Abort - från skam till rättighet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Abstract

This project studies the development of abortions in Sweden, particularily between 1965 and 2002.

My hypothesises are that the number of abortions in Sweden has increased during this period, especially amongst teenagers.

I checked my hypothesises against statistics from Socialstyrelsen.

The results showed that before the founding of the law the numbers of abortions actually were as high as after, both for teetagers and over all. The big raise occured earlier during the eriod 1965-1975.

My conclusion is that is were the more generous applications of the earlier legislation and the new opinions that forced the new law to be put into practice.


Inledning

Jag valde att skriva om just 1975 års abortlagstiftning i Sverige för att abortrörelsen är ett ämne jag är riktigt engagerad i. Dessutom har alla unga människor god anledning att ta ställning i abortfrågan och även att informera sig om konsekvenser och alternativ. Jag vill jämföra utvecklingen i Sverige med den i Polen som har gått i motsatt riktning vad gäller abortfrågan. Fram till kommuniststyrets fall var aborter tillåtna i Polen, medan de sedan 1993 är förbjudna.

Fram till 1938 var aborter i Sverige helt förbjudna. 1946 och 1963 infördes uppmjukningar i lagstiftningen. Ytterligare liberalisering infördes 1974. Efter 1975 innebar lagstiftningen i huvudsak fri abort.

Jag har avgränsat uppsatsen på följande sätt: jag tänker bara beröra abortlagstiftningens historia i Sverige och sätta in den i ett internationellt perspektiv, samt redogöra för statistiken för antalet aborter som utförts, från 1965 – 75, och 1975 – 85, för att studera hur förändringen har tett sig tio år före och efter lagstiftningen. Utöver Sverige kommer jag även att behandla Polens aborthistoria, med tanke på den intensiva trafik från Polen till Sverige för att utföra aborter som var illegala i det egna landet. Jag kommer även att skriva om hur andra länder ser på aborter.


Frågeställning

Har tonårsaborterna ökat bland kvinnor och i synnerhet tonårsflickor sedan abortlagstiftningen infördes? Hur har abortmönstret förändrats i Polen under motsvarande period?


Hypotes

Min hypotes är att tonårsflickor i dag genomgår fler aborter än före 1975. Utvecklingen har resulterat i en kraftig ökning av aborter inom denna grupp. Jag tror även att förändringarna i Polen har varit mindre omvälvande än i Sverige. De legala aborterna har minskat, medan de illegala har ökat sedan aborter förbjöds i Polen 1993.


Metod

Jag inledde arbetet med att slå upp begreppet abort i Nationalencyklopedin för att få en uppfattning om dess ordagranna innebörd. Därefter började jag söka på Internet för att få information om aborthistorik i Sverige. Allra först hittade jag en sida: www.jatillivet.se - som visserligen redigeras av abortmotståndare men ändå gav en någorlunda objektiv bild av abortens historia fram till i dag. Jag var även inne på socialstyrelsens hemsida www.sos.se som resulterade i en hel del användbara fakta. I det här ämnet är det svårt att hitta en helt objektiv källa, men naturligtvis kan man sålla bort personliga åsikter mer eller mindre effektivt. Det märks också vilka texter som är uppenbart arrangerade för att få privatpersoner att ta ställning i frågan. Jag var även inne på några andra hemsidor och fick goda resultat.
Även inom litteraturen läste jag en hel del, då i Nationalencyklopedin som enligt mig var den mest objektiva källan jag hittade. Texten som fanns att läsa berörde över huvud taget inte etiken inom det hela utan gav raka fakta.
Utöver Nationalencyklopedin har jag läst några andra böcker om aborthistoria i Sverige. Jag har försökt utesluta de mest vinklade källorna ur den slutgiltiga texten. Utöver Nationalencyklopedin har jag även läst i Öppenvårds gynekologi, redigerad av Claes Gottlieb och Bo von Schoultz, om abortmetoder och eventuella biverkningar. De är sällsynta, eftersom de flesta aborter är framgångsrika, men komplikationerna inträffar ibland och kan orsaka nedsatt fertilitet, vilket dock händer väldigt sällan. Jag har också läst Psykiatrin i Sverige av Jan – Otto Ottosson, där ett kapitel på åtta sidor fördjupade sig i abortfrågan

Källkritik

Öppenvårdsgynekologi

I boken Öppenvårdsgynekologi läste jag om abortmetoder och eventuella biverkningar. Jag tyckte att boken verkade väldigt tillförlitlig, eftersom jag lånade den från ett universitetsbibliotek. Den var skriven och sammanställd av ett antal läkare som var specialister inom gynekologins olika områden och gav ett väldigt professionellt intryck.

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin var visserligen objektiv utan att vara vinklad över huvud taget, men den gav inte heller någon specifikt djupdykande information. I jämförelse med allt annat jag läste, både i böcker och på Internet, gav den ett någorlunda fattigt intryck. Läsningen resulterade främst i lite enkel information om lagens historia, men sade inte så mycket mer. Jag hade andra källor som gav mig mer. Dock var det denna bok som gav mig en inledning på arbetet.

Psykiatrin i Sverige

I Psykiatrin i Sverige läste jag om aborter, och fastän boken var bra, så var den inte direkt objektiv. Jag tyckte att jag kunde ana mig till hans egna åsikter i kapitlet om aborter, eftersom den är skriven i jag – form och utifrån hans egna erfarenheter.

www.sos.se

På Socialstyrelsens hemsida hittade jag en hel del användbara fakta, bland annat den avgörande statistiken över abortutvecklingen i Sverige, men det var komplicerat att navigera sig fram. Det fanns visserligen en sökmotor, men det jag sökte på var inte alltid det jag sedan fick som sökresultat. Sökfunktionen var ganska sträng med hur jag sökte. Det var dock på den här hemsidan som jag hittade en hel del information att komplettera till det jag hade hittat på:

www.jatillivet.se

Den här källan var den enda som jag märkte var uppenbart vinklad. Den gav en hyfsat objektiv bild av historien fram till i dag vad gällde aborter, men det var på slutet som deras egna åsikter började lysa igenom. Därför tog jag mig tid att dubbelkontrollera alla fakta som fanns publicerade på socialstyrelsens hemsida, och upptäckte att allting var korrekt. I texterna jag hittade på www.jatillivet.se lade jag märke till några formuleringar som visade väldigt tydligt vad rörelsen själv ansåg i abortfrågan. Dessa har jag sållat bort från texten jag senare skrev baserat på det jag läste.

www.wikipedia.se

Här läste jag på om abortmetoder och biverkningar, precis som i Öppenvårdsgynekologi, men jag märkte att texten som fanns att läsa på hemsidan inte var riktigt densamma som i boken. Denna hemsida är indelad i många faktaområden, så den är inte specialiserad på just aborter, medan boken berättade mer ingående om aborter, komplikationer och andra medicinska besvär. Internet känns alltid som lite osäkrare än tryckta böcker, eftersom dessa fakta som ligger på Internet kan tas bort från en dag till nästa. I en bok kan man alltid hänvisa till samma kapitel, medan Internets information är mer omständlig.

www.dn.se

På DN läste jag en artikel som fanns i tidningen för inte så länge sedan, och handlade om hur svensk politik gjorde en djupdykning i svensk hälso – och sjukvårdslag, som säger att utländska kvinnor inte får göra abort i Sverige. För att göra det måste kvinnan vara bosatt i Sverige och även vara svensk medborgare. Det för med sig att tillfälligt boende i Sverige, till exempel au pair – flickor och utbytesstudenter, inte kan få medicinsk hjälp i dessa situationer utan kan tvingas utföra illegala aborter innan de kan få hjälp i hemlandet. Enligt denna artikel hävdar flera politiker att denna bestämmelse ska ändras, men jag har även läst andra tidningar och inte sett något ytterligare tecken på detta. Frågan är om detta inte enbart var ännu ett löfte. Rent faktamässigt var artikeln objektiv, eftersom den visade ett utdrag från lagboken om just denna bestämmelse.

www.rfsu.se

Här läste jag en hel del om kvinnors rättigheter i dagens samhälle. Det kändes som om den var en smula vinklad åt ett feministiskt synsätt, som bland annat redogjorde för kvinnorättsorganisationen Women on Waves, som bland annat ägnar sig åt att informera kvinnor om deras möjligheter till aborter. De har gjort flera försök att, som utanför Polens hamn, ge kvinnor aborter med hjälp av Mifeprestone och även låta en professionell gynekolog undersöka dem. Detta har försökts upprepas utanför Irland, men vid det tillfället misslyckades det. I redogörelsen om Women on Waves aktion utanför Polen märkte man att den blev vinklad när den gick in på hur aggressiva abortmotståndarna var, som enligt artikeln attackerade kvinnorättsaktivister med hjälp av kristna högern. Aktivisterna själva verkade inte ha gjort något motanfall, vilket verkar ovanligt beskedligt. Min uppfattning är att de mycket väl kan ha reagerat, men helt enkelt valde att inte publicera sin egen inblandning.




Huvuddel

Vad är abort?

I medicinsk terminologi kan abortbegreppet betecknas som en avbruten graviditet då man skiljer på spontan och provocerad abort. Utanför medicinen har aborten emellertid kommit att beteckna enbart provocerad abort; ett avbrytande av en graviditet som orsakas på medicinsk eller kirurgisk väg. Medicinska biverkningar efter aborten är ovanliga.

Internationella och historiska utblickar

Aborter har förekommit i alla kulturer, och sannolikt sedan början av vår utveckling. Man vet att både aborter och preventivmedel existerade i det antika Grekland och Rom.

Sovjetunionen
Sovjetunionen var det första landet i världen som legaliserade fri abort, och detta skedde 1920 under Lenins ledning. Till grund för denna lags införsel låg den materialistiska människosynen som marxismen präglades av och detta beslut ledde även till att länderna som Sovjetunionen kontrollerade stiftade liknande lagar.

USA
Enligt lag i USA hade läkare och sjuksköterskor upp till för bara några år sedan inte tillåtelse att upplysa kvinnor som väntade barn om deras möjlighet att göra abort. Trots att lagen upphävdes av Bill Clinton så är abortfrågan fortfarande ett mycket känsligt ämne i USA.
Det finns några europeiska länder som har en liberal abortlagstiftning, men i många andra av länderna i Europa så är abortmöjligheterna begränsade.

Polen och Irland
Polen och Irland har Europas strängaste abortlagar på grund av den katolska kyrkans åsikter om aborter. För bara några år sedan skrevs det om en 14 – årig irländsk flicka som våldtogs av sin bästa väns pappa och sedan inte fick åka utomlands för att göra abort. Detta har dock ändrats och sedan 1992 får irländska kvinnor utföra aborter utomlands. I Polen däremot är abort bara tillåtet om kvinnans liv är i fara, hon blir gravid via våldtäkt eller det rör sig om incest. Denna lag grundades 1993. Aborträttens starka begränsning gör att den polska federationens familjeplaneringskliniker uppskattar det årliga antalet illegala aborter till cirka 120 000. De kvinnor som har råd åker utomlands för att få aborterna utförda, vilket kostar cirka 5000 kronor, och detta är mycket pengar för de 60 procent kvinnor som lever på randen till fattigdom i hemlandet. Dock får de inte åka till Sverige eftersom man i vårt land inte får betala för en abort. En utländsk kvinna kan åka till Sverige och betala för all vård förutom aborter. Enligt svensk hälso – och sjukvårdslag kan vem som helst betala för att få sjukvård i Sverige. Dock måste en kvinna som vill göra abort i Sverige vara svensk medborgare och bosatt i Sverige, vilket den svenska abortlagen tydligt klargör. Förbudet har lett till att utländska kvinnor, bland annat utbytesstudenter, har framkallat missfall innan de fått hjälp inom svensk sjukvård.

England
Hittills är England det enda landet inom EU som tillåter utländska medborgare att utföra aborter i England, på villkoret att de själva står för kostnaderna. Detta förde med sig att omkring 10 000 utländska kvinnor lät utföra sina aborter i England 2002, och en majoritet av dessa kom från Irland, där abort är olagligt bortsett från de fall där kvinnan riskerar att dö. Enligt irländsk lag måste en kvinna som blivit gravid i samband med en våldtäkt föda barnet.

Östeuropa
Det har länge funnits en liberal abortlagstiftning i Östeuropa. Efter att Öst – och Västtyskland sammanslogs efter Berlinmurens fall så hade landet två abortlagar. I Öst hade man fri abort, medan Väst var mycket restriktiva. Till slut enades man om en kompromiss.
I Ryssland är det årliga antalet aborter dubbelt så stort som antalet födslar. Det höga antalet aborter i Östeuropa beror på att det är både svårt och dyrt att skaffa preventivmedel.

Världen
En halv miljon kvinnor i hela världen dör varje år i anslutning till antingen graviditet eller illegal abort. WHO uppskattar att det genomförs mellan tio och tjugo miljoner illegala aborter i världen varje år. Dödsfallen som inträffar beror förmodligen på att ingreppen ofta genomförs sent i graviditeten med ohygieniska verktyg samt att själva ingreppen ofta utförs av personer som inte är kunniga på området, och därmed inte kan hantera komplikationer som blödningar och infektioner. Dessa siffror grundas på den övervägande del av klinikernas vårdplatser där kvinnor vårdas efter säker eller misstänkt illegal abort.

Abort i Sverige fram till 1900

Synen på det enskilda människovärdet har i Sverige varierat. För omkring 1000 år sedan var människovärdet lågt i kurs i Norden och barn som inte var önskade övergavs i skogen för att dö. Även äldre kastades ut ur huset.

Först när de kristna värderingarna vann anslutning i stor omfattning så förändrades detta. Reformen till kristendomen resulterade i att de kvinnor som hade kunskaper om fosterfördrivning brändes på bål överallt i hela Europa, fram till 1800 – talet.

Från 1200 – talet i Sverige var fosterfördrivning förbjudet. Från början var straffet böter, men det kom senare att ändras till dödsstraff. Drygt hundra år senare ändrades det till fängelse, straffarbete, spöstraff eller tukthus. 1921 när Sverige fick kvinnlig rösträtt så mildrades straffet ytterligare. Straffet blev i stället fängelse i högst två år.

Respekten för livet har varit ledstjärnan i svensk politik, ända fram till våra dagar. Fosterfördrivning – abort – betraktades som barnamord i 1864 års strafflag och att utföra en abort var straffbart under hela graviditeten, från befruktningen och hela vägen fram till födseln.

Födelsekontroll
Det har alltid funnits behov av födelsekontroll i alla tider och alla länder. Kontrollen har utförts på olika sätt i olika tider beroende på vilken teknik som funnits, och vilken moral som rått. Kristendomens införande innebar ett moraliskt skuldbeläggande av kvinnors sexualitet. Marxismens bristande respekt för individer omvandlade aborten till en medicinsk bagatell.

Varje kvinna vet att barnen de föder är deras egna. För mannen har det vid födseln av varje barn gått nio månader sedan han lämnade sitt biologiska bidrag. Därför är kontrollen av kvinnan mannens enda möjlighet att försäkra sig om sina barns identiteter. Detta har gjorts genom sträng födelsekontroll och skuldbeläggning av kvinnans sexualitet.

Makt och jämställdhet
I och med detta ökar fri abort kvinnans makt gentemot männen. Manssamhället har tydliga skäl att sätta sig emot fria aborter. Det skulle skänka kvinnan en så oberoende ställning att hon inte kan kontrolleras. För männen löstes detta problem i och med den traditionella uppdelningen av kvinnor i horor och madonnor. Med hororna fick männen utlopp för sin sexualitet, och med madonnorna försäkrade de sig om sin avkomma och makt över familjen.

Fria aborter och goda preventivmedel avväpnar männen i den mening att kvinnan får en egen röst. Kvinnorna bestämmer på egen hand om sina liv, sina kroppar och sexuellt umgänge. Männen har inte längre någonting att säga till om i den frågan. På detta sätt jämnar aborter vägen för ett mer jämställt samhälle, som inte tidigare har varit möjligt.

Svensk debatt och lagstiftning under 1900 - talet

Sjukdom och ”förutsedd svaghet”
År 1938 grundades en lag som accepterade aborter vid sjukdom, kroppsfel eller eventuella svagheter hos kvinnan. Aborterna tilläts även i de fall då barnets födsel skulle medföra allvarlig fara för kvinnans liv och hälsa eller om hon blivit gravid via en våldtäkt. Att få en abort utförd av de här skälen krävde alltid ett läkar – eller polisintyg. Dock var även efter denna lags införsel lagens bärande tanke fostrets lagliga rätt att leva.


Regeringen kompletterade lagen 1946 med ännu ett undantag för att tillåta aborter – en så kallad förutsedd svaghet. Från och med nu skulle abort tillåtas när ”det med hänsyn till kvinnans levnadsförhållanden eller övriga omständigheter kunde antagas att hennes kroppsliga eller själsliga krafter allvarligt skulle nedsättas genom att föda och sköta barnet”. Från mitten av 60 – talet ägde en alltmer utvidgad tolkning av ”förutsedd svaghet” rum, som kom att bana vägen för den fria aborten.

Krav på fri abort
I början av 60 – talet började rösterna höjas som krävde fri abort. Denna åsikt framfördes för första gången 1963 på Falu – kurirens ledarsida. Samma år framfördes även denna åsikt av Socialdemokratiska studentförbundet och Folkpartiets ungdomsförbund, men detta mötte ringa förståelse från läkare och det politiska etablissemanget. 1965 utfördes en utredning som skulle komma att utmynna i abortlagen som grundades den första januari 1975.

1968 var det endast 26, 9 procent av Sveriges befolkning som var positivt inställd till fri abort. Dock påbörjades en opinionsbildande kampanj samtidigt som den statliga utredningen undersökte tillämpningen av abortlagen och även diskuterade den framtida inriktningen. Denna opinionsbildning utgjordes av flera olika krafter.

Polenresorna
De så kallade ”Polenresorna” fick stor uppmärksamhet, bland annat i slutet av 60 – talet. Resorna upprätthölls från 60 – till 70 – talet. Detta tog sin början när en aktivist från Folkpartiets ungdomsförbund anordnade illegala abortresor till Polen. Polisen gjorde husrannsakan hos aktivisten, vilket föranledde ett massmedialt ramaskri. Denna historia gav vind i seglen åt förespråkarna för den fria aborten. Med hjälp av aktivisten från Folkpartiet åkte nästan 2000 svenska kvinnor till Polen för att utföra aborterna. Debatten fick stor uppmärksamhet och de flesta kvinnor fick så småningom tillåtelse att utföra sin abort.

”Livmodersinnehåll”
Kraven på fri abort drevs på av ett antal socialdemokratiska och liberala tidningar, bland annat Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen och Arbetet. Strategin gick ut på att använda omskrivningar av ord och de valdes medvetet för att förändra opinionen. Barn kallades ”livmodersinnehåll” och dessa blev i sin tur ”en del av kvinnans kropp”. Ett exempel på omsvängningen av ord som ägde rum och var nödvändig för att abortlagen skulle kunna införas var omskrivningen av läkarförbundets etiska regler. Fram till 1968 stod det i Sveriges läkarförbunds etiska regler ”Läkaren skall besinna sin plikt att skydda och bevara människoliv alltifrån dess tillkomst i moderlivet”. I juni 1968 ändrades regeln till: ”Läkaren skall besinna vikten av att skydda och bevara människoliv”. Alltså ströks ”alltifrån tillkomsten i moderlivet” helt ur regeln.

60 – talets vänsterrörelse spelade även den en viktig roll. När utredningen som tillsatts lade fram sitt betänkande 1971 hade man givit resultatet namnet ”Rätten till abort”. Lagstiftningens ursprungliga tanke om fostret som ett individuellt liv byttes ut mot förslaget om fri abort.

När frågan om fri abort kom upp i riksdagen för omröstningen den 29 maj 1974 så röstade moderaterna och delar av folkpartiet och centern emot. Abortlagen röstades igenom med majoriteten 214 – 103. Abortlagen trädde sedan i kraft den 1 januari 1975. Sverige tillhör den tredjedel av världens länder som har fri abortlagstiftning.



Lagen i dag

Enligt den abortlag vi har i dag har en kvinna rätt att göra abort fram till 18:e veckan utan att uppge några skäl. Dock ska hon alltid erbjudas stödsamtal, både före och efter aborten.
Efter den 18:e veckan får man bara utföra en abort om synnerliga skäl föreligger. En kurator utreder fallet och sedan beslutar socialstyrelsen om aborten ska få genomföras. Om fostret kan överleva utanför livmodern får aborten inte äga rum, i de fall graviditeten inte medför fara för kvinnans liv. Sveriges nuvarande abortlagstiftning prioriterar kvinnans liv före fostrets.

Metoder, komplikationer och kostnader

Den abortmetod kvinnan väljer ska gå snabbt, vara medicinskt säker och innebära en låg komplikationsrisk. Abortmetoden väljs främst med tanke på den aktuella graviditetslängden.

Behandling med antiprogesteron – utförs i vecka 5 – 8

Vid tillförseln av ett läkemedel som binds till progesteronreceptorn så kan man i graviditeter kortare än nio veckor skapa en progsteronbrist och på så sätt orsaka ett missfall. För att fostret ska stötas bort helt och håller måste ingreppet följas upp. Med följande abortingrepp åstadkommer man en fullständig abort i 97 % av fallen. Drygt 2 % av ingreppen fullbordas inte och kvinnan får som regel genomgå en skrapning vilket sker under lokalbedövning. 1 % av fallen misslyckas helt och graviditeten får avbrytas med vakuumaspiration. Komplikationsrisken är låg.

Vakuumaspiration – utförs i vecka 6 – 13

Under graviditetens inledande tolv veckor utförs aborten vanligtvis med hjälp av en vakuumaspiration. Ingreppet utgörs av ett vakuumsug som suger ut fostret. Om graviditeten har pågått i tio veckor eller längre är det lämpligt att underlätta ingreppet genom en förbehandling. En vakuumaspiration utförs i kombination med lugnande medel och kvinnan kan i regel gå hem några timmar efter ingreppet.

Tvåstegsaborter – utförs efter graviditetsvecka 13

Ju längre graviditeten fortskrider, desto svårare blir det att utföra en vakuumaspiration på ett acceptabelt sätt. Efter vecka 13 – 14 erbjuds kvinnan i stället tvåstegsmetoder, vilka går ut på att man simulerar ett värkarbete som stöter ut fostret, varav man därefter skrapar ut fostret ur livmodern.

Man kan framställa värkarbeten på flera sätt; till exempel tillförsel av hypertont koksalt eller prostaglandin eller vaginal tillförsel av prostataglandinanalog. Det senare används oftast eftersom det innebär en skonsam introduktion av ett värkarbete. Vaginalt prostataglandin ges upp till fem gånger och var tredje timme och har gett goda resultat när patienten förbehandlats i tjugofyra timmar innan ingreppet görs. Vid en tvåstegsabort förblir patienten liggande på vårdavdelning, men vårdtiden brukar sällan överskrida två dygn. Patienten har stort behov av smärtlindring och psykologiskt stöd.

Komplikationer

Komplikationer efter att aborten blivit utförd är ovanliga, men kan uppstå i form av infektion, blödning eller ofullständig tömning av uterus och inträffar i fem % av fallen. Allvarliga komplikationer med sådana skador på uterus eller närliggande organ är sällsynt. Många kvinnor vill innan de genomgår en abort veta om deras möjlighet att få barn i framtiden minskar. Flera studier har ägt rum, och som regel har man inte funnit tecken på nedsatt fertilitet hos dessa kvinnor. I de enstaka fall då kvinnan drabbats av svår infektion efter ingreppet kan en tubarskada ha uppstått.

Kostnader
I Sverige kostar en medicinsk abort med abortpiller omkring 1 600 kronor. En tidig kirurgisk abort kostar nära 4 500 kronor, och en sen kirurgisk abort kostar betydligt mer eftersom kvinnan i så fall måste vårdas på sjukhus.


Abortutvecklingen 1965-2002
När jag studerade socialstyrelsens abortstatistik så såg jag att det skedde en kraftig ökning av aborter från 1965 till 1975. 1965 skedde fyra aborter per tusen kvinnor, 1975 19,1. Sedan har siffrorna fluktuerat mellan 17, 7 och 21, 5. Lagstiftningen orsakade inget förändrat beteende, utan det förändrade beteendet orsakade lagstiftningen.

Besluten om abort togs av läkare efter observation av kvinnorna och granskning av deras skäl. I Psykiatrin i Sverige beskriver Jan-Otto Ottosson hur man successivt tillät allt fler aborter att genomföras. Mot slutet fick 96% av de sökande bifall.

Den stora förändringen skedde alltså före den nya lagstiftningen. Detta kan tolkas som att lagstiftningen utgjorde en anpassning till en framväxande förändring av tolkningen av tidigare lagstiftning. Se bilaga 1.


Analys

Abortutvecklingen
I strid med min hypotes visade det sig att aborterna inte ökade efter det att den nya lagstiftningen kom till 1975. Den stora ökningen kom under de tio åren som föregick lagändringen. 1965 genomfördes 4 aborter per 1000 kvinnor och år. Sedan 1975 har abortfrekvensen fluktuerat från ca 17 till ca 21 aborter per 1000 kvinnor och år. Se bilaga 1.

Till sist blev tillämpningen av den gamla lagen blivit så frikostig att en ny lag snarare bekräftade förändrade värderingar än själv normerade u...