Moa Martinsson

1. Moa Martinsson

Moa Martinson var en svensk författare, en av de mest berömda och självlärda kvinnor under 1900-talet. Hennes fullständiga namn var Helga Maria Johansson och föddes den 2 november år 1890. Hennes mamma, Kristina Svartz, var bara 19 år och ogift när hon blev gravid. Under den tiden var det värsta som kunde hända att vara en ogift piga. Moas fader var en fattig soldat och bodde med sin hustru.

 När Kristina tjänade som piga fick hon lämna kvar Moa hos sina föräldrar. Moa växte upp i Vårdnäs socken nära Linköping och det var där hon döptes till Helga Maria. Kristina Svartz flyttade till Norrköping och fick möjligheten att arbeta på en fabrik. Hon träffade då Moas styvfar år 1895 och de gifte sig. Moa fick möjligheten att flytta ihop till sin mamma. Hon växte upp i fattigdom, men lyckades göra något bra av livet genom att fylla den med humor och kärlek. Under hennes barndom var hon tvungen att flytta mycket, vilket resulterade i att hon fick byta skola ofta men lyckades ändå att få bra betyg. När hon var runt trettonårsåldern började hon arbeta som kallskänka och flyttade hemifrån.

Moa började skriva vid tolvårsåldern. Under hennes ungdomsålder skrev hon många dikter och fick sin första artikel publicerad i en tidning år 1922. Hennes första artikel blev publicerad i den syndikalistiska dagstidningen där hon undertecknade med namnet Helga Johansson. Moa var väldigt politiskt intresserad, vilket ledde till att hon läste tidningar när hon fick tag på de. Hennes intresse för politik resulterade i att hålla tal och skrev för olika tidningar där hon krävde att arbetare och bönder skulle få bättre löner och  levnadsvillkor. Moa träffade Elisa Ottese-Jensen som fick henne att börja skriva romaner. Det tog bara två år tills Moa hade skrivit sin första roman. År 1925 skrev hon romanen Pigmamma, romanen publicerades dock aldrig i bokform. Moas mest kända böcker är den självbiografiska trilogin om Mia, Mor gifter sig som kom ut år 1936, Kyrkbröllop från år 1938 och Kungens rosor från 1939.

Moa träffade Karl Johan Leonard Johansson i Ösmo, de gifte sig år 1922 men han begick självmord år 1928. De fick fem barn tillsammans, Olof, Tore, Erik, Manfred och Knut. Alla deras fem barn föddes utanför deras äktenskap. Deras första son Olof föddes år 1910, Tore föddes år 1911, Erik föddes år 1912, Manfred föddes år 1914 och den sista sonen Knut föddes år 1916. När Moas yngsta söner drunknade år 1925 gick hon igenom mycket sorg, det ledde till att hon fortsatte skriva. Hon började även besöka Stockholm oftare för att delta i olika ungsocialist möten. Vid sidan om började hon skriva i flera tidningar, det gjorde att folk började känna igen hennes namn. 

År 1927 började Moa skriva för en tidning, Tidevarvet, där hon skrev om kvinnornas arbetssituation. Det var då hon träffade Elin Wägner som var redaktör för tidningen. Elin Wägner hjälpte Moa, vilket resulterade i att hon fick möjligheten att gå på en kurs i maskinskrivning. Detta gjorde att Moa kunde skriva sin första bok i pappersformat, Kvinnor och äppelträd. Det tog fem år innan den kom ut i marknaden, då många nekade hennes manus.

 Året efter, 1928 träffade hon författaren Harry Martinson. De gifte sig 3 oktober 1929 och hon tog hans efternamn, Martinson. Moa och Harry brukade arbeta tillsammans, men de var väldigt olika. Moa var väldigt realistisk medan Harry var filosof, så de hade olika syn. Harry var sjuk och var i behov av hjälp, däremot lyckades han åka iväg och lämna Moa flera gånger. År 1939 gör de slut efter en svår relation och skilsmässan går igenom år 1941.

Moa skrev mycket romaner och genren arbetarlitteratur, hon debuterade som romanförfattare. Hon väckte stor uppmärksamhet genom hennes skrivning och frispråkighet. Hennes skrivstil skilde sig mycket från de andra författarnas. Hon använde sig mycket av äldre och korrekta uttryck, samtidigt som det förekom ironi men även väldigt detaljerade texter. Hennes texter har beskrivits som mycket kraftfulla. Mycket av hennes arbete handlar om kärlek, fattigdom, politik, moderskap och de hårda levnadsvillkoren. Hennes flesta verk är självbiografiska så de är skrivna på ett väldigt realistiskt sätt. Hon är också känd för sina böcker som beskriver det hårda arbetarklassens vardag på tidigt 1900-tal. Hennes första bok blev uppmärksammad pga att texten handlade mycket om sexualitet och var skriven realistiskt. Ett annat vanligt ämne hon brukade skriva om är historiska romaner om bondeliv. 

Moa var aktiv som författare under 1920- och 1930-talet. Hon blev bortglömd men blev sedan återupptäckt under 1970-talet av kvinnorörelsen. Moa avled år 1964 Hon lämnade efter sig många böcker som gjort henne till en av Sveriges mest lästa författare. År 1982 bildades det ‘‘Sällskapets Moas vänner’’ som används för att bevara Moas författar- och hennes livshistoria. Sällskapets Moas vänner stödjer forskning om Moa och hennes verk, samtidigt som de försöker sprida böcker som hon tidigare skrivit. Det delas även ut ett Moa-pris som ges ut till andra kvinnliga författare. Idag finns det flera böcker om Moa Martinsson och även en staty som finns i Norrköping.

2. Analys

2.1 Hur märker du som läsare av den tid som Martinsson gestaltar? Vad är det största skillnaderna gentemot den tid du lever i?

Det märks vilken tid Martinsson gestaltar genom tex språket och miljön. Med språket menas vilka ord och på vilket sätt karaktärerna pratar. Idag använder man sig av ‘‘nusvenskan’’, det är andra dialekter och det finns regler som ska följas inom det svenska språket. Innan kunde man prata lite hur som helst, det fanns inga skrivna regler över hur man skulle prata, man hade andra uttal och även olika dialekter.

I början av boken träffar vi på mor Sofi och hur hennes liv, hon lever på ca 1850-talet. En bit fram i boken träffar vi på Sally och Ellen, nu har tiden flyttat fram till 1900-talet. Sally och Ellen är släkt till mor Sofi, hon är släkt i 3:de ledet med mor Sofi. Det märks vilken tid Martinsson gestaltar i boken genom miljön, vilka arbeten det fanns, hur kvinnor behandlades och hur personerna pratade. Miljön var att det fanns mycket gård och jordbruk, det var män som ägde de och det var kvinnor som tjänade som pigor. Man använde sig fortfarande av hästvagn för att förflytta sig, tex i boken flyttar Sally och hennes familj med flera häst och vagn. Kvinnan kunde inte uttrycka sin sexualitet men männen däremot fick en klapp på axeln. Om en kvinna träffade olika män utan äktenskap ansågs de som ‘’smutsiga’’. Det var även väldigt viktigt för kvinnan att föda barn i äktenskap, om kvinnan födde utanför äktenskap ansågs barnen som oäkta. Under den tiden fanns det även mycket förnedring mot kvinnor som gick emot det ‘‘normala’’, tex fick kvinnor inte göra saker mansdominerade. 

Idag är det väldigt få som bor kvar i gårdar, stor del av befolkningen har immigrerat till de stora städerna där arbete finns. Hästar och vagn ses inte längre som en ett förflyttningsfordon, idag använder vi oss av egna fordon såsom bilar och kommunaltrafik, tunnelbana, bussar, pendeltåg och tvärbanan. Idag har vi inte lika stor förnedring mot kvinnor som innan, idag har kvinnan rätt till att bestämma över sitt liv. Kvinnan får bestämma hur hon ska leva, om hon ska ha barn, om hon ska vara hemmafru, vad hon ska ha för make, sexualitet. Idag måste kvinnor inte vara gifta för att har ett värde, barn som föds utanför giftermål är lika viktiga som barn födda inom giftermål. Jordbruket, levnadssättet och arbeten har utvecklats men än idag finns det fortfarande förnedring mot kvinnor och det finns kvinnor som inte har rätt till att bestämma över sig själv. 

2.2 Lyft fram en kvinnlig karaktär från boken och porträttera henne, vad finner du? Är hon tidstypisk?

Mor Sofi är en bondhustru med 15 barn, hon är den första kvinnan vi träffar på i boken. Mor Sofi gifter sig med sin man för att bli rik och kunna behålla sitt förstfödda barn, men det får hon inte. Hon får lämna ifrån sig sitt första barn. Hon var liten och mager, hennes kropp var märkt efter alla hennes 15 graviditeter. Sofi var en lugn kvinna som fick uppfostra sina barn nästan helt själv, hon fick inte mycket stöd av hennes make. En av personerna som var nära till henne var hennes väninna Fredrika. De hade en relation som man har till sina syskon, väldigt nära och stod upp för varandra. Sofi och Fredrika började tillsammans att bada, de började ta hand om sig själva och ha en tid för sig själva. Det tog kort innan folk runt började reagera, varför skulle två kvinnor bada? Några år efter började Sofias dotter också bada, med tiden blev det bara fler barn. Kvinnorna drack vin, hade tända ljus och tog det lugnt. Det resulterade i flera rykten. Varför var mor Sofi och badade när hennes make var sjuk. Var hon ens en riktig kvinna då? Mor Sofis berättelser avsl...