Kalmarunionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kalmarunion startade 1389. Det var drottning Margareta som ville att unionen skulle bildas. Margareta var dotter till Valdemar Atterdag. Margareta gifte sig som 10 åring med Håkan Magnusson som var kung i Norge. Unionen grundades i Kalmar och var en union mellan Sverige, Norge och Danmark. När unionen upplöstes är svårt att säga men man brukar räkna till år 1523 då Gustav Vasa blev Sveriges kung.
Sverige har tidigare ingått unionen med andra länder.

År 1319 fanns personalunionen som var mellan Sverige och Norge som från år 1332 infattade delar av det danska landet. En union mellan Danmark och Norge kom 1375 då Olof blev den danske kungen. Han dog 1387. Drottning Margareta ville då ena de skandinaviska länderna.
Kung Albrekt erkände henne år 1388 som Sveriges nya ”kung”.

Erik av Pommern blev erkänd som kung i Norge år 1392 och valdes 1396 till kung utav Danmark och Sverige. Erik blev godkänd av 67 stormän från rikena. Riksråden fick inte längre regera självständigt. Danskarna och tyskarnas riksråd fick bestämma. Erik beslutade att länderna skulle ingå i en förening som startade flera stora krig. Kalmarunionen gick år 1427 med i Hansan.

Hansan var ett förbund mellan flera stater som gemensamt skulle skydda sin handel. Nästan bara de som bodde vid gränserna till länderna var för unionen nu. Erik avsattes 1439 eller 1440. Den största staden vid denna tid var Lübeck i Tyskland och i Sverige var det Visby. Kalmar och Stockholm var också stora städer. En orsak till att Hanseförbundet upplöstes var att kungarna i länder visste nu hur man kunde styra köpmännen.

Kristofer av Bayern blev unionens nya kung. Han ökade stormännens inflytande. Då Kristofer dog 1448 fick Sverige Karl Knutsson som ny kung. Detta i ett steg att gå ur unionen. Kristian I lyckades 1457 förena unionen. Han försökte sedan 1446 döda det Svenska riksrådet. Svenskarna gjorde uppror. 1470 dog Karl och Sten Sture tog över rollen som unionsbefriare han blev riksföreståndare 1471 och lyckades senare ta Sverige från unionen. Samtidigt ersattes Kristian I, kungen av Danmark och Norge av sonen Hans.

Hans lyckades med unionsvännernas hjälp ta makten i Sverige. 1501 blev det uppror och Sten Sture tog över makten igen. Sten Sture den äldre och hans pappa Stens Sture hade dött. Sten Sture den äldre blev Riksföreståndare 1512 i Sverige. Då Kristian II blivit kung i Danmark och Norge vann han Sverige. Gustav Vasa stod på Sten Stures sida och fördes till Danmark och blev fången där. Han lyckades fly tillbaka till Sverige.

Då Kristian II skulle krönas hölls sig Gustav Vasa gömd och förflyttade sig till Dalafolket och hoppades på hjälp. Efter kröningen avrättade han ett åttiotal människor i Stockholm, bland annat Erik Johansson, Gustav Vasas pappa.

Gustav Vasa hittade dalafolket men de ville inte hjälpa honom, så han sökte sig norrut för hjälp. De trodde inte på honom att Kristian II hade tagit makten. I januari 1521 fick Gustav Vasa med sig de största delarna av dalasocknarna, vid Brunbäcks färja i april fick Gustav Vasa sin första framgång och fick då stöd från andra håll. I augusti 1521 valdes Gustav Vasa i Vadstena till riksföreståndare. Gustav Vasa fick nu stöd från Lübeck genom militära redskap. Danskarna sista fästen förlorades sommaren 1523 och vid ett riksmöte i Strängnäs valdes Gustav Vasa den 6 juni till Sveriges kung.

Kristian II hatades i Danmark. Samtidigt bröts unionsavtalet och Laurentius Andreæ blev Gustav Vasa sekreterare. Gustav Vasa började anlita nya biskopar, 1531 blev ärkebiskopsstolen, Laurentius Petri. Kungen Kristian III bestämde 1536, att Danmarks starka grepp om Sv...