Den Franska revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning och frågeställning
Har du någon gång hört talas om franska revolutionen? I fall du inte har det kan du här få läsa allt vad den innebär, hur revolutionen startade och varför, de tre stånden, vad nationalförsamlingen är för något, vad stormingen av Bastiljen innebär och varför kunge Ludvig XVI med mera. Det kommer också handla om när Napoleon härskade i Frankrike. Jag ska börja skriva lite om hur det var i frankrike, de tre stånden och sedan stormningen av Bastiljen och vad det leder till och bara fortsätta berätta om vad som händer tills man kommer till när Napoleon tar över och ända tills revolutionens slut.



Avhandlingen

Oroligherer i landet
I slutet av 1700-talet var Frankrike ett mycket fint land. Ludvig XVI var Frankrikes kung som var bosatt i sitt slott i Versailles. Han levde ett riktigt lyxliv och det var det tredje ståndet som fick betala för det genom mycket höga skatter. Armén betalde de också för. På sommaren 1788 gick skörden fel på grund av den missväxt som härjade. Bönderna hade alltid mycket lite pengar kvar efter skatt och nu var det svårt för dem att överleva eftersom att matpriserna steg på grund av missväxten. Även vintern blev mycket dålig för de så dem beslutade sig för att skriva brev till kungen. I brevet skrev de att dem behövde mat och att kungen måste sänka skatterna. Kungen läste brevet men brydde sig ändå inte. Bönderna började tillslut stjäla mat från olika förråd för att överleva! De försökte även kräva tillbaka pengar som kungen lånat. Men Ludvig XVI kunde inte betala tillbaka och allt blev bara värre coh värre.

Nationalförsamlingen ersätter generalständerna
Kungen förstod att han inte kunde förbättra den dåliga ekonomin så han bildade en ståndsrikstad.
Det innebar att alla invånare i Frankrike var indelade i tre olika stånd. Adeln var det första ståndet och prästerna var det andra och tillsammans var de två stånden endast 2 % av befolkningen medans det tredje ståndet bestod av 98% av Frankrikes befolkning. Adel och prästerna ville fortsätta ha det som de var eftersom dem slapp betala skatt och massa avgifter medans de tredje ståndet ville ha ett rättvisare och modernare samhälle. Men eftersom adeln och prästerna alltid tyckte samma sak och alltid gick emot de tredje ståndet så blev dem alltid nedröstade i deras riksdag som då kallades generalständerna. Men tillslut bestämde man att generalständerna skulle ersättas av en nationalförsamling. Nationalförsamlingen var också en slags riksdag men där fick alla lika rösträtt. Det tredje ståndet fick då alltså lika många många röster som de andra ständen tillsammans. Men Ludvig XVI stängde då sammanträdeslokalen för att han ogillade beslutet. Den nya nationalförsamlingen gick då iväg till ett bollhus och där bestämde de tillsammans att ingen skulle lämna Versailles förrän landet fått en ny grundlag. Denna händelse kallas nu eden i bollhuset.

Bastiljen stormas
Kungen hotades av nationalförsamlingen och därför beordrade han militären att samlas i både Versailles och Paris.
Folket i Paris började känna paniken spridas och kände sig hotade. Man var rädd att kung och adel skulle ta tillbaka makten men för attt hindra det behövdes vapen. Bastiljen, som var ett gammal fängelse, stormades i tro att finna ett vapenförråd och mycket riktigt fann men det. Detta hände den 14 juli 1789 och efter detta har det blivit Frankrikes nationaldag. Då bestämdes även att allla lagar skulle gälla för alla. Nationalförsamlingen skrev nu också en deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det innebar att alla människor skulle vara fria och ha samma rättigheter. Alltså avskaffades adeln och prästernas privilegier och det blev allmän rösträtt och alla skulle betala skatt. Revolutionens slagord blev "frihet, jämlikhet, broderskap".



Kvinnotåger till Versailles
Många tyckte att de politiska förändringarna var bra men Frankrike gick mot en svält vinter eftersom de inte gett mer eller billigare bröd. Flera tusen kvinnor samlades utanför rådhuset i Paris i början av oktober för att kräva bröd. Beväpnade med gevär, pikar och sopkvastar fortsatte fler än 5000 kvinnor till Versailles. Efter några timmar följde även nationalgardet efter. Morgonen där efter väcktes kungen av kvinnornas högljudda rop "Till Paris". Kungen gav med sig och startade en märklig procession. Nationalgardet kom först med bröd spetsade på bajonetter. Vagnar med säd och mjöl följde efter dem och sedan kom tusentals kvinnor. Efter dem följde kungens livvakt samt några soldater och sedan följde den kungliga vagnen med hela kungafamiljen. Sist kom alla nationalförsamlingens medlemmar, resten av nationalgardet och sen ytterligare några kvinnor. När de väl kom fram till Paris sattes kungafamiljen i husarrest på slottet Tuilerierna.

Kungens försök att fly
Många adelsmän flydde ur landet, anledningen var att de var missnöjda med utvecklingen i landet. Kungafamiljen försökte också fly. Vid midsommar 1791 arrangerade den svenske greven Axel von Fersen (drottningens älskare) en flykt som slutade vid den belgiska gränsen, vid staden Varennes. Kungen var förklädd till tjänare men hans porträtt på en sedel avslöjade honom. Kungafamiljen tvingades tillbaka till Paris.

Kungvänliga och kungafientliga
Efter detta ansåg många kungen som en förrädare. De tyckte att man skulle avskaffa monarkin och införa republik. Andra ville inte få in fler fineder till Frankrike och därför behålla kungadömet. De som ville avskaffa monarkin kalldes vänster eller jakobiner. Högern var då det mer kungavänliga. Vänstern och Högern var alltså redan då politiska grupperingar.

Dubbelspel och krig mot grannländerna
Men kungen och drottningen spelade nu ett dubbelspel, de låtsades stödje revolutonen. Det trodde man på och därför fck kungen fortsätta styra landet.
Länderna runt omkrng Frankrke var rädda att revolutionen skulle sprda sg tll dem. Men att det skulle bli krig trodde de nte på så de nöjde sig med hotelser. Så lyckades kungen övertala nationalförsamlingen att starta ett krig mot grannländerna. Kungen hoppades på att Frankrike skulle förlora och att han sedan skulle komma till makten igen.
Det fanns inga officerare som kunde leda arméerna eftersom de flesta hade lämnat landet och därför började krget mot grannländerna katastrofalt. Men massor av unga män ställde upp frivilligt för att kämpa mot fiender. Några hundratal soldater från Marseilles sjöng en sång som blev populär. Sången fick namnet Marseljäsen och den blev Frankrikes nationalsång några år senare.
Till sist lyckades i alla fall fienderna stoppas av den frivilliga armén.


Kungafamlihen fängslas i tempeltornet
Några av de revolutionära menade dock att det var Ludvig XVI (kungen) som orsakat det militära misslyckandet. Alla nationaltförsamlingens beslut stoppade han dessutom ständgt genom att lägga in sitt veto. Sen försökte han hela tiden störa sammanträderna genom att gäspa, läsa tidningar, berätta lustiga historier och liknande saker. De som var mest revolutionära blev bara allt mer irriterade på kungen så de tog sig in i Tuilererna för att gripa honom. Många skadades och dog men kungafamijen fördes som fångar till tempeltornet.

Arbetet mot revolutionen upptäcks
I slutet av 1792 hittar man på Tuilerierna en kista med papper som visar att den kungliga familjen motarbetat revolutionen. Kungen ställs inför rätta. Alla närvarande vid den första röstningen ansåg att det var kungen som var den skyldige. En del ville att han skulle få fängelsestaff men de flesta röstade för dödsstraff.

Avrättningen
Ludvig XVI förs i januari 1793 till avrättningsplatsen, Place de la Révolution, där avrättningeredskapet giljotinen står. Det sista man hör av honom är att ahn påstår att han är oskyldig och sedan faller stålklingan och därefter håller bödeln upp hans avhuggna huvud mot publiken.

Välfärdsutskottet
I Frankrike börjar nu utländska trupper tränga sig in på nytt. En arbetsgrupp bildades i Paris, den skulle leda landets försvar. Arbetsgruppen kallades välfärdsutskotten och ledaren var advokaten Robespierre. Det tog inte lång tid förän väldfärdsutskottet tagit över fler och fler politiska frågor. Den fungerade snart som landets verkliga regering och därför blev robespierres makt mycket stor.
Det rådde ständiga bråk i huvudstaden eftersom bönderna gjorde uppror och revolutionen var hotad, fienden befann sig i landet.

Skräckväldet
Robespierre startade ett skräckvälde tillsammans med sina kompanjoner Danton och Marat. Så Robespierre försökte nu slå ner fienderna med hårdhet och kraft, han menade att Frankrike endast kunde räddas med "en enda vilja". Robespierre terroriserade sina motståndare så dem undanröjdes eller åtminstonde tystnade. I domstolarna dömdes den ena efter den andra som folkets fiende och avrättades i giljotinen. Marie Antoinette avrättades i giljotinen i Paris, men de flesta som avrättades var bönder från landsbygden.

Skräckväldets slut
De andra revolutionerna stod till sist inte ut så de gjorde uppror mot Robespierre. När de tog honom till fånga försökte han skjuta sig själv men misslyckades och skottet krossade käken. Robespierre fördes bort och till slut dödades även han i giljotinen. Han medhjälpare Marat och Danton avrättades också. Skäckväldet hade varat från sommaren 1793 till sommaren 1794 men var nu definitivt över. De rika borgarna ville ha lagom revolution och tog över efter Robespierre. Att adeln och prästernas privilegier var avskaffade tyckte de var bra. De som sa emot de avrättades, landförvisades eller fängslades.



Makten tas över av Napoleon
Frankrike hade många duktiga officierare och de berodde mycket på lagförändringen om att endast adeln skulle kunna bli högre officerare, nu var det möjligt för alla oavsätt vilket stånd man tillhörde. PÅ grund av det hade Frankrike besegrat de flesta av sina fiender. Napoleon Bonaparte var en av dessa duktiga unga generealer. Han skaffade sig bra kontakter inom både politiken och krigsmakten. Han steg snabbt i graderna. Genom en statskupp 1799 tog Napoleon över makten. han blev enväldig diktator och kunde göra vad han ville. Han gynnade handeln och så byggde han ut vägnätet i landet. en gemensam lag (Code Napoléon) som handlade mcyket om revolutionens idéer infördes. Att alla skulle betala skatt var t ex nu självklart. Utbildning var också något Napoleon satsade mycket på.

Militärt Geni
Men som bäst känner vi igen Napoleon som ett militärt geni. Han var en utmärkt befälhavare och Frankrike besegrade den ena efter den andra. Napoleon sågd som en befriare i de besegrade länderna, andra ansåg honom som förtryckare. 1804 utsågs Napoleon till kejsare. Storbritannien var den enda återstående fienden och 1805 bestämde sig Napoleon för att anfalla dem.

Misslyckandet mot Storbritannien
Världens starkaste flotta var den engelska så dem skulle bli svåra attt besegra men Napoleon var övertygad om ytterligare en seger för Frankrike. Planen var att de skulle låtsas anfalla britternas kolonier i Västindien och sen skulle man i smyg ta sig tillbaka till Europa och anfalla den enegelska kusten när engelskmännen var påväg till Västindien för att skydda sina kolonier. Det gick inte direkt som amn tänkt sig. Den brittiska flottan sänkte mer än tjugo franska skepp vid Trafalgar utanför Spaniens kust. I mer än hundra år framåt härskade nu Storbritannien över haven.

Kontinentalblockaden
Efter misslyckandet införde Napoleon en ekonomisk krigsföring istället. Kontinentalblockaden infördes 1806. De europeiska länderna fick nu inte längre köpa några brittiska varor. Att storbritannien skulle hamna i en ekonomisk kris och oroligheter i alndet var Napoleons syfte med det hela. Då skulle Storbritannien bli tvingade att gå med på fred.

Krig mot Ryssland
Ryssland struntade dock i kontinentalblockaden och våren 1812 var Napoleon rasande. Östra Ryssland anfölls utav 500000 soldater, Napoleons soldater. Det slutate i katastof. Endast några tiotusental män från Frankrikes armé överlevde, de andra hade råkat ut för sjukdomar,svält och kyla.

Napoleon besegras
När nyheterna från Ryssland nådde Europa gjorde man uppror överallt. Vid Leipzig i nuvarande Tyskland lyckades tre stora arméer besegra Napoleon i den stora folkslakten hösten 1813. Men Napoleon gav sig inte utan kämpade några månader till men till slut var motståndet för starkt. Napoleon var tvungen att avgå som kejsare våren 1814 och fördes till den lilla ön Elba i medelhavet i fångenskap.




Napoleon tar tillbaka makten
I Wien samlades alla de europeiska länderna till en stor fredskonferens, Wienkongressen. Den skulle pågå i närmare ett år. Där diskuterade man hur krig skulle undvikas i fortsättningen, men plötsligt kom den oroande nyheten att Napoleon hade rymt från ön Elba! Med lite drygt tusen soldater landsteg Napoleon i Frankrike. Han lyckades ta sig till Frankrike utan att avlossa ett enda skott. Väl framme i Paris lyckades han åter ta över tronen. Människornas enorma beundran för Napoleon är förmodligen anledningen till att ingen gjorde motstånd. De militära trupperna som skickats ut för att arrestera Napoleon bytte sida när de fick syn på honom. Napoleons armé växte snabbt. Buren på soldaternas händer anlände han till huvudstaden.

Napoleon tas tillfånga igen
Politikerna i Wien sände omedlebart iväg flera hundratusentals soldater mot Frankrike medans Napoleon själv ville undvika nya krig. Men Napoleon hann bara vara kejsare i hundra dagar denna gång. I Beligen vid Waterloo besegrades Napoleon av engelskmännen i mitten av juli. Denna gång fördes Napoleon till en ö långt ute i Atlanten, S:t Helena. Där fick han stanna tills 1821 då han dog.

Wienkongressen slutför fredsarbetet
Fredsarbetet i Wien kunde äntligen slutföras. Maktbalans i Europa var nu målet. Ingen skulle frestas att börja ett krig om flera länder var lika stora och starka. Därför ritades Europas karta om, exempelvis slogs flera tyska små stater ihop till färre och större stater.
För många människor innebar wienkongressens beslut stora förändringar. Men politkerna lyckades med sitt mål och det skulle ta över hundra år innan ett nytt stort krig skulle drabba Europas länder.
Avslutning
Revolutionens resultat innebar en hel del. Man hade för alltid avskaffat det gamla samhället. Att enväldiga och orättvisa ledare kunde avsättas hade man visat. I Frankrike var de nu lag om de mänskliga rättigheterna. Lagen var lika för alla, oavsett inkomst och annat. I fängelserna var tortyren numera avskaffad och i de återstående kolonierna började slaveriet försvinna. Man fick ha vilken tro man ville. Man kunde välja vilket yrke som helst oavsett vem man var. Undervisningen från kyrkan togs över av staten. Det infördes pressfrihet och det blev lagligt att skilja sig. I landet togs tullarna bort. Meter, liter och kilo infördes som nya måttenheter. Konstmuséer och bibliotek var öppet för alla. Med den franska armén spreds dessa tankar och idéer. Code Napoléon, den franska lagen, infördes även i de besegrade länderna. fransmännen upplevde en ny värdighet och var mycket stolt över vad de åstadkommit. Den franska revolutionens tankar och idéer har fått inspiration från den amerikanska revolutionen (Det amerikanska frihetskriget). Dessa tankar och idéer påverkar våra liv än i dag.

Det hände väldigt mycket under den franska revolutionen och själv tycker jag det är svårt att se vad som gjordes rätt och vad som gjordes fel. Ludvig XVI (kungen) tyckte jag var en otroligt dålig och opålitlig kung. En kung med makt måste vara intresserad av politik och kunna styra ett land Jag tycker det var bra gjort av bönderna att göra uppror, undra hur det sett ut där idag annars?
Att det bildades en nationalförsamling istället för generalständerna var otroligt bra. Jag tycker att alla ska ha rösträtt oavsätt förmögenhet.Att människorna verkligen protesterar och säger ifrån tycker jag är mycket bra, de skulle jag också gjort. Jag är verkligen emot orättvisor
Kungen och drottningens dubbelspel tycker jag var fegt. Jag tycker perosnligen inte om egoister och kungafamiljen verkade vara stora egoister och jag förstår verkligen att folket ville ha bort dem.
Att frivilliga män ställde upp för sitt land var mycket starkt och bra gjort, de gjorde ju så Frankrike stoppade fienderna och kungen misslyckades med sin plan.
Att kungen avrättas tycker jag nog ändå var på ett sätt fel. När man avrättas lider amn ju inte så lång tid och för allt de han har gjort tycker jag han borde få lidit. Jag tycker att han borde fått något straff för hela livet istället. Fast coh andra sidan kanske inte de skulle fungerat eftersom de faktiskt fanns de som var kunagvänliga och säkert skulle hjälpa kungen. Jag tycker i alla fall inte att han skulle fått fortsätta att styra landet. Men att han avrättades ser jag alltså både för- och nackdelar.
Men att välfärdsutskottet sedan tar över blir ju inte mycket bättre. Robespierre som ledare var ju absolut inte de bästa.
Robespierres skrävkvälde var ju väldigt hemskt och jag tycker inte att så många oskyldiga skulle blivit skadade och avrättade i giljotinen. Men antagligen var det väl det ända sättet att rädda Frankrike enligt Robespierre men det skulle nog inte funkat i längden. Själv tror jag för den delen att det fanns andra sätt att rädda landet på. Så det var naturligvis inte bra att de ens började men de var ju bra att de fick ett slut istället för en fortsättning. Men att Robespierre och hans medarbetere blev avrättade tyckte jag var rätt, de kunde lika gärna få känna på vad oskyldiga människor dem dödat råkat ut för
Sen att de rika borgarna tog över kan ajg inte säga så mycket om för jag har inte läst så mycket om det men. Det intrycket jag fick av deras styrande av landet var i alla fall att de hade ganska bra åsikter men att de som inte tyckte som dem själva fängslades, landsförvisades eller avrättades tycker jag var fel. Alla ska få ha vilka åsikter till en viss gräns men det ska aldrig gå så långt att dem landförvisas eller avrättas. Däremot skulle kunna tänka mig att de som går för långt med sina åsikter och skadar (misshandlar) andra människor på grund av deras åsikter åtminstonde ska få ett litet fängelsestraff. Men i detta fall tror jag inte att de gick till riktigt så.
Att Napoleon tar över styret tror jag var väldigt bra, annars kanske inte den franska revolutionen kommit så långt som den faktiskt gjorde. Att han hade förståelse för folket tycker jag var väldigt bra. Att ha en ledare som är egoistisk fungerar aldrig bra, och Napoleon var ingen egoist. Att han införde Code Napoléon var otroligt bra och nästan de bästa med det var att han tog med folkets åsikter eftersom lagen mycket byggde på revolutionens idéer. Att han satsade på saker för människornas skull, som t ex vetenskap och utblidning, tycker jag var mycket bra.
Napoleon var ju mest känd för sin proffsighet inom det militära och de var ju jätte bra. Även fast...