Moa Martinsson

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Moa Martinsson föddes som Helga Maria Schwartz år 1890 i Östergötland och hon dog 74 år gammal (1964). Hon föddes som oäkting till en fabriksarbeterska och fadern som var av ett fint släkte ville inte ha med Moa att göra. Han gav modern Kristina en nätt summa pengar och sedan fick de klara sig så gott de kunde. Några år senare gifte sig Kristina men Moas styvfar söp mycket och brukade slå både Moa och hennes mor. Familjen flyttade ofta då styvfadern inte kunde behålla sina jobb och det resulterade i att Moa inte gick särskilt mycket i skolan. Men hon klarade sig ändå då hon var väldigt läsbegåvad. Hon utbildade sig till kallskänka och hon gifte sig sedan tidigt med stenhuggaren Karl Johansson. Vid 25 års ålder var hon redan mor till fem barn. Karl var dock alkoholist och söp upp det mesta av matpengarna. En dag drunknade två av Moas barn mkt tragiskt och snart därpå tog Karl självmord.

Moa började skriva och skicka in texter till tidningen ”Syndikalistiska arbetarpressen” strax efter barnens död. Tidningen tyckte de var bra och ville ha mer av hennes texter. Moa var engagerad i politik där hon alltid ställde sig på de svaga och fattigas sida. Hon var tom. kommunalfullmäktige i sin hemkommun.

1929 gifte hon sig på nytt, den här gången med författaren och poeten Harry Martinsson. Det var först nu som hon på allvar kom igång att skriva och det var vid den här tiden som hon började använda namnet Moa. Paret umgicks en del med andra författare som Artur Lundkvist, Erik Asklund, Ivar-Lo Johansson och Gustav Sandgren.

Moa Martinsson skrev sina böcker inom genren arbetarromaner och hennes debutbok heter Kvinnor och äppelträd (1933). Men det mest kända och omtyckta verken är hennes självbiografiska trilogi där hon kallar sig för Mia - Mor gifter sig (1936), Kyrkbröllop (1938) och Kungens rosor (1939). Några andra böcker skrivna av henne är Vägen under stjärnorna (1940), Brandliljor (1941), Livets fest (1949) samt böckerna om Betty, Armén vid horisonten (1942), Den osynlige älskaren (1943), Du är den enda (1952) och Hemligheten (1959). Moa Martinsson är också känd för sitt på den tiden väldigt fräcka språk. Förlagen fick ofta ta bort eller ändra på meningar då de var alldeles för fräna.


Källor:
http://www.skolweb.se/skolarbeten/read.php?get=1037
http://ww...