner i massgravar. I slutet av 1942 slutade man gasa ihjäl fångar och lät dem istället gräva upp massgravarna för att man skulle kunna bränna kropparna och sopa igen spåren. I juni 1943 sprängdes lägret och fångarna som fanns kvar skickades till Sobibor.


Sobibor 250 000 döda
Detta läger öppnade också det på våren 1942 i den lilla byn Sobibor nära Lublin. Judar från Sovjetunionen, Nederländerna, Belgien och Frankrike fördes dit via tåg. Fångarna fördes direkt till gaskamrarna utan att veta vad de hade att vänta sig. För att avliva människorna använde man avgaser från motorer. De gaserna var inte alls så effektiva som de man brukade använda vilket gjorde att man ibland fick skjuta människor som överlevt gasningen. I oktober 1943 revs lägret och träd planterades på området.


Chelmno 150 000 döda
Chelmno var det första förintelselägret och var verksamt från slutet av 1941 till sommaren 1944. Människorna avlivades genom speciella skåpbilar där avgaserna leddes in och dödade de sammanpackade personerna i bilen. Alla kroppar brändes för att ta bort spåren efter de omänskliga händelserna som utspelat sig i lägret.


Treblinka 900 000 döda
I juni 1942 blev detta koncentrationsläger utanför Warszawa färdigt. Alla byggnader fanns till enbart för att avliva fångarna, mestadels polska judar, med bl.a. 10 gaskammare. I april 1943 började tyskarna förstöra alla spår av lägret. Byggnaderna revs, marken plöjdes och planterades. 750 fångar lyckades i augusti bryta sig ut. De flesta tillfångatogs men några lyckades överleva kriget och det är tack vare detta man kan veta en hel del om lägret.



Auschwitz 1 000 000 döda
Det mest kända förintelselägret som låg i den lilla byn Oswiecim i Polen. Huvudorsakerna till att lägret byggdes just där var
- Det var isolerat
- Det kunde lätt utrymmas så att bara SS fick vistas där
- Byn låg vid en järnvägsknut vilket gjorde det lätt att frakta dit folk

Lägret byggdes 1941 för avlivning av icke önskvärda personer, t.ex. judar och krigsfångar. Auschwitz var ett döds- och förintelseläger där man inte överlevde mer än några timmar om man inte blev vald till arbetsjude. Då fick man överleva så länge man orkade och var behövlig, något som oftast bara blev någon månad pga. för lite mat och stenhårt jobb. Allt var noga uträknat av nazisterna Fångarna levde bara så länge nazisterna ville att de skulle leva.

Så här gick det till för en jude, Elias, som fångats och förs till Auschwitz:
Elias har blivit infångad i Polen eller Ungern utan någon aning varför, han har inte gjort något olagligt. Efter 3 dagar sammanpackad i en godsvagn med flera hundra andra människor, utan mat eller vatten ser han denna stora byggnad. 
Tåget rullar in och han befinner sig i Auschwitz-Birkenau.
Varken han eller någon annan vet att de har kommit dit för att dö. Tillslut öppnas dörrarna och de som fortfarande lever väller ut på perrongen. Det är kaos, men män och kvinnor delas upp av soldater. En SS-läkare dirigerar människor åt höger eller vänster, något som betyder liv eller död för de orkeslösa människorna. Utan att veta det har Elias blivit en av de få utvalda att få leva en tid till. Han förs till en av många baracker; gamla stall som gjorts om till boende för judar. Därinne finns 2 enkla eldstäder som avger alldeles för lite värme för att hålla alla varma. Matransonerna är omänskligt små. Fryser eller svälter man inte ihjäl finns det många andra sätt att dö. Hur fångarna än beter sig får de bara förnedring och slag från vakterna. Där finns ingen empati eller medlidande alls.
Ifall Elias istället hade blivit skickad till att utrotas, hade han på sitt eget språk fått veta att han skulle avlusas och badas. Han hade blivit tillsagd att komma ihåg vart han lagt sina kläder så att han kunde hämta dem igen efter rengöringen. Sedan skulle han ha skickats till ett rum som såg ut precis som ett vanligt badrum med duschar. Först gick kvinnor och barn in, sedan män. Saken var den att det egentligen var ett krematorium han förts till. ”Badrummen” var gaskammare som vakterna diskret smög ut ifrån och stängde för dörrarna. Cyanväte kastades från gluggar och genom en ventil i golvet. Gasen hade omedelbar verkan; 1/3 föll på en gång ner döda och efter några få minuter av skrikande låg alla i en hög på golvet. Efter att alla var döda forslades kropparna bort och brändes innan nästa grupp av judar fördes till krematoriet.


Majdanek 125 000 döda
I utkanten av Lublin fanns detta dödsläger. Där fanns en blomstrande judisk kultur med judiskt universitet, orkestrar och konstnärer. Allt försvann pga. nazisterna. Judarna kremerades i sin egen hemstad.

Lägret ingick i en plan att göra Polen till ett enda stort slavläger. Alla skulle bli tyskarnas slavar. En del skulle jobba på tyska industrier, andra skulle få jobba i närheten och många skulle bo i sådana här jätteläger. Majdanek skulle också vara ett dödsläger för att utrota Lublins judiska befolkning.


Det är nog bara de som utsattes för nazisternas fasansfulla experiment och människoplågeri som någonsin kommer att kunna förstå hur hemskt allt egentligen var. Även fast vi vet vad som har hänt är det liksom svårt att kunna ta det till sig, det känns så avlägset. Mer än 3 000 000 människor plågades till döds i lägren. Alla gasades inte ihjäl utan många utsattes också för omänskliga experiment av SS-läkare.
Nazisternas anhängare påstår att inget av detta har hänt; förintelsen är en berättelse som judarna ha...