Ätstörningar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Det är så att utseendet faktiskt spelar roll, det är ju det första man lägger märke till. Men det finns människor som tar det där med utseendet på allt för stort allvar, många tjejer svälter ju sig för att bli smalare än de redan är. Och nu är det så att killar också börjar bry sig mer, jag menar, vem vill inte se ut se en vältränad underklädesmodell? Medan killarna jämför sig med vältränade män jämför tjejer sig med fotomodeller och får en dålig självbild. Enligt en undersökning Mjölkfrämjandet gjort, sägs det att fotomodellerna idag väger hela 23 % mindre än genomsnittskvinnan! Inte konstigt att vissa tjejer känner sig illa till mods. Det är speciellt unga som drabbas, och jag tror det är så för att väldigt många just i tonåren funderar på hur de ser ut eftersom det är då kroppen förändras som mest.

Jag valde att skriva om ätstörningar för jag tycker det är ett viktigt och intressant område. Ämnet berör ju så många, fler än man tror faktiskt. De flesta har någon gång haft tankar om bantning och att bli smalare.
Men vad är egentligen ätstörningar? Och vad är det som gör att så många drabbas, trots att de är väl informerade om riskerna? Det ska jag svara på genom mitt arbete. Inom området ätstörningar ingår Anorexia Nervosa, Bulimi, Anorexia Light, Binge Eating Disorder (BED). Jag har valt att skriva om alla fyra former, men sammanfattar Anorexia Light och BED under kategorin ”Mindre vanliga ätstörningar”. Jag utgår från 5 frågor när jag berör varje ätstörningsform (undantaget Anorexia Light och BED vilka är sammanfattade). Dessa frågor är:

1. Vad innebär ätstörningen?
2. Vem drabbas?
3. Vilka är de fysiska förändringarna?
4. Vilka är de psykiska förändringarna?
5. Vad får man för hjälp/behandling?

1. Anorexia Nervosa

1.1 Vad innebär Anorexia?

Anorexia Nervosa, oftast kallad bara Anorexia, är en av de vanligaste ätstörningarna. Det finns skrifter från omkring år 1000 som beskriver en typ av anorexi hos en Portugisisk prinsessa. Den som är drabbad känner sig ofta tjock, även fast hon/han är underviktig. Tanken på att gå upp i vikt skrämmer den drabbade, och att äta vanlig mat ger personen ångest. Detta leder till att anorektikern hela tiden tänker på mat, och hela livet kretsar kring vikten och rädslan för att gå upp några kilo. Visar vågen ökning blir allting katastrof. För att kunna nå sin idealvikt håller anorektikern en sträng diet och kräks i vissa fall upp maten. Hon/han motionerar överdrivet mycket, och laxermedel är inte ovanligt för att "bli av med" maten. Sjukdomen är mycket allvarlig och leder ibland till döden, pga. självmord eller svält. 80 % av anorektikerna blir i efterhand återställda. Men 10% av de sjuka dör och resten får kroniska sjukdomar.

1.2 Vem drabbas?

De som drabbas har väldigt dålig självkänsla och en klar störning av kroppsuppfattningen. Förr var det vanligast att tjejer drabbades av anorexia men på senare tid har fallen ökat också hos män.
Det är fortfarande så att det är vanligast att tjejer drabbas, oftast i åldern 12-20 år. En av tio drabbade är pojkar. 1% av alla tonårsflickor har anorexia. Undersökningar har visat att i en gymnasieklass går i genomsnitt tre anorektiker.

1.3 Fysiska förändringar

Anorektiker äter knappast någonting, de tränar hårt, kräks mycket och använder en massa laxeringsmedel. Konsekvenserna är följande:
• Undervikt
• Menstruationsbortfall
• Sänkt ämnesomsättning
• Låg puls
• Lågt blodtryck (ofta ner till 90)
• Sänkt kroppstemperatur. Anorektikern känner sig alltså ofta frusen.
• Lanugohår (dunhår, på hela kroppen)
• Muskelsvaghet (muskulaturen bryts ner)

1.4 Psykiska förändringar
De psykiska symptom vid anorexia nervosa är:

• Viktfobi (anorektikern är rädd för att äta och gå upp i vikt, även då gäller något hekto)
• Störd kroppsuppfattning (den drabbade tror att hon/han är jättetjock. Dock är den drabbade alldeles för undernärd)
• Bantningsfixering (även om målvikten är nådd, sänker anorektikern gränsen ytterliggare)
• Matfixering (tankarna kretsar ständigt runt mat. Istället för att äta med munnen, äter anorektikern med ögonen; tittar i kokböcker, mattidningar och på maten i affärerna)
• Koncentrationssvårigheter (t ex svårigheter med att läsa eller titta på TV)
• Tvångssymptom (hon/han måste utföra olika ritualer. Att hela tiden ställa sig på vågen för att se om man gått upp eller ner, är vanligt)
• Depression
• Sömnsvårigheter
• Försämrat omdöme
• Dålig självkänsla


1.5 Hjälp och behandling

Att behandla en anorektiker är oftast svårare än att behandla en bulimiker. Det är så att bulimikern tydligt uttrycker att hon vill ha hjälp med sina problem, medan anorektikern vägrar erkänna att hon/han är sjuk.
Man måste planera en långsam viktökning, så pass långsam att den tolereras av patienten. Det finns olika sorters av behandling, men den första målsättningen är att (hos kvinnor) få tillbaka menstruationen.

Kognitiv behandling är när patienten får råd och vägledning om diet och kostvanor. Den behandlingen är sällan tillräcklig eftersom det inte är bristande kunskap om mat som leder till ätstörningar. Psykoterapeutisk behandling (samtalsbehandling). Är en mycket givande behandling eftersom den använder den speciella styrka som patienten oftast har, envisheten. Envisheten ses som en väsentlig resurs. Familjeterapi har hittills använts mest vid anorexi. Det är behandlingssamtal som försiggår med hela familjen samlad. Ofta behövs långa intervaller mellan samtalen, två, tre veckor eftersom de sätter igång så mycket tankar och känslor. Anorektiker känner sig ofta ensamma, därför är det viktigt att de få stöd av familjen. Men… ju tidigare en person kommer under behandling desto bättre blir resultaten oavsett vilken behandlingsform som används.


2. Bulimi

2.1 Vad innebär Bulimi?

Bulimi blev en känd sjukdom 1980 men den säga ha beskrivits redan på 1700-talet. Bulimi innebär hetsätning. Den drabbade får en stark längtan av mat men vill samtidigt gå ner i vikt. Så här börjar det: Personen i fråga ser sig själv som tjock, trots att hon/han är normalviktig. Personen börjar då hårdbanta, men vid slutet av dagen är längtan efter mat så pass stor att hon/han proppar i sig all mat i närheten. Det är själva hetsätningen.
Efter hetsätningen försöker man göra sig av med det man ätit, eftersom det ger stor ångest att behålla maten. Vanligast är att man kräks upp maten direkt efter hetsätningen, och i vissa fall används laxermedel för att fort tömma tarmen.

2.2 Vem drabbas?

Bulimiker känner sig väldigt ensamma, äcklas av sig själva och föraktar sig själv. Liksom anorektikern är bulimikern mycket rädd för att gå upp i vikt.
Sjukdomen är vanligast bland flickor och unga kvinnor i åldrarna 15-25.
1,5-2% av alla tonårsflickor (det är ca 50 000 st), och ca 2 % av alla kvinnor är drabbade. Killar kan också drabbas men det är lite lika vanligt, det är ca en tiondel jämfört med alla kvinnor som drabbas.

2.3 Fysiska förändringar

• Salt- och vätskebalansen rubbas (detta till följd av kräkningar och missbruk av laxermedel)
• Brist på kalium
• Muskelsvaghet
• Njurskador
• Förstörd tandemalj (när man kräks kommer det sura maginnehållet upp till munnen och löser upp emaljen vilket gör tänderna mer ömtåliga för skador)
• Skador på matstrupen (till följd av kräkningarna)
• Magkatarr
• Förstoppning

Att spottkörtlarna svullnar upp är en vanlig komplikation till kräkning och hetsätning. Detta kan ge den drabbade ett runt och uppsvullet utseende, ansiktet ser dock friskt ut.

2.4 Psykiska förändringar

Bulimiker lever i valet mellan att svälta eller äta. Det beskrivs av bulimikerna själva som om de är i någon sorts dimma under själva hetsätningen. En annan värld där bara maten existerar, inget annat.
Hetsätningstvånget upplevs som mycket starkt och svårt att motstå, även om man försöker. Som följd av de ständiga misslyckandena blir bulimikern deprimerad och får självmordstankar, som kan leda till självmord eller självmordsförsök. Viktfobi är ett dominerande symptom vid bulimi, att gå upp några kilo skulle innebära katastrof. Annars är bulimins psykiska förändringar i princip samma som anorexians.

2.5 Hjälp och Behandling

Då bulimikern, som oftast är normalviktig, upplever sig själv vara tjock, är behandlingen inriktad på att motverka hetsätningen och normalisera ätandet. Det finns fem olika steg för en behandling:

Matdagbok
Första steget i behandlingen är att börja skriva matdagbok. Det utgör grunden för behandlingen och är nödvändigt för att man ska bli frisk. Dagboken går man igenom tillsammans med sin behandlare vid varje besök.

Träna regelbundet ätande
Nästa steg är att träna på att äta regelbundet, d.v.s. tre huvudmål och ett eller två mellanmål. Man börjar med frukost, och när den fungerar går man vidare med lunch och sedan middag.

Identifiera utlösande situationer
När man klarar av att äta regelbundet har det mesta av hetsätningen försvunnit, ibland allt. Med hjälp av matdagboken kan man se när man hetsäter. Ofta för att man är hungrig, men det kan också röra sig om andra situationer. T ex starka känslor som man har svårt att hantera, eller svårigheter i relationer med andra.

Hitta alternativa förhållningssätt
När man upptäckt vad det är som gör att man hetsäter kan man lära sig att hantera dessa situationer. Ett sätt är att helt enkelt göra något annat.

Läkemedelsbehandling
Om man efter två månaders behandling inte blivit bättre kan behandling med antidepressiva medel vara till stor hjälp. Fluoxetin är ett medel som bevisats minska hetsätningen, oavsett om man är deprimerad eller inte.


3. Mindre vanliga ätstörningar

Utöver Anorexia och Bulimi, vilka är de två största ätstörningar, finns det bl a två till.

3.1 Anorexia Light

Anorexia light kallas ofta de lindrigare varianterna av ätstörning där den drabbade använder diverse metoder såsom kräkning, laxermedel, fasta och överdriven motion som bantningsmetod. Skillnaden mellan anorexia nervosa och anorexia light är att man vid anorexia light inte går ner i vikt så pass mycket att det blir ett problem och utvecklas till anorexia.

3.2 BED (binge eating disorder)

Binge eating disorder kallas på svenska hetsätningsstörning, och är nära besläktat till bulimi. En person som lider av BED har samma problem med mat, att hetsäta, men gör sig inte av med maten via kräkning, laxermedel eller håller en extrem diet. Precis som en bulimiker har den BED-drabbade ett starkt missnöje med figur och vikt. Detta resulterar nästan alltid att den drabbade blir överviktig. Nära 30 % av alla kraftigt överviktiga lider av BED.


4. Sammanfattning

De som drabbas av ätstörningar värdesätter ofta fysiskt utseende, de har ofta hög disciplin på sig själva och vill ha kontroll över sitt liv och sin kropp.
Idag lider ca 150 000 personer va någon form av ätstörning.

4.2 Anorexi

Den drabbade börjar skära ner på matransonerna och slutar att äta onyttig mat. De har en vikt som ligger på cirka 15 % mindre än BMI-vikten.
Personerna har en väldigt felaktig kroppsuppfattning, låg självkänsla, är självkritiserande och drar i huden som de påpekar är fett. En anorektiker äter ca 300-600 kalorier per dag i genomsnitt, men det finns dagar då personen äter mycket mindre. Sjukdomen är såväl psykisk betingande som fysiskt och kan bli livshotande. De drabbade är väldigt rädda för att gå upp i vikt och tror inte att de är sjuka själva, de uppfattar sig aldrig som smala.
Hon/han har ett stort sug efter mat men inbillar sig att det blir bättre om hon/han inte äter alls.

4.3 Bulimi

Bulimi är en sjukdom som oftast uppstår hos matglada personer som vill kunna äta allt men inte gå upp i vikt. Deras mål är inte oftast att gå ner, utan att inte gå upp. De håller en sträng diet och tränar mycket, men till slut blir matlängtan för stor och personen i fråga vräker i sig all mat de kommer över. Efter denna hetsätning känner de sig smutsiga och tjocka, och väljer då att bli av med maten genom att spy upp den eller använda laxeringsmedel. Deras organ tar väldigt mycket stryk, t ex matstrupen som gång på gång får besök av den frätande magsyran. Även det psykiska inre tar mycket stryk. De drabbade lider av viktfobi, att gå upp i vikt är den största rädslan.

4.4 Binge Eating Disorder

En form av hetsätning men personen spyr inte upp maten eller gör några andra "kompensationer". Personen blir således ”fet”.

Anorexia Light
Personen tar laxermedel, vattendrivande medel och motionera mycket men de drar inte ner på kosten. Deras bantning blir aldrig så allvarlig, de har hela tiden en normal kropps- och matuppfattning.


5. Slutsats

Efter arbetet om ätstörningar kom jag fram till detta:

5.1 Slutsats – reklam i media

Överallt står det att man ska vara smal. Det kryllar av bantartips och träningstips. Att vara smal skildras alltid positivt och till slut blir man påverkad. Och i grund och botten är det reklam och media som ger upphov sjukdomar som anorexia. Men man kan nog inte skylla media för "grundidealet", men däremot för spridningen av det. Reklamen har större inflytande än man tror. Man tror ofta att andra påverkas men inte en själv, men det sker ändå omedvetet. Man får en onaturlig förebild av de ofta pojklika modellerna utan kurvor, som ...