Muskler
29501 visningar
uppladdat: 2005-02-11
uppladdat: 2005-02-11
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
Hur många muskler har vi i kroppen? Ca. 600 st.
Skelettmuskulaturen är kroppens största organsystem.
Musklerna delas in i tre typer:
? skelettmuskulatur
? Glattmuskulatur
? Hjärtmuskulatur
Skelettmuskulatur är muskler som fäster vid skelettet och gör att vi kan röra på oss. Skelettmuskulaturen är viljestyrd.
Hjärtmuskulatur finns, som det hörs på namnet, bara i hjärtat. Genom regelbundna sammandragningar(hjärtslag) pumpas blodet runt i kroppen. Hjärtmuskulaturen är inte viljestyrd.
Glattmuskulatur är inte heller viljestyrd. Den finns på många ställen, bl.a. i mag-tarmkanalens vägg, urinblåsan, livmodern och blodkärlen. Ringformad muskulatur kan öppna och stänga blodkärlen så att blodet fördelas till olika delar av kroppen efter behov.
Hur fungerar en muskel?
Alla typer av muskelceller innehåller tunna proteintrådar, aktin och myosin. Muskelkontraktion/sammandragning, sker genom att aktin- och myosintrådarna förskjuts i förhållande till varandra. Aktin bilder ett nätverk inuti cellen. Vid sammandragningen kommer små ”armar” på myosintrådarna att fästa sig till aktin och dra aktintrådarna mot varandra så att muskeln blir kortare.
Hur ser en muskel ut?
I skelettmuskulatur och hjärtmuskulatur bildar aktin- och myosintrådarna ett regelbundet mönster, så att muskelcellerna verkar tvärstrimmiga när man tittar på dem i mikroskop. I de glatta muskelcellerna är inte proteintrådarna lika regelbundet ordnade. De har därför ett ”glatt” utseende.
Vilka funktioner utgör musklerna?
? De gör så att vi kan röra på oss
? Ger stadga åt skelettet så att vi inte faller ihop i en benhög.
? Ger skydd åt de inre organen
? Ger oss möjlighet att tala, svälja, tugga och att visa känseluttryck
? Kontroll över tarmens och urinblåsans tömning.
? Kontrollerar vår kroppstemperatur
Hur stark är en muskel?
Muskelkrafterna överförs till skelettet med hjälp av senor som fäster på skelettet. Skelettets ben bildar ett system av hävstänger som kan vridas kring axlar i de rörliga lederna. När musklerna förkortas dras senornas fästpunkter mot varandra, så att benen rör sig. Den fästpunkt som normalt rör sig minst under rörelserna kallas muskelns ursprung. Den som rör sig mest kallas muskelns fäste.
Det är ganska lätt att räkna ut vilken muskelkraft som krävs för att lyfta föremål av olika tyngd. Om vi tex. Lyfter en vikt på 15kg, pressas handen ner av viktens tyngd på 150N. Handen är ungefär sju gånger så långt från armbågsleden som avståndet från biceps senfäste på underarmen till armbågsleden. För att kunna hålla vikten stilla framför kroppen med armbågsleden i rätvinkel måste bicepsmuskeln därför utveckla en kraft som är sju gånger så stor d.v.s. 1050N. Senan måste med andra ord dra benet med en kraft som är mycket större än den yttre. Ett sådant förhållande innebär samtidigt att rörelseutslaget och hastigheten hos handens rörelser ökar. Bicepsmuskeln behöver bara förkortas 1cm för att få handen att röra sig 7...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2005-02-11] MusklerMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3603 [2024-04-26]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera