Muskler

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Muskler… Vad är det egentligen? Finns det olika sorters muskler? Vad består muskler av? Hur fungerar de? Vad händer om man tränar? Detta är exempel på frågor som jag ska försöka klargöra i detta häfte. Hoppas ni inte somnar.

Innehålls förteckning:

Allmänt om muskler
Skelettmuskler
Muskelkraft
Glatta muskler
Hjärtmuskeln
Styrketräning
Muskelsjukdomar


Allmänt om muskler

Det finns tre olika sorters muskler: Skelettmuskler, Glatta muskler och Hjärtmuskler. Skelettmusklerna är de vanligaste och de vi har flest av. De svarar för kroppens rörelser och är fästa intill leder och skelett. De kan vi styra med hjälp av vår vilja och är alltså voluntära.
Glatta muskler bildar väggarna i tarmar och blodkärl.
Hjärtmuskeln (hjärtat) är en ihålig muskel. Glatta muskler och hjärtmuskeln är involuntära, d.v.s. de styrs inte av viljan utan fungerar automatiskt.
Alla muskler är uppbyggda av fibrer och proteiner, med de ser olika ut.


Skelettmuskler

Kroppen har cirka 640 skelettmuskler som tillsammans utgör två femtedelar av kroppsvikten. Det finns flera lager muskler över skelettet. Skelettmusklerna hjälper kroppen med att utföra rörelser. Bara att hålla sig upprätt skulle ha varit omöjligt utan dem. Bröstkorgens muskler ansvarar för andningen och ansiktsmusklerna gör talet, ätandet och olika ansiktsuttryck möjliga.


Beståndsdelar

Skelettmusklerna är sammansatta av muskelbuntar, vars ändar övergår till senor som fäster i skelettbenen. I muskelbuntarna finns muskelceller. De är mycket smala, men är upp till 30 cm långa.
Muskelbuntarna kan se ut på många olika sätt. De kan vara grenade, snurrade, formade som solfjädrar eller bara vara helt raka. Våra största muskler är sätesmusklerna, som bildar skinkorna samt lårets övre del och de minsta musklerna finns i örat.


Rörelser

Varje rörelse som kroppen gör beror på att en eller flera muskler drar ihop sig. Musklerna samarbetar genom att en muskel spänns (den muskeln kallas då agonist) och en slappnar av (den muskeln kallas antagonist).
Ett exempel på hur det fungerar är armbågsböjaren. När man böjer armen så drar biceps ihop sig, medan triceps slappnar av.
Då är biceps agonist och triceps antagonist.
Om man istället sträcker ut armen så blir triceps agonist (den spänns) och biceps blir antagonist (den sträcks ut). Alla muskler är alltså både agonister och antagonister.
När en muskel ska dra ihop sig sker ett komplicerat samspel mellan hjärnan, ryggmärgen och nerverna.
Nerverna kan även få impulser från andra delar av nervsystemet samt från sinnesorgan i muskler och leder.


Mjölksyra

Musklerna behöver syre för att energi ska kunna bildas i musklerna. Ju mer vi anstränger musklerna, desto mer energi behövs. Om musklerna ansträngs för kraftigt kan de få syrebrist. Då frigörs mycket mindre energi och det bildas en mjölksyra. Det leder till att man blir trött och får värk i musklerna. När man får mjölksyra finns det bara ett bot; att stanna upp tills det går över och musklerna får mer syre


Muskelkraft

Muskelkraft kan definieras som förmågan hos en muskel att utveckla maximal kraft vid sammandragning av muskelfibrerna. Muskelfibrerna är det som drar ihop muskeln. Kraften beror på hur många muskelfibrer man har i muskeln, men också vad det är för sorts muskelfibrer.
Det finns tre olika sorters muskelfibrer. Typ I, Typ IIA och typ IIB.
Typ I är långsamma muskelfibrer. Det betyder att de drar ihop sig ganska långsamt, men är mycket uthålliga. Typ IIB är snabba muskelfibrer som är mycket kraftfulla, men inte under en särskilt lång tid. Typ IIA är ett mellanting.

Olika sporter kräver olika sorters muskelfibrer. En sprinterlöpare eller tyngdlyftare behöver större andel snabba muskelfibrer, medan en långdistans löpare behöver större andel långsamma muskelfibrer. Hur mycket av de olika sorters muskelfibrerna man har beror dels på arvsanlaget, och dels hur man tränar.


Glatta muskler

Blodkärl, matsmältningskanalen och urinväggarna är exempel på delar där glatta muskler bildar väggarna. Muskelcellerna är långa och smala varje cell har en kärna. Väggarna består av många lager muskelceller som kan skapa vågrörelser. Med hjälp av dessa vågrörelser kan exempelvis mat tryckas igenom tarmarna.


Hjärtmuskeln

Hjärtat är egentligen en ihålig muskel. Hjärtmuskeln ger upphov till kontinuerliga, kraftiga sammandragningar så att blodet pumpas ut igenom kroppen. Hjärtmuskelns celler är till skillnad från de andra förgrenade och har många cellkärnor. Hjärtmuskeln fungerar oberoende av viljan och är alltså involuntär.


Muskelsjukdomar

Muskelbristning
Muskelbristning är när en eller flera muskelfibrer går sönder. Det uppstår oftast i samband med idrott eller överbelastning. Skadan orsakar en blödning och upplevs som en stark smärta. Det kan kännas som om någonting sprängs i muskeln.
För att förhindra att man får muskelbristning ska man värma upp innan man idrottar. Om man är otränad eller börjar idrotta för tidigt efter en skada är chansen som störst att få muskelbristning.


Muskeldystrofi

Muskeldystrofi är en grupp ärftliga sjukdomar. Har man denna sjukdom förstörs musklerna och ersätts med fett- eller blindväv.
Även alkohol och droger kan ha liknande effekter, och bidrar till att muskler förstörs helt.
Används en muskel inte regelbundet kan det krympa. Det är ganska vanligt om man inte tränat en muskel på länge, till exempel efter en skada. Det kan vara mycket farligt om till exempel andningsmuskeln eller hjärtmuskeln blir alltför kraftlösa.


Styrketräning (Skelettmuskler)

När vi börjar styrketräna lär musklerna sig att aktiveras snabbare och utnyttja ett styrkesystem som annars används i extrema situationer, med fara för livet. I början beror ökningen i styrka enbart på att kroppen lär sig att aktivera dessa styrkereserver.
Vid långvarig, regelbunden styrketräning beror ökningen på att muskelfibrerna växer. De blir tjockare och får mer pro...