Franska Revolutionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning:

Jag skall skriva ett arbete om Franska revolutionen. Jag valde den Franska revolutionen bara föra att jag tyckte att den verkade intressant. Jag har aldrig skrivit om någon annan revolution förut så jag skall göra mitt bästa.


Orsakerna:

En av dom största orsakerna till att det blev en fransk revolution var den dåliga ekonomin och att regeringen inte kunde sköta den. En anledning till att dom hade så dålig ekonomi var Nordamerikas frihetskrig. Dom pengarna som dom då la pengar på var att smida nya rustningar och nya vapen, dom byggde också slottet i Versailles. Flera gånger under 1780-talet så hade nästan Frankrike inga pengar alls. Bara för att Frankrike hade så lite pengar så beslutade regeringen att höja skatterna. När dom höjde skatterna så ledde det till en politisk kris. År 1770-1780 så gick böndernas skörd väldigt dåligt och då var dom också tvungna att höja matpriserna och så sänktes lönerna. När regeringen började höja skatterna, matpriserna och att lönerna sänktes så började folket i landet blir oroliga. Oroligheten lede till protester.

Regeringen försökte också begränsa adelns makt inom riket. Det ville naturligtvis inte adeln så dom började protestera.

Det var inte alls rättvist mellan folken. Adeln och prästerna betalade nästan ingen skatt alls. Medan dom som var fattigast betalade nästan all skatt.


De tre stånden:

Man kan säga att den franska befolkningen var indelade i tre olika stånd. Dom tre stånden var prästerna, adeln och bönderna.

Prästerna

Under den tiden hade prästerna och kyrkan en väldig stor makt. Alla prästerna var inte rika, det fanns fattiga präster med. Men det som var så bra med dom fattiga prästerna var redo för olika förändringar. Prästerna betalade ingen skatt men dom betalade ibland pengar till regeringen ändå. Det var inte många som var präster eller biskopar bland den franska befolkningen, ungefär 1 %.

Adeln

Adeln hade också makt men inte alls lika mycket makt som prästerna hade. Adeln hade mycket rättigheter. Dom var högt satta i armén så därifrån fick dom en del av den makten som dom hade. Dom kunde dra in skatter från bönderna som dom använde för privet bruk, dom kunde också jaga på böndernas marker. Nästan alla adelsmän var rika och ville bara ha mer makt och mark. Adelsmännen ville inte förändra något i samhället. Men det fanns inte så många adelsmän i den franska befolkningen. Det var ungefär 2 % som var adelsmän.

Bönderna

Det tredje och det sista ståndet bestod inte bara av bönder. Det bestod också av rika affärsmän och advokater. Det var ungefär 97 % av befolkningen som var bönder, affärsmän eller advokater. Dom i det tredje ståndet hade ingen alls makt i samhället och hade oftast lite pengar. Men alla i det tredje ståndet visste att det måste ske en förändrig i samhället. Adeln som var rika de var de som ville ändra på landets styrelse och dom som var fattiga ville sänka matpriserna och skatten.


Nationalförsamlingen:

Förut så hade varje stånd varsin röst. Då kunde alltså alltid adeln och prästerna rösta ner det tredje ståndet. Det var den 17 juni 1789. Det tredje ståndet samlades i Versailles och bildade nationalförsamlingen. Nationalförsamlingen var en riktad handling riktad direkt mot kungahuset. Nationalförsamlingen var som en riksdag där alla hade samma rösträtt. Kungen ville inte ha någon nationalförsamling men han var tvungen att acceptera denna församling bara för att prästerna och vissa adelsmän gick med på den här idén. Den nya ”riksdagen” gick iväg till bollhuset (en slags tennishall) där dom svor en ed att dom inte skulle lämna Versailles förrän kungen hade skrivit en ny grundlag. Det här var en början till franska revolutionen.

Det nationalförsamlingen gjorde var att dom tog bort orättvisorna mellan folkgrupperna under franska revolutionen. Dom gjorde så att adeln inte längre var adla nu istället så var dom bara lite rikare vanliga medborgade, gjorde så att kyrkan nu istället tillhörde staten. Dom skrev också om grundlagarna.

När adeln istället blev vanliga medborgare så var det inga som kunde stöta armén längre så den lades ner och istället så bildades nationalgardet.

Kungen ville inte alls ha en nationalförsamling och försökte förstöra den flera gånger men lyckades aldrig, man kan säga att det blev krig mellan kungen och nationalförsamlingen. Bara för att kungen försökte förgöra nationalförsamlingen så lede det till oro bland folket. Det fick folket att veta att kungen inte ville ha ett kungadöme där alla som levde var lika mycket värda. Dom trodde också att kungen skulle svälta ihjäl dom. Det ledde till ”den stora rädslan” och folket började plundra dom rika på bröd och pengar.


Stormningen av Bastiljen:

Bastiljen var en militär byggnad. Men folket som bodde i staden trodde att det fanns mycket krut och vapen i den. Men den 14 juli 1789 så stormades den av generalförsamlingen. Bastiljen ägdes av regeringen och var en symbol för den kungliga makten. Det var nästan ingen bland befolkningen som gillade byggnaden. Det var bara för att den hade varit ett fängelse en gång i tiden och många hade suttit fängslade där.

Det var ungefär 28000 man som var med när dom stormade Bastiljen. Men dom hade inte så mycket ammunition så det var lite onödigt att ja så många män.

Stormningen av Bastiljen var inte betydelseföll för själva revolutionen utan början av ett nytt samhälle. Bastiljen var ingen betydelse föll byggnad för folket och dom började rivningen dan efter stormningen.
Nationalförsamlingen så nu styrde landet klarade inte det ekonomiska problemet. Det var därför folket beslöt sig för att ta saken i egna händer och ta sig till Paris och utmana kungahuset.


Kvinnotåget:

Det var den 5 oktober då kungafamiljen var samlade i slottet i Versailles. Det samlades 5-6 tusen kvinnor framför rådhuset. Alla kvinnorna villa ha mat till hemmen så började ta sig till slottet i Versailles. Efter alla motgångar som kvinnorna mötte på vägen så tog dom sig till slut till fram. Det var kungen som vaknade av att alla kvinnorna stod och skrek ”bröd åt Paris”. Kvinnorna krävde att kungen skulle bosätta sig i Paris och det gjorde dom bara för att dom ville att han skulle se hur dom flesta hade det. Dom krävde detta bara för att dom ville ha mera kontroll över han. Kungen gick med på deras krav och bosatte sig i slottet Tuilerierna i Paris. Kvinnorna ville ha honom nära nationalförsamlingen. Efter han hade flyttat så minskade hans makt dag för dag.


Kungens försökte att fly:

Det var många adelsmän som flydde ut ur landet. Det var bara för att dom var missnöjda med landets utveckling den senaste tiden.
Kungen försökte faktiskt och fly en gång. Men dom kom bara till staden Varennes vid den belgiska gränsen. Kungen hade klätt ut sig till tjänare med det var ett portträtt på hans sadel avslöjade han.


Konventet bildas:

Det var den 20 september 1792 som den då ledande makten i revolutionen bildade en ny regering. Den nya regeringen kallades Konventet. Det var konventet som bestämde att monarkin (att landet har kung) var slut.

Dom bestämde också att den 22 september skulle bli den första dagen med den nya franska republiken. Konventet dömde kungen till döden. Han avrättades i januari året därpå. Han lär ha sagt att han var oskyldig innan dom hugg huvudet av honom. Dom mest kända grupperna var jakobinerna och dom som inte var lika kända var girondisterna. Inom gruppen jakobinerna så fanns det en stor herre. Nämligen Maximilien Robespierre.
Maximilien föddes år 1758. Hans familj var mycket fattiga. Dom bodde i Frankrike. När han blev äldre så tog han jobb som advokat i staden Arras. Han upptäckte att han var mycket bra inom politik. Han blev en mycket kända talare eftersom att han var så bra på politik. Han fick en idé om att skapa en dygdig styrelse. Men det var vissa som inte ville göra det så för att genomföra hans idé så var dom tvungna att röja undan alla som var i vägen.

Maximilien fick som han ville och tog makten i Frankrike. Det var därför Frankrike gick in i andra fasen i franska revolutionen. Men det kallades också ”skräckens tid”. Det var under denna period som det var som värst för alla som bodde i Frankrike. Man kan säga att det var två olika grupper som styrde landet. Dom två var säkerhetskommiten och välfärdskommiten. Efter som det var dom här två grupperna som styrde landet så fick konventen mindre betydelse. Det var Maximilien Robespierre som ledde välfärdskommiten.


Skräckens tid:

Redan år 1793 så hade den radikala sidan gjort sig av med den mer moderata från makten. Den radikala sidan hittade på en effektivare sätt att avrätta människor. Dom band ihop människorna två och två och kastade när dom i vattnet. Alltså så började dom dränka människorna istället för att hugga av huvudet av dom. Det var så dom dödade girondisterna. Nästan alla girondisterna blev dödade. Det som var lite konstigt var att till och med den gamla drottningen Marie Antoinette blev dödad. Robespierres män gav sig på dom som Robespierre kallade förrädare om dom lär ha sagt: ”en person är skyldig till brott mot republiken om han förbarmar sig över fångarna. Han är skyldig därför att han inte strävar efter dygden och eftersom han är motståndare till terrorn”.

Bara för att Jakobinernas använde den metoden som dom gjorde så blev dom inte särskilt populära. Dom började förlora folkets stöd. Nästan alla bland folket tyckte inte om Robespierre. Tills slut var hatet så stort mot honom att han blev avrättat av giljotinen (giljotinen var ett redskap som dom använde när dom skulle halshugga någon). Det var ett nöja för folket att titta på när Robespierre avrättades.


Direktoriet:

Det var bara män från dom två första stånden som blev valda till konventet. Alltså blev inte människor från det tredje ståndet valda till konventet. Det var bara för att dom ville inte att det tredje ståndet skulle ta makten. Av dom som valdes till konventet så var det 5 stycken som tog makten över konventet. Dom som tog makten över konventet så kan man säga att dom blev härskare över landet. Dom regerade i landet till år 1799. Dom försökte att förbättra Frankrikes ekonomi och dom lyckades bra faktiskt. Skördarna blev bättre och det var en av dom stora orsakerna till att ekonomin förbättrades så mycket. Direktoriet stod mycket nära armén. I armén så var det en mycket framgångsrik ledare vid namn Napoleon Bonaparte. Bonaparte blev väldigt snart väldigt populär band Direktoriet.


Napoleon Bonaparte:

År 1769 den 15 augusti i staden Ajaccio föddes Napoleon Bonaparte. Staden där han föddes det log på en ö som då tillhörde Italien. Han kom från en fattig familj som bodde i ett ganska litet hus. Hans familj hade redan tre barn när Napoleon föddes. Två år efter Napoleon föddes så tog Frankrike över ön som familjen levde på. När han blev tio år gammal så började han på en militärskola. Militärskolan log i staden Brienne. På militärskolan så lärde han sig att prata franska. 16 år efter han hade födds så började han att läsa artillerist. Det var bara för att han ville bli artilleristofficer.

Napoleon ville göra förändringar i samhället det var därför han var på den radikala sidan. Efter militärskolan så fick han ta över befälet i Frankrikesarmé i Italien. Napoleon var väldigt smart och det var därför han besegrade Österrike. Det tackvare hans smarta taktiker. När han var 25 år gammal så blev han general och detta blev det stora steget i hans karriär.
18 månader efter han hade slagit mot Österrike så tog han kontrollen över Italien. Efter det så tog han till och med kontrollen över Frankrike. Det var tackvare alla hans anhängare. Han tog kontrollen över Frankrike i en stadskupp den 9-10 november 1799. Han kröntes till kejsare år 1804 i en kyrka i Paris. Han satte på sig kronan själv och det var bara för att vissa att han hade makt. Han hade hela folket på sin sida och dom stod utanför kyrkan och skrek ”länge leve kejsaren”. Efter han hade krönts till kejsare så inledde han några stora fälttåg och dom gick faktiskt väldigt bra. Han härskade nästan över hela Europa. Det var när han stred mot Ryssland som hans första motgång kom. Det var flera länder som hade gått ihop för att kunna besegra Napoleon. Det var brittiska trupper som till slut besegrade han och det var vid slaget i Waterloo år 1815.


Efter revolutionen:

Det nationalförsamlingen gjorde efter revolutionen spelade stor roll. Att det var orättvist mellan folkslagen ändrades och det blev mer jämlikheter mellan folkslagen. Dom införde också rösträtt i samhället och det gjorde att alla hade något att säga till om. Tackvare den franska revolutionen så behövdes historieböckerna skrivas om. Det gjorde dom bara för att alla visste att det var något viktigt som hade hänt. Under revolutionen så dog det ungefär 40 000 medborgare. Det var väldigt höga siffror och det är inget som man kan komma undan med. Den franska revolutionen var ändå ett väldigt stort framsteg till ett bättre samhälle.


Jämförelse mellan Franska och Ryska revolutionen:

Ryska revolutionen:

Ryssland var mycket svårt skadade efter världskriget 1917. Det rådde brist på mat och industrin gick det inte heller bra med. Det var nästan inget som gick bra för Ryssland efter världskriget. Då leddes Ryssland av en tsar. Tsaren hade all makt i Ryssland och han styrde över kyrkan och styrde också öv...