Adolf Hitler

9 röster
33172 visningar
uppladdat: 2002-08-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Hitlers barndom
Adolf Hitlers släkt var från början fattiga bönder från Waldviertel norr om Donau. Efternamnet hade antagligen anor från 1400-talets Tjeckien. Adolf Hitler föddes klockan halv sju på kvällen den 1889 i Gasthaus zum Pommern som var ett litet värdshus i Braunau, nära den tyska gränsen. När Hitler föddes var hans pappa Alois över femtio år gammal och hans mamma var under trettio. Alla påståenden om att Hitlers familj hade varit fattiga är helt fel för vid 58 års ålder gick Alois i pension och fick en bra pension så det räckte till. Fastän han var född i Österrike ansåg han sig själv lika tysk som de som bodde i Tyskland.

Hitlers far hette Alois och hans mor hette Klara. Klara var dotter till sin egen mans kusin, före detta hemhjälp till Alois och när hon var liten hade hon varit fosterbarn hos Alois. Så d e var tvungna att få biskopens tillstånd för att få gifta sig. Hitlers far hade varit gift tre gånger och hade haft sju barn men bara en syster till Hitler och två halvsyskon var vid liv och de två tidigare fruarna hade dött: Den första var gammal och sjuklig och den andra dog i tuberkulos.
Ingen vet egentligen vem som var far till Alois, kanske en jude, men det finns inga bevis varken för eller mot påståendet.

Alois var en mycket sträng pappa som krävde att hela familjen skulle lyda honom. Hitler, Klara och hunden blev piskade med den så kallade flodhästpiskan. Hitler blev misshandlad dagligen genom hela sin barndom. När Alois kallade på honom visslade han på honom som om han vore en hund. Och han var tvungen att kalla honom för ”Herr fader” och Klara fick tilltala sin man med ”Onkel Alois”.

När Hitler var elva år läste han en bok om att de verkligt tappra kunde stå emot smärta utan att ens blinka. Då beslöt han sig för att aldrig mer gråta när han fick spöstraff av sin pappa.

Han gjorde många försök för att rymma undan från sin far. En gång byggde jan tillsammans med tre kamrater en flotte som han skulle flyta ner längs floden på för att rädda sig ifrån sin fars våld. Men han misslyckades, när hans far fick tag på honom fick han så mycket stryk att han var nära att dö.

Alois gick ofta på krogen och söp sig full och det var Adolf som fick hämta hem honom. Han skämdes lika mycket varje gång.

Hitlers moster bodde hos familjen under hela hans uppväxt. Mostern var psykiskt sjuk så man tror att hon kan ha varit till skada för honom.

Alois ville att han son skulle välja samma yrkesbana som han själv och bli ämbetsman. Men Hitler själv drömde om att bli konstnär.

I skolan fanns det en historie lärare som lurade eleverna att Tyskland och tyskarna var mycket bättre än andra länder och folk. Hitler såg upp till denne man och beundrade honom.

Han hade bestämt sig för att inte lära sig någonting så att han inte skulle kunna bli ämbetsman. Han fick så urusla betyg att han tvingades sluta och det firade han med att skaffa sprit och söp sig riktigt full. Men dagen efter var han så bakfull så han lovade sig själv att aldrig dricka eller röka i hela sitt liv. Och det gjorde han aldrig heller, han varken drack, rökte eller åt kött.


Drömmar och dagdriveri
Alois dog när Hitler var 13 år. Då flyttade han med sin mor till staden Linz. Där bodde han hos modern som fick försörja hela familjen på sin pension. På dagarna vandrade han omkring i staden med sitt skissblock under armen. Han tänkte inte ens på att söka något arbete och hjälpa sin mor med försörjningen.

Han hatade kejsaren, de som styrde och de som inte tillhörde den germanska rasen (de flesta som bor i Tyskland, Österrike och Skandinavien tillhör denna ras. De som kom från Ungern, Ryssland, Tjeckoslovakien, judar och negrer ansågs vara sämre än germanerna).

När Hitler var 18 år flyttade han till Wien. Där lämnade han in en teckning till konstakademin. Men han kom inte in och detta hämtade han nog sig aldrig ordentligt från. Rektorn sa att han saknade anlag för måleri.

Året därpå dog hans mor i cancer. Han åkte tillbaka till Linz för att medverka på sin mors begravning. Han packade åter sin kappsäck för att resa tillbaka till Wien. Nu måste han stå för sin egen försörjning, som bestod av tillfälliga jobb som snöskottning, vedhuggning och bära väskor utanför stationen. Hans kläder var trasiga och smutsiga. Han bodde i ett smutsigt kallt gammalt ruckel och fick mat i ett folkkök för fattiga. Han sålde en liten teckning eller en tavla ibland.

Han var mycket intresserad av politik och han hatade socialdemokraterna för att de ansåg att alla ska behandlas lika.

Eftersom han inte hade så mycket för sig läste han mycket böcker och grubblade. Böckerna kunde handla om allt ifrån: del gamla Rom, de österländska religionerna, yoga, ockultism, hypnotism till astrologi och protestantism. Då drog han tyvärr följande slutsatser:

 Han lärde sig att förhärliga krig och erövringar
 Det bästa människor kunde göra var att gå ut i krig och erövra främmande länder och folk.
 Fred var farligt för mänskligheten. Fred fördärvade människor och gjorde de svaga.
 Tyskarna var överlägsna andra folk. Tyskarna var ”herrefolket”, andra folkslag kunde bara var slavar för dem.
 Ett politiskt parti som hade något att säga till om skulle locka miljontals människor. Det måste behärska konsten att göra propaganda. Det politiska partiet skulle täppa till munnen eller till och med mörda alla politiska motståndare. Man var tvungen att kunna få folkmassorna dit man ville.
 Judarna var fruktansvärda och han hatade de väldigt mycket.

Han var intresserad av det stortyska Nationalistpartiet. De ville att tyskarna skulle ha makt över alla andra folkslag. De hatade också liksom Adolf socialdemokrater, kommunister och judar.

Hitler höll ta till folket i folkköken, i rucklen där han bodde och i gathörnen. Några år senare var han en stor talare och snart skulle han få hela tyska folket att lyda varje ord han sa.

Han gav judarna skulden för allt som var fel. Han lade skulden på juden i allt som han inte tyckte om, moderniseringen i konst och musik, pornografi och prostitution. Med denna bakgrund så var Hitler intresserad av alla partier som delade hans åsikt i denna fråga.

Ett nytt liv
Han flyttade till München när han var 24 år. Han hade inga vänner, inget arbete och ingen familj. Vissa uppgifter tyder på att han hade lika mycket pengar som en medelinkomsttagare i stan.

1914 bröt första världskriget ut och Hitler var nu 25 år. Eftersom han inte hade något jobb blev han glad över kriget. För det skulle ge honom en uppgift, han skulle bli soldat. Alla soldater ville givetvis att kriget skulle at slut men han gillade att strida för sitt älskade land. Det gav honom ett nytt liv och en ny uppgift. Kriget varade i fyra år, det slutade i november 1918. Hitler fick utmärkelser för tapperhet två gånger.

Han hade blivit skadad två gånger under kriget. Första gången fick han en kula i skogen och andra gången blev han tillfälligt blind av stridsgas och lades in på ett krigslasarett.

Alla blev överlyckliga över krigets slut men Hitler började gråta, hans kära Tyskland hade förlorat.

Vid 30-års ålder bestämde han sig för att satsa på politiken. Men det far inte lätt för en man som aldrig haft något arbete och saknade betyg. Han hade varit soldat och det var allt.

Så han reste till München för att förverkliga sina drömmar. Det rådde politiskt kaos i det oroliga München och det gav honom massor av möjligheter.

I början fick han hjälp av armén, de gjorde han till deras politiska agent. Han skulle spionera på politiska partier som tyska generalerna misstänkte. Hitler tyckte att arbetet passade honom utmärkt.

En dag fick Hitler order om att undersöka en liten politisk grupp –Tyska Arbetarpartiet. Han hittade ungefär 25 personer samlade i ett rum, en man steg upp och talade. Hitler delade inte hans åsikter. Han blev upprörd, reste sig från sin stol och fångade åhörarna med ett livfullt tal.

Några dagar senare var han med i partiets styrelse. Detta var början till det Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet som förkortades Nazistpartiet. Hitler visade sig vara en utmärkt organisatör, en slug propagandamakare och han blev en perfekt talare. Hitler la ner hela sin energi på partiet. Han ökade snabbt åhörarna på partiets möten.

I februari 1920 var han redo att arrangera sitt första massmöte med mer än 2000 deltagare. Han lämnade sin anställning som spion men fortsatte att hålla kontakten med armén eftersom han behövde deras stöd.

Han organiserade en stormavdelning som störde de politiska motståndarnas möten och misshandlade dem och till och med ibland dödades deras ledare. Denna stormavdelning kallades SA - Stormtrupperna. De bar bruna skjortor.

Sommaren 1920 gav Hitler Nazistpartiet en flagga för att de skulle kännas igen vart de än kom. Fanan skulle vara röd och ha en vit cirkel i mitten och i den vita cirkeln skulle det sitta ett svart hakkors. Han införde också ett nytt sätt at hälsa: Nazisten skulle sträcka ut sin högra hand framåt och lite uppåt med handflatan ner och skrika ”Heil Hitler”. Det var ett plus om man kunde få sina ögon runda som på en torsk.

1921 lyckades Hitler göra sig till absolut diktator inom partiet med hjälp av sin smarthet och talarkonst. Han ändrade partiets namn från Tyska Arbetarpartiet till Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet. Alla som var med i partiet kallades nazister. Han tog sig titeln ”Fuhrer”, som betyder ledare.

Ölkällarkuppen
Hitler började nu bli otålig. Han frestade de lagliga myndigheternas tålamod till det yttersta. Den bayerska delstatens regering ville inte låta sig påverkas av hans åsikter, men Hitler var envis.

Inflationen i Tyskland gjorde snart att man fick betala miljarder mark för en ask tändstickor. Nöd och oro spred sig bland det tyska folket. Hitler ansåg att han var tvungen att utnyttja tillfället. För det första ville han skilja Bayern från resten av riket. Därefter skulle riksregeringen störtas genom en marsch mot Berlin.

På kvällen den 8 november 1923 gjorde han försöket. Hitler tog kommandot vid ett politiskt möte i Burgenbraukeller, en stor ölhall i München. Han riktade revolvern mot den bayerska stadschefen och chefen för statens militärstyrkor, Gustav von Kahr och tvingade honom att ansluta sig till kuppen.

Nästa morgon marscherade nazisterna till Marienplatz i Münchens centrum med Adolf Hitler och Ludendorff(en av första världskrigets nationella hjältar) i spetsen. De sen beryktade nazisterna Wilhelm Frick(inrikesminister), Alfred Rosenberg(Nationalsocialismens ”filosof”), Hermann Göring(chef för luftvapnet, riksmarskalk), Rudolf Hess(riksminister) och Julius Streicher (politiker) var också med. 100 poliser spärrade tågets väg på Odeonplatz och öppnade eld. Fjorton av de niotusen demonstranterna dödades. Göring träffades av en kula i låret och flydde in till en bank och fick första hjälpen av en judisk bankir. Hitler smet i väg, men hittades två dygn senare sex mil från platsen. Han anhölls och häktades.

I Landberg fängelse
Rättegången varade i 24 dagar, den innebar en stor seger för Hitler. Visserligen dömdes han till fem års fängelse men han utnyttjade rättegången genom ett skickligt sätt föra ut sina idéer. Och det var nu som han blev känd långt utanför Bayern. Det var många journalister på plats och snart hade Hitler sitt namn på första sidan i alla världens tidningar. Han fick folket att tro att han var en ärlig och modig man som stod för vad han gjort genom att inte tala sanning. Och detta gjorde han genom att säga saker som t ex ”Jag bär ensam hela ansvaret”. Han sa inte ett enda ont ord om armén utan tvärtom talade han om att han ville bli vän med armén. Han blev fort en hjälte för stora delar av det tyska folket.

Han fick sitta i fängelse i en gammal borg som hette Landberg och där blev han behandlad som en gäst. Han fick ta emot så mycket besök som helst.
Tiden i fängelse använde ha till att skriva ner alla sina vanvettiga idéer i en bok på 400 sidor som fick namnet ”Mein Kampf”, som betyder min kamp. Boken kom att bli nazismens heliga bok. År 1960 hade det sålts sex miljoner exemplar, boken gjorde Hitler till miljonär. Men bara några få orkade läsa den. Den är torr och långtråkig och ältar samma sak gång på gång skriver Bent Sändh i sin bok ”Adolf och det stora kriget”. Man kunde läsa att tyskland var det bästa landet på jorden. Tyskarna skulle härska över alla andra folk och vara ”mänsklighetens herrar”. Hitler skrev också om sitt förakt för demokrati, judar och kommunister. Tyskland skulle inta en plats i solen och landet skulle styras av en enda ledare som skullem ha all makt. Ledaren skulle naturligtvis vara Adolf Hitler själv. Endast de starka hade rätt att leva. Sjuka och svaga människor skulle inte ha rätt att gifta sig och skaffa barn. Äktenskapet var till för att de starka och friska skulle föda nya barn så att landet fick en stark och livskraftig befolkning.

Partiet byggs upp
I fängelset lade han också upp ett program för framtiden. Så här såg det ut:
 Han skulle ta kontroll över Tyskland och rensa landet från vad han tyckte var lågvärdiga människor.
 Han skulle riva upp Versaillesfördraget och göra Tyskland till Europas starkaste makt.
 Han skulle i ett krig krossa Sovjetunionen och förvandla detta väldiga rike till en koloni, bebodd av slavar.
 Han skulle skaffa Tyskland ett stort kolonivälde.
 Till sist i generationen efter hans död skulle Tyskland krossa USA.

Adolf frigavs från Landsberg den 19 december 1924, då hade han suttit inne i knappt nio månader. Nu hade nazistpartiet förbjudits och han fick inte yttra sig offentligt. Två veckor efter frigivningen lovad Hitler att partiet skulle börja arbeta på fredlig väg och på ett demokratiskt sätt om förbudet mot nazisterna försvann. Förbudet upphävdes, men Hitler höll inte ett ord som han hade lovat.

1925 talade han vid det återuppstådda Nazistpartiets första massmöte. Hitler rycktes med av folkets entusiasm och av sin egen talarförmåga, och gav ut nya hotelser mot staten och om nya nazistdåd.

Den bayerska regeringen förbjöd honom igen att tala offentligt och samma sak gällde i de andra tyska staterna. Förbudet skulle gälla i två år. Det var ett hårt slag för Hitler. De flesta tyskarna trodde att en Hitler med munlås var en besegrad Hitler, men de tog fel.

Hitler ägnade sig åt partiet istället. Han lade ner hela sin energi på att göra nazistpartiet till en politisk organisation. Hitler skapade SS – Schutz-Staffeln, som betyder skyddstrupperna. SS från början tänkt att fungera som Hitlers personliga livvakt. Denna elitstyrka leddes av Heinrich Himmler, han var också chef för Gestapo. SS fick med tiden mer och mer makt. Ansvarade bl.a. för koncentrationslägren och utrotningen av judarna. SS utvecklades till partiets största terrororganisation.

Till partiets funktionär knöts Josef Gobbles. Han var en ung, mager man som haltade. Han blev den som på ett skickligt sätt organiserade partiets propaganda. I nazisternas tidningar och vid massmöten utformades bilden av Hitler. Han framställdes som ett geni som kunde lösa alla problem.

Det gick dåligt för Hitler i början eftersom det började bli välstånd i tyskland. De bättre tiderna skapade en känsla av avslappning och det var inte bra för ett revolutionärt parti som nazismen. Under tiden från 1925 till den världsomfattade depressionen gick det inte särskilt bra för Hitler, men han gav aldrig upp.

Nazismen och världskrisen
Som en pest spred sig den ekonomiska krisen under år 1929 över världen. Tyskarna såg sin tillvaro falla sönder. En stark oro gick genom landet. Den panik som grep många människor var precis det Hitler behövde.

Miljontals förvirrade och desperata tyskar lät sig luras av Hitlers propaganda. Två år tidigare hade nazisterna bara 810 000 röster och nu fick de 6,5 miljoner röster. Nu fick nazisterna 107 platser i riksdagen.

Denna framgång gjorde Hitler djärv. Våren 1932 bestämde han sig för att ställa upp i president valet. Trots en enorm satsning förlorade Hitler kampen. Den gamle presidenten Hindenburg blev omvald.

En majdag 1932 störtades regeringen. Vid nyvalen till riksdagen i juli blev nazisterna det största partiet. Hindenburg ville inte att Hitler skulle bilda regering men han fick ge med sig till slut.

Den 30 januari 1933 blev Hitler Tysklands rikskansler. Nu kunde han göra sig själv till diktator som han hela tiden hade velat. Majoriteten av riksdagen var emot hans planer.

Hitler får makten
En månad efter att Hitler hade blivit rikskansler satte Nazisterna eld på Riksdagshuset i Berlin. De lyckades övertyga de flesta tyskarna att det var kommunisterna som låg bakom det hela. Hitler hade utlyst nyval och smart som han var så visste han att han aldrig skulle kunna vinna på fredlig väg. Han använde riksdagshusbranden som ett tecken på att kommunisterna försökte störta regeringen med våld. Då skrev Hindenburg under ett kontrakt som innebar att nazisterna fick använda sina våldsmetoder när det gällde att slå ner rivaler till partier.

Trots detta fick inte Hitler majoritet i valet den 5 mars 1933. Men Hitler behövde bara använda sig av sina knep och finter för att säkra sin maktställning. Han gjorde helt enkelt sig av med de flesta icke-nazistiska ledamöterna i riksdagen och hotade de andra med uteslutning. Han behövde 2/3 av majoriteten för att få igenom en författningsändring. Genom denna ändring flyttades all lagstiftande makt över till honom personligen. Nu var han inte bara regeringschef utan också lagstiftare.

Vid midsommar 1933 hade Adolf Hitler tvingat alla partier utom sitt eget att upphöra. Den 14 juli tillkännagav han att nazisterna skulle nu bilda det ända tillåtna partiet i Tyskland. De som inte följde detta skulle sättas i fängelse.

Nu fanns det bara Hindenburg och tyska armén som var Hitlers konkurrenter om makten.

I början av april 1934 hade Hitler fått hemliga upplysningar om att Hindenburgs hälsotillstånd snabbt försämrades. Nu beslöt han sig för ett djärvt tag. Han förselog generalerna att om de ställde sig bakom han som Hindenburgs efterträdare så skulle han avskaffa SA och garantera armén att de ensamma skulle få bära vapen. Han lovade också att han skulle bygga upp krigsmakten och göra den lika stor som den hade varit under kejsartiden. Generalerna godtog Hitlers förslag.

Den 30 juni 1934 genomförde Hitler sin del av affären. Han satte igång nazisternas blodiga utrensning. Han beordrade snabb avrättning av SA ledarna.

Sammanlagt mördades ungefär 1000 personer på Adolf Hitler order. SA var nu krossat. Generalerna var nöjda och tycktes inte reagera över blodbadet. Ett par veckor senare avlägsnade ödet det sista hotet mot Hitlers ställning. Hindenburg avled den 2 augusti 1934. Hitler utfärdade nu en lag som slopade presidentposten. Adolf Hitler utnämnde sig själv till Führer, rikskansler och överbefälhavare för Tysklands krigsmakt. Vid 45 års ålder hade Adolf Hitler fullbordat erövringen av Tyskland.

Den ”fredsälskande diktatorn”
Hitler ägnande sig nu åt att få folket att tro att han mest av allt önskade fred. Men hans agerande tydde knappast på någon fredsvilja. Han började återupprusta Tysklands och gjorde så att Tyskland lämnade nationernas förbund (NF). För att utåt demonstrera sin fredsvilja så slöt han ett förbund med Polen.

Han tog allt som oftast ordet fred i sin mun vid den här tiden. Medan han understödde en verksamhet i Österrike som bl.a. ledde till att ministerpresidenten Dollfuss mördades.

Han bröt också Versailles-freden genom att förse Tyskland med armé, flotta och flyg. Den 7 mars marscherade tyska trupper över Rhenbroarna in till Rhenlandet. Detta var också ett brott mot Versailles freden men detta var mycket allvarligt. Tyskland hade enligt fredsvillkoren inte fått ha militär på västra Rehnstranden.

Hitler hade räknat med att Frankrike skulle ingripa. Till generalernas förundran fick Hitler rätt. Generalerna trodde nu att Frankrike skulle krossa Tyskland. Medan Hitler bröt mot freden stod han upp riksdagen och sa att freden i Europa skulle bevaras.

Kanske skulle ett angrepp från Frankrike kunna stoppa Hitler, men de nöjde sig med att protestera.

I Italien krig mot Abbessinien(Etiopien, en italiensk koloni sedan 1936) klarade inte NF skapa fred. Detta utnyttjade Hitler för att närma sig Musolini. När inbördeskriget bröt i Spanien stödde både Italien och Tyskland en spansk diktator som hette Franco. Genom att sen bjuda in Musolini till Tyskland och låta honom titta på imponerande parader vann Hitler Musolini till sin sida.

Nu ville Hitler isolera Frankrike genom att bli vän med England. Hans utsände von Ribbentorp var minst lämplig till detta jobb som diplomat och förhandlare. Påstridig, hämndlysten och utan humor hade han lyckats övertala Hitler att han var den rätte mannen för utrikespolitiken. Med missledande informationer skulle han bidra till att andra världskriget snart bröt ut.

Österrike erövras
På Hösten 1937 hade Hitler gjort klart för sina närmaste medarbetare att han planerade att starta ett krig om några år. Han var beredd att använda styrkor mot Österrike och Tjeckoslovakien. I Februari 1938 kallade Hitler Österrikes förbundskansler till Tyskland och utfärdade en mängd hot och anklagelser. Österrikes förbundskansler gav sig och skrev under ett kontrakt som sade att nazisterna fick fritt spelrum i Österrike.

Den 11 mars marscherar Hitlers trupper in i Österrike. Samtidigt skrev Goebbles propaganda som löd att "TYSKA ÖSTERRIKE RÄDDAS FRÅN KAOS". Den 13 maj anslöts Österrike till det tyska riket.

Tjeckoslovakien erövras
1938 krävde Hitler att få de delar av Tjeckoslovakien där de flesta var tyskar. Men tjeckerna ville inte låta sitt land delas. Den brittiske regeringschefen Chamberlain försökte medla och ledarna för Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien träffades i München. Hitler drev nu hot om att han skulle starta krig. Så Tjeckerna lämnades i sticket och måste ge sig.

Hitler lovade att detta var det sista krav "det fredsälskande" Tyskland skulle ställa. I mars 1939 besatte tyska trupper resten av Tjeckoslovakien. Storbritannien och Frankrike förstod nu att Hitlers löften var värdelösa och lovade att Polen och andra mindre stater skulle få hjälp om de hotades.


Kristallnatten och glaskrossningsveckan
Natten till den 10 november 1938

Det var judarna som fick utstå den värsta förföljelsen, tiotusentals judar arresterades. SS kunde när som helst slå sig in i deras hem och gripa dem. De judiska familjerna levde i stor skräck både dag och natt. När som helst kunde det bulta på dörren och flera beväpnade SS-män trängde sig in. Barn fick se på när deras föräldrar slogs blodiga och medvetslösa. De blev hämtade och bortförda, trångt packade i järnvägsvagnar som var avsedda för djur. Barnen hade ingen chans att hitta dem.

En judisk pojke som fått sin far hämtad på detta sätt beslöt sig för att hämnas och gick upp till den tyska ambassaden i paris 1938. Han tänkte skjuta den tyske ambassadören men han blev inte insläppt på hans rum. Så en tjänsteman skickades ut för att ta reda på vad pojken ville. Pojken sköt då tjänstemannen. Det var ett stort misstag –tjänstemannen var skuggad av Gestapo för man trodde att han inte stödde den nazistiska politiken. Han var emot allt våld mot judar.

Men Adolf satte ändå igång de värsta judeförföljelserna världen någonsin har skådat.
Goebbels (Hitlers propaganda minister) skrev en order. Den ordern finn kvar än idag och där stod det bl.a. att alla synagogor skulle brännas, judarnas butiker och hem skulle förstöras och så många judar som möjligt skulle föras till fängelser och koncentrationsläger (Ett massfångläger där judar, zigenare, homosexuella, kommunister och andra satt inspärrade för olika politiska skäl). Polis fick inte hindra att detta skedde.

Tusentals fönsterrutor krossades och när de skulle ersättas visade det sig att de var gjorda av en mycket dyr kristall från Belgien. Därifrån fick natten namnet Kristallnatten.

Under Kristallnatten brändes judarnas synagogor, hem och butiker ner. Judiska män, kvinnor och barn arresterades och många av dem mördades. Genom att mäta folks näsor avgjorde nazisterna om de var judar. En del blev ihjälslagna, andra sköts, många dränktes eller brändes inne, Och andra dog när de kastade sig ut från de brinnande husen. Många kvinnor blev våldtagna av SS-männen. Männen blev straffade av Hitler för han hade förbjudit samlag mellan judar och arier.
Ungefär 7500 judiska butiker plundrades, ett par hundra boningshus och synagogor brändes ner. Det går inte att få fram hur många som egentligen dödades. Alla siffror är bara gissningar, i den första rapporten som Goebbels fick dagen efter stod det att det var bara 36 som var döda och att 75 butiker hade plundrats.

I första hand arresterades de rika judarna för att komma åt deras pengar och värdesaker. När Glaskrossningsveckan var över blev judarna tvungna att betala för alla skador. De fick order om att betala en miljonmark. Och om de fick ut någonting på försäkringen tog nazisterna hand om pengarna. Goebbels gav order om att judarna skulle förbjudas överallt. De fick inte vistas i skolor, biografer, teatrar, på badplatser eller i parken. De fick inte ens vistas i skogen! Staten tog hand om allt som de ägde: pengar, smycken, konst och sådant som hade något värde.

Ryktet om Kristallnatten spreds ut över världen och många länder protesterade. När Hitler fick höra alla protester skrek han till svar ”att judarna öde var en tysk angelägenhet som inga andra länder skulle lägga sig i”.

Glaskrossningsveckan är bara en liten del av allt våld som judarna fick utstå. Detta var en början till den fruktansvärda hetsjakt där sex miljoner judar fick sätta till livet.

Polen i anblicken
Hitler tyckte nu att Polen inte skulle få existerar som en fri stat. Dels var hotet från Ryssland stort och dels var Tyskarna missnöjda med gränserna som skapades vid Versailles-freden, då den polska staten återupprättades.

I hemlighet arbetade Hitler på planerna för ett angrepp mot Polen. Öppet talade han fortfarande om fred.

Mot slutet av april 1939 höll Hitler ett stort tal i radio. Med en lysande skicklighet trädde han fram som försvarare av Tysklands rätt. Talet var ett svar på ett telegram som hade skickats av USA:s president Roosevelt.

Roosevelt önskade en försäkran från Hitler att han inte skulle angripa ett 30-tal länder i Europa, bland dem fanns Polen.

Hitler svarade i sitt radiotal, långsamt räknade han upp de länder som skulle vara hotade av Tyskland. Inte många märkte att han "glömde" Polen.

Där efter försäkrade han att han inte hade några planer på dessa länder- och inte på USA heller. Han beskrev sin kamp för att rädda Tyskland från nöd och hur han gett folk arbete genom att bygga stora motorvägar. Han avslutade med att bekänna sin tro på rättvisa, fred och framsteg. Detta mästerliga tal kunde ändå inte dölja Adolf Hitlers riktiga avsikter. Den polska regeringen intalade sig inte något. Vid sina försök till förhandlingar hade de bara mötts av tyska krav. Sommaren 1936 passerade med ändlösa diskussioner mellan tyska, ryska, franska, engelska, och polska representanter. Mot slutet av sommaren kom ett engelskt sändebud till Hitler. Den engelske ambassadören förklarade att hans land inte skulle tveka att gå i krig för Polen.

Hitler fick ett raseriutbrott. Han beskyllde britterna för att ha hindrat frågans lösning. När den skräckslagne ambassadören lämnade rummet slog Hitlers sig skrattande på knäna. Det hade varit en perfekt uppvisning. Chamberlains regering hade blivit förödmjukad. Ett datum för när Tyskland skulle angripa Polen var nu utsatt. Hitler fruktade inte längre västmakterna. Han höll på att sluta en vänskapsakt med Sovjet, vilket skulle stärka Tysklands politiska ställning betydligt.

Man hade trott att Sovjet skulle söka stöd hos västmakterna när hotet från Tyskland växte. Men både Sovjets ledare Stalin och Hitler visste att Frankrike och England var dåligt rustade.

Den 3 September 1939 fortsatte Tyskland sitt angrepp mot Polen trots stora protester från Frankrike och Storbritannien. På morgonen lämnades Storbritanniens ultimatum som blev den engelska krigsförklaringen.

På eftermiddagen samma dag hade det väntade kriget börjat. Hitler hade inte lyckats hålla Frankrike och England utanför. Först skulle emellertid Polen nedkämpas. Tyska stridsvagnar mot polsk militär blev en alltför ojämn kamp . Innan september var slut hade Polen besegrats. Sovjet besatte halva landet. I väster avvaktade Fransmännen. Hitler däremot förklarade oavbrutet sina fredliga avsikter mot länderna i väster.

"Weserubung"
Hitler var angelägen om att direkt ta initiativet i kriget. Hans generaler gjorde svårigheter när han försökte påskynda angreppet mot Frankrike. De ansåg att de tyska styrkorna var för små för ett sånt stort angrepp. På våren fick Hitler andra planer. Under täcknamnet Weserubung började han förbereda en ockupation av Danmark och Norge. För att kunna gå ut i krig behövde Tyskland järnmalm från Sverige. Vintertid gick all malmtransport från Sverige över den norska hamnen Narvik.

Den 9 april 1940 intog tyskarna genom en militär kupp Danmark och Norge. I Danmark förekom inga krigsförhandlingar de gav upp efter två timmar.

I de norra delarna av Norge mötte Tyskland motstånd, men efter några veckor var landet helt ockuperat.

Frankrike besegras
Den 10 maj 1940 marscherade tyskarna in i Holland och Belgien. Snabbt trängde de fram mot kanalkusten och hotade att stänga in stora brittiska och franska styrkor. De snabba framgångarna oroade Adolf Hitler. Han stoppade de tyska pansararméernas framryckning under några timmar. Det var tillräckligt för att de engelska styrkor som stängts in vid Dunquerque på kanalkusten skulle hinna räddas. Efter Frankrike var besegrat. Både Nederländerna och Frankrike hade gett upp. De brittiska styrkorna på kontinenten hade drivits tillbaka över Engelska kanalen. Än en gång hade Hitler visat prov på sin djärvhet. Trots protester från de flesta generaler hade han bestämt sig för att passera genom den bergiga och tätbevuxna Ardennerskogen i Belgien med sina pansarstyrkor. Fransmännen och engelsmännen trodde att det skulle vara omöjligt men det visade ju sig att de hade fel.

England vägrar att ge upp
Hitler hoppades att England skulle söka vänskap med Tyskland men han vågade inte tro på något sådant. Den engelske premiärministern Churchill avvisade också alla möten till samförstånd.

Churchill lovade i stället strid. I England, på havet, i kolonierna. Det skulle bli en hård och hjältemodig kamp.

Då bestämde sig Hitler för att genom flyg angripa deras ö. Brittiska flygfält och staden London blev målen för en serie häftiga bombanfall. Men engelsmännen bjöd tappert motstånd. Londonblitzen (=bombningen av London) kunde inte krossa deras motståndsvilja. Snart började det lilla engelska jaktflyget bita ifrån sig. De tyska anfallen blev allt mindre framgångsrika och slutade helt till sist. "Sällan har så många haft så få att tacka för så mycket", var Churchills kommentar till det engelska jaktflygets insats. Förmodligen hade aldrig Hitler på allvar planerat en invasion av England.

Det ryska vågspelet
Efter segern över Frankrike hade Hitler fått en fruktansvärt stor självkänsla. Hans generaler hade tvivlat på att ett anfall i väster skulle få någon framgång. Nu trodde inte Hitler dem, när de varnade för en offensiv i öster. Ryssland var inte en lika betydelsefull militär makt som det nyss besegrade Frankrike. Hitler bestämde sig för i fortsättningen fatta alla viktiga militära beslut.

Ett lyckat fälttåg skulle ge honom ryggen fri. Hitler ville också gärna framstå som den hjälte som dödade världskommunismen. En sommars offensiv borde vara tillräckligt för att krossa Ryssland, menade Hitler. Sedan skulle det vara Englands tur.

Vid midsommartiden 1941 vällde flera tyska arméer in i Ryssland. Stalin hade inte väntat att angreppet skulle komma så snart. De ryska arméerna slog till reträtt. De oändliga ödemarkerna slukade de tyska förbanden. De spreds ut på en alltför bred front. När vintern kom var de viktiga städerna Leningrad och Moskva fortfarande i ryska händer. De tyska soldaterna saknade vinter utrustning. Generalerna ansåg att det vore osmart att rycka längre in i landet, men Hitler var envis och drev på anfallet. I december kom motoffensiven. Hitler hade personligen tagit ledningen över stridskrafterna.

Alla svårigheter mötte han med en stående order: strid till siste man. Det är förbjudet att retirera.

Hitler lyckades denna vinter att hejda den ryska offensiven, men han hade förlorat mycket materiel och manskap. Snart väntade ännu en vinter...

Krigslyckan vänder
Senare i Nordafrika hade tyska och italienska trupper stora framgångar under sommaren

1942. Men redan i augusti möttes tyskarna av hårt motstånd vid El-Alamein. Några månader efter var deras enda räddning regelrätt flykt.

Samtidigt passade Stalin på att göra ett nytt angrepp. En ny rysk vinter hade precis börjat. Den tyska armén blev nu instängd vid Stalingard vid Volga. I januari 1943 var läget hopplöst och von Paulus bad via radion att få ge upp Soldaterna plågades av hunger, sjukdomar och kyla, men Hitler förbjöd reträtt. Då kapitulerade ändå von Paulus med vad som återstod av den 300 000 man stora armén.

Hårt , hänsynslöst och utan känsla för människoliv var Hitler beredd att offra det tyska folket och slå ner varje försök till opposition.

Mostånd mot Hitler
Den stora massan tyskar hade underkastat sig en liten grupp av fanatiska handlingsmänniskor. Hänsynslösa mord på personer som var emot nazismen fick även de modigaste att avvakta. Händelserna i Stalingrad hade lett till att mycket förtroende för Hitler försvann. Motståndet mot ledaren växte allt starkare. Hitlers general chef, general Halder, hade försökt att påtala det farliga läget på ostfronten. Det medförde att han avskedades och fördes till koncentrationslägret Dachau, där han senare befriades av de allierade.

Halders uttalanden om hur Hitler var som fältherre löd på följande sätt: Hitlers beslut hade inte längre någonting gemensamt med allmänt kända principer för strategi och militära operationer. Hitlers strategiska militära operationer var mycket grymma som följde infall.

Hitler såg inga gränser för vad som var möjligt. Han lät sina önskedrömmar bestämma sina handlingar.

Motgångar i Italien
Från Nordafrika hade de allierade tagit språnget över till Sicilien. Snart kämpade de sig upp längs den italienska halvön och Mussolini störtades.

På väg mot undergången
Hitler gömde sig nu i torftiga betongbunkers långt inne i skogarna. En ständig ström av generaler kom för att avlägga rapporter och få order av ledaren. Han levde i isolering utan att någon i hans omgivning vågade påminna honom om krigets verklighet. Bud om ett bombat och svältande Tyskland eller om ett förhärjat Europa nådde honom inte.

1944 var de viktigaste tyska städerna till största delen förstörda av bombanfall. Människor bodde i jordkulor och ruiner.

Under triumfens dagar hade han ofta visat sig för folket. Nu när det gick honom emot så höll han sig borta från offentligheten. Den tyska krigsmakten hade börjat ge vika. Trots det behöll Hitler sitt fasta grepp över sin omgivning. Hans närmaste män var inte längre bara förhäxade av hans personlighet utan också av att de var delaktiga i hans förbrytelser. De kunde inte göra sig fria.

Brott mot mänskligheten
En våg av mord och terror släpptes lös i de ockuperade länderna. Hela byar jämnades med marken och deras invånare dödades. På det sättet ville man injaga skräck för att de inte skulle resa sig till motstånd mot "herrefolket".

Efter de segerrika tyska arméerna i öster hade det kommit organiserade mordförband, Einsatzgruppen. Judar, kommunister och andra tänkbara motståndare samlades ihop för att dödas.

Miljoner människor mördades. Miljoner andra fördes från sina hem till slavarbete i Tyskland. Miljontals med krigsfångar, mest ryssar dog i tyska fångläger av svält, köld och epidemier. Miljontals människor dog i koncentrationsläger. Allt detta på Hitlers order eller samtycke.

Slutstriden börjar
Den 6 juni 1944 gjorde de allierade den berömda landstigningen i Normandie. Den stora och våldsamma krigsoperationen fick stor framgång. Snart var engelska och amerikanska arméer på marsch genom Frankrike.

Invasionen kom överraskande för Hitler. Varken flyg eller pansar fanns tillgängligt för att slå tillbaka. Hitler var trött och sliten efter vaka dygnet runt. Han lade ansvaret för nederlaget på generalerna. Rommel (en tysk pansargeneral) försökte att förklara för Hitler att det var hans egna order som hade bidragit till att Atlantvallen brutit samman. Detta ville inte Adolf Hitler förstå. Rommel fick nöja sig med att konstatera att ledarens väsen var fyllt av sjuklig lögnaktighet. Hitlers död skulle befria honom från den trohetsed de svurit Führern. Rommel anslöt sig till en organiserad komplott mot Hitler och nazismen. Claus von Stauffenberg fick uppdraget att mörda Hitler.

Hitler klarar sig undan ännu ett mordförsök
Den 20 juli 1944 steg överstelöjtnant von Stauffenberg ut ur den bil som hade tagit honom till Vargskansen. Där skulle han och ett 20-tal andra officerare tillsammans med Hitler diskutera läget på ostfronten. På väg in till konferensen ursäktar sig Stauffenberg sig med att ha glömt sin mössa, så han sprang tillbaka och förberedde bomben som han hade i portföljen. När han kommer tillbaka hade konferensen redan satt igång. Hitler stod vid ett stort ekbord. Han placerade bomben mycket nära Hitlers fötter. Efter ett tag gick han där ifrån, han sade att han väntade ett viktigt samtal. Överste Brandt, en av officerarna, märker att portföljen står i vägen. Så han flyttar den till andra sidan av rummet, bort från Hitler. En stund senare exploderar bomben, baracken försvann i ett rökmoln och eldslågor slog upp mot himlen. Kroppar virvlade i luften tillsammans med bitar av trä och betong. Stauffenberg som står en bit ifrån platsen tänker ”Nu måste Hitler vara död”. Hitler fick trumhinnorna spräckta, håret avsvett, brännskador, ryggsmärtor och en skadad vänsterarm – men han var vid liv. Överste Brandt hade räddat hans liv!

7000 personer arresterades på Hitlers order för att hitta den skyldige. Bland de arresterade fanns barn, fruar och anhöriga till de misstänkta, minst 5000 av de mördades eller avrättades. De dömda avrättades genom att hängas i tunna pianotrådar från krokar i taket. På så sätt blev dödskampen längre. Hitler gav order att filma avrättningarna. Officerarna som beordrats att se filmerna gick ut f...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Adolf Hitler

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-01-26

    bra text kommer hjälpa mig myc

  • Inactive member 2006-04-06

    bra skrivet mycket fakta måstr

  • Inactive member 2006-08-16

    ja du ,, den var väl bra ..:S

  • Inactive member 2006-10-25

    wokej ska jag läsa denna? jag

  • Inactive member 2007-03-19

    hade hitler en dotter (eller ö

  • Inactive member 2008-01-25

    Väldigt bra text, väldigt myck

Källhänvisning

Inactive member [2002-08-01]   Adolf Hitler
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1100 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×