Ideologier

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Fråga 1. Vad är den historiska bakgrunden till de tre ideologierna?

Gemensamt för alla tre ideologierna är att de vill se sitt ursprung så långt tillbaka som möjligt. Både konservatismen och socialismen hänvisar till bibliska händelser. Antagligen så måste det ha slagit stort i ett kristet Europa, att en så betydelsefull person som Adam (Konservatismen) eller Jesus (socialismen) ses som den förste förespråkaren. Men egentligen så bör man mest se de tre ideologierna som ett fenomen efter eller ur den franska revolutionen. Att man talar om vänstern och högern kommer just från den franska politiken. I nationalförsamlingen satt nämligen de som var motståndare till statens regleringar och kungens och adelns privilegier på vänster sida om ordförande, de kom att kallas liberala och socialistiska.
De konservativa däremot, satt till höger om nationalförsamlingens ordförande, eftersom de ville ha kvar kungen och adelns privilegier .


Liberalism

Liberalism kom att bli liberalism under 1700-talet. Franska revolutionen kan ses som dess höjdpunkt då folket skulle frigöras.


Konservatism

Man kan säga att konservatismen växte fram som en motstånds lära till upplysningstiden och franska revolutionen. Eftersom den var emot stora förändringar så började den att bygga upp en nej-sägar tradition. De konservativa menade att de liberalas åsikter om att människan själv skulle bestämma över vad som var rätt och fel, kunde släppa loss krafter som kunde vara svåra att hantera.


Socialismen

Socialismen kan ses med fem historiska utvecklingsstadier, varav det första började formas på 1800-talet. 1867 var ett mycket viktigt årtal, då Karl Marx bok ”Kapitalet” publicerades. Från Karl Marxs idéer har sedan socialdemokratin och kommunismen växt fram. På 1960-talet kom Nymarxismen som var en ny slags samhällskritik. 1968 var ett mycket viktigt år för den. Den tid som kom att kallas ”Efter-muren-socialismen” är nu. En vänstervåg som är emot etablissemanget och globaliseringen har vuxit fram, där man även experimenterar med olika livsstilar.


Fråga 4. Hur ser ideologierna på staten och ekonomin?

Alla de tre huvud ideologierna ser ganska så olika på staten och ekonomin.


Liberalismen

Liberalismen tycker att staten är nödvändig för att kunna skydda medborgarna. Dom ser staten som ett slags företag, anlitat av folket. Därför har dom även rätt att ”avskeda” staten eller ”nyteckna” sitt avtal med den. Människorna ska inte ha några förpliktelser mot andra, så länge de inte själva tagit på sig dem, menar den liberale.
Angående ekonomin så står liberalismen lite mitt i mellan socialismens och konservatismens idéer.


Konservatismen

Konservatismen menar att staten borde vara kvar eftersom den vuxit fram efter flera århundraden av samhällsbyggande, därför vore det de bästa.
Dessutom, om man t.ex. skulle vilja avskaffa monarkin så är det odemokratiskt att låta bara den nuvarande generationen avgöra eftersom det är en minoritet av de människor som drabbas.
Konservatismen står mycket för eget ägande.


Socialismen

Socialismen betraktar staten som ett utskott som sköter den härskande klassens affärer. De menar att välfärdsstaten är skapad av kapitalismen bara för att deras industri gynnas när arbetskraften är frisk och välutbildad. Därför är välfärdsstaten bara en form av kapitalism, påtvingad för att hålla underklassen i schack, menar socialismen.


Egna kommentar

Att staten ska vara till för att skydda medborgarna och att ge alla samma rättigheter och möjligheter borde vara en självklarhet. Konservatismens åsikt om att det är odemokratiskt att rösta om sådant som drabbar flera generationer är lite långsökt. Hur ska man annars kunna göra en förändring? Dessutom finns det väl ingenting som hindrar att man gör om omröstningen med jämna mellanrum, om man röstar om en så stor sak som en grundlag. Socialismens åsikt om staten finner jag också lite underlig. Om båda parter (medborgare och industri) tjänar på välfärden, så är det väl jätte bra. När det går bra för Sveriges industri, så återspeglas det ju på folkets välstånd. Om folket mår bra så går det bättre för industrin osv.


Fråga 5. Vad finns det för övriga ideologier förutom de tre stora?


Fascism och Nazism

Både fascismen och nazismen hade sin storhetstid på 1930-talet. Fascismen fanns då i Italien som då styrdes av Mussolini, och nazismen i Tyskland, även kallat tredje riket, som styrdes av Hitler. Lika för de båda är att de tog avstånd från demokratin och tanken på att människor är lik mycket värda.


Fascismen

Fascismen hyllar makten och våldet. Enligt fascismen så var krig önskvärt eftersom det rensade bort de svaga staterna och de svaga individerna.
Ideologier som bygger på våld, brukar även kallas för fascistiska. I övrigt så brukar det även användas som skällsord. Sovjetunionen använde fascistisk som beteckning på Nato, USA och Västtyskland.


Nazismen

Nazismen bygger mycket på att hylla den egna nationen; ”Tyskland, fosterlandet, hembygden, blodet och jorden” var ord som ständigt upprepades. Men människor som inte var av rätt ras, hade inte rätten till Tyskland. Nazismen innehöll mycket rasbiologiska idéer. De menade att kulturellt och intellektuellt så stod de olika raserna på olika nivåer. Afrikaner, romer och judar stod längst ner medan den ariska, och främst den germanska, stod högst upp.

Under nazismens storhetstid så börjades ett systematiskt dödande av de ”låg-rasiga” i Tyskland, Österrike och tysk-ockuperade länder. Under förintelsen dödades cirka 7 miljoner människor i nazisternas koncentrationsläger.

Nazismen var antidemokratisk, därför tilläts bara ett parti och riksdagen förlorade sin makt. I Hitlers kända bok ”Mein Kampf” skrev han ”Den starkastes uppgift är att härska”. Makten skulle alltså koncentreras till ledaren. Än i dag finns det partier med nynazistiska idéer och rasister, visa som till och med förnekar förintelsen.


Feminism

Feminismen går ut på att jämställa kvinnan med mannen. I dagens läge finns inget land där hon har samma rättigheter som mannen. Sverige ligger bäst till i den utvecklingen, men om utvecklingstakten förblir den samma så kommer det att dröja 150 år innan det råder full jämställdhet.


Ekologismen

Ekologismen kämpar för förändring av industrisamhället så att balansen mellan växter, djur och människor återställs. Den vill även att man ska ”sprida ut” samhället mera och att man ska se till miljöns bästa och inte alltid till den ekonomiska tillväxtens. Ekologismen världen över, för också en kamp mot kärnkraften.


Anarkism och Syndikalism

Anarkism

Anarkismen kom från 1800-talet och betonande att varje människa ska vara så fri som möjligt. Den representativa demokratin med partier, parlament och tjänstemän sätter bara människorna i tvångströjor. Om människorna lever i frihet så kommer de frivilligt att bilda föreningar och samarbetsorganisationer. På 1800-talet så förknippades anarkisterna med attentat och politiska mord. Dagens anarkister försöker att på ett fredligt vis få den frihet de vill ha. Eftersom anarkisterna tar avstånd från den representativa demokratin så har de inte heller några politiska partier.

Syndikalism

Syndikalismen liknar anarkismen väldigt mycket, men den tycker att man ska ha fackföreningar istället för politiska partier.


Egna kommentarer

Även om fascism och nazism innehåller så förskräckligt hemska och konstiga idéer, så fascineras ja lite av hur folk kan få dessa åsikter, och hur de dessutom kan lyckas sprida dem, och sedan få ett helt folk att gå med på att ta bort sin rösträtt och rätt att uttrycka sig, alltså att folket frivilligt ger ifrån sig sin makt.

För att feminismen ska kunna slå helt igenom, så måste man även få med sig andra halvan av folket, nämligen män, och visa att alla tjänar på ett jämställt samhälle, och att feminism INTE handlar om att förtrycka männen istället för kvinnorna, utan att man vill att alla ska ha samma rättigheter. Som det är nu har många missuppfattat feminismen.

Vad det gäller ekologismen så gäller det också att informera mera, och få folk att förstå att det är något som alla i slutändan kommer tjäna på.
Mina personliga åsikter om Anarkismen och Syndikalismen är att även fackföreningar tillslut kommer att behöva ett slags politiskt system för att kunna fungera. Blir föreningen tillräckligt stor så kommer det behövas en ordförande och ett system för att ta de beslut som drabbar alla. Från det tror jag att det tillslut kommer bildas ”partier”, grupper av folk som tycker lika.


Sammanfattning


• Alla de stora ideologierna, vill spåra sin bakgrund så långt tillbaka som möjligt, gärna till kända och respekterade människor.
• Alla ideologier kan ses som barn av den franska revolutionen.
• Konservatismen vill mest behålla saker som de är eller göra förändringar försiktigt, eftersom de framvuxna lösningarna borde vara de bästa.
• Socialismen har haft fem utvecklingsstadier där socialdemokratin och kommunismen vuxit fram från Karl Marx åsikter,
• Liberalismen tycker att staten ska ses som ett företag anställt av medborgarna för att ge dem skydd.
• Konservatismen tycker att staten ska behållas
• Socialismen tycker att välfärdsstaten är en variant utav kapitalism...