Genetik och Genteknik

3 röster
23509 visningar
uppladdat: 2005-12-05
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Historik



Under 1950-talet lyckades man visa hur DNA molekylen var formad genom att man riktade röntgenljus mot den. Med hjälp av röntgenbilderna gjorde två forskare vid namn James Watson och Francis Crick en modell över hur informationen kunde lagras och föras vidare. De belönades senare med nobelpriset 1962.
År 1997 lyckades forskare för första gången klona. De hade klonat fåret ´´Dolly´´ som var en exakt kopia av mamma. Forskarna hade tagit en äggcell från ett får och tagit bort all DNA från cellkärnan. Efter det tog de DNA från ett annat får. Sedan hade de stoppat in ägget i ett tredje får som senare födde Dolly. Men det har visat sig på senare att Dolly inte alls är en exakt kopia. Detta är för att all DNA inte alls finns in´ne i cellkärnan. En liten del finns i faktiskt cellens mitokondrie (mer om mitokondrien finns på sidan 2).



Det genetiska arvet.



En organism är en levande varelse som te x ett djur eller en växt.
För att en organism ska bli till behövs rätt antal kromosomer. Varje organism har kromosomer men det skiljer sig från hur många de har. Människan har 46 kromosomer. Personer med Downs syndrom har 47 kromosomer. Kromosomerna har all information om hur personen ser ut och hur den fungerar
Hälften av kromosomerna kommer från mamman och resten från pappan. Men varför blir det 46 kromosomer och inte 92? Jo svaret är celldelning. Denna celldelning gör så att det blir 23 kromosomer i varje cell istället för 46. På så sätt blir det 46 kromosomer och inte 92 stycken. Den kallas för meios och även för ovanlig celldelning. Denna celldelning sker i könscellen. Celldelningen går till på följande vis: varje kromosom kopierar sig själv. Kromosomerna bildar X-former. När den kopierat sig själv delas cellen till två nya celler. Den ena kromosomen ur ett kromosompar hamnar i en cell och den andra i en annan. Sedan delas varje cell till ytligare två nya celler. När spermien krockar med ägget så får den nya organismen 46 kromosomer i sin första cell.
Det finns även en annan celldelning som kallas mitos. Det är den vanliga celldelning som gör två identiska celler. Den går till på följande vis: kromosomerna börjar hela processen med att börja dela sig. De bildar en X-form eftersom de inte ännu är två kromosomer. Sedan löses kärnmembranet som kromosomerna befann sig i upp. De X-formade kromosomerna radar upp sig i cellen. Efter den processen så separerar de x formade kromosomerna från varandra och dras sig mot varsin sida. Från en X-form har det nu bildats två avlånga kromosomer. Detta är original formen. Sedan bildas det nya cellmembranen. Efter detta kommer den sista fasen i celldelningen. De två nya cellerna flyter ihop och blir två nya dotterceller.



Art Antal kromosomer

Krabba 254
Hund, varg 78
Häst 64
Schimpans 48
Människa 46
Kanin, val 44
Katt, lejon 38
Gran 24
Bananfluga 8




Cellens uppbyggnad


Cellmembranet skyddar cellens inre. Den kan även släppa in och släppa ut olika ämnen. Cellmembranet är cellens kontakt med dess omgivning.

Cytoplasma är en trögflytande vätska som utgör 70% av cellens vikt. Cellmembranet består
b l a av proteiner, salter och vatten.

Mitokondrien fungerar som cellens små ``kraftverk´´ I dessa kraftverk tillverkas energin. Man kan ha nedsatt funktion i mitokondrien som är ärftlig. Detta kan ledda till allvarliga sjukdomar som te x Parkinsons och diabetes.

Ribosomerna är de organeller som säter ihop proteinerna i cellen. Proteiner kommer från maten vi äter och när vi tuggar sönder maten omvandlas proteinerna till aminosyror. Aminosyrorna skickas till alla olika celler i kroppen och omvandlas från aminosyror till cellens egna proteiner. De tillverkas av ``recepten´´ vi har i generna.

Cellkärnan innehåller bara information om hur cellen ska fungera och se ut. Cellen kan därför inte själv utföra något arbete. Det den kan gör är att bestämma över alla andra organeller.

Lysosomer är cellens så kallade sopstationer. Där tas allt avfall om hand som senare skickas ut genom cellen.

Det endoplasmiska nätverket samt golgiapparaten är de organeller som transporter olika ämnen mellan cellen.





Biologisk mångfald


Det som menas med biologisk mångfald är att det finns så många arter i världen. Om organismer inte hade förmågan att kunna anpassa sig efter nya miljöer skulle vi inte ha den stora variationen och mångfalden av djur och växter som vi har idag.. Den ständiga utvecklingen och anpassningen har gjort att vi har fått många olika arter. Ett exempel på stor mångfald är regnskogen. Där finns cirka hälften av alla upptäckta arter i hela världen. Detta för att regnskogen har många olika ``livsrum´´. Olika livsrum har olika sorters miljö eller landskap. Det har lönat sig för djuren och växterna att anpassa sig i något av de olika livsrummen. Det finns även miljöer med lite livsrum ett sådant exempel är kalfjället. I och med att människan hugger ner regnskogen så hotar vi den biologiska mångfalden. Djuren som bor i ett livsrum som blir nedhugget kan inte bara anpassa sig till något annat. Det är därför många arter håller på att försvinna.






Risker och möjligheter med gentekniken


Det som kan vara positivt med gentekniken är att man kan ta fram nya mediciner och sluta på allt lidande i världen. Man kanske med hjälp av gentekniken ta bort ärftliga sjukdomar. Man skulle kunna ta bort barnlösheten, alltså att människor som inte kan få barn kan få det. Eller som med bilden nedan bli gladare, starkare eller mer musikalisk. Men vad skulle hända om alla ändrade på sina gener? Tänk om vi har ett samhälle där alla är ``mensa´´ smarta , då skulle ju ingen längre vara smart. Många är emot det här med genmanupilerad mat, men det är inte jag. Det skulle i så fall vara de bieffekter som man misstänker finns. Man tror att barn som äter mycket genmanipulerad mat växer och kommer in i puberteten fortare. Man kan göra maten billigare, finare och godare och detta kan man ge till svältdrabbade länder eftersom det är billigare än vanlig mat. Men jag tror att detta kommer att väcka många debatter om man gav maten till människorna eftersom de skulle anses vara mindre värda. När man genmanipulerar olika grönsaker gör man det för att den ska tåla mer. Detta kan bli ett problem, den genmanipulerade maten kan ju faktiskt, eftersom de är starkare slå ut de grönsaker som är naturliga. Det som jag tycker är dåligt är att man utför genteknik mest på djur. Det är faktiskt inte etiskt rätt att göra så. Varför ska man alltid prova nya metoder på djur, är de mindre värda eller? Eftersom de inte pratar människans språk så är det ingen som vet om de går med på det. Om någon skulle fråga dig om de fick utföra sådana tester på dig så tror jag garanterat att du kommer säga nej ,det skulle i så fall vara om du är en sadist. Detta är bara lite tankar som jag har och än så länge kan man bara spekulera om vad som kommer hända. Om man jämför med olika religioner så tror jag att de tänker olika mot vad jag gör. Jag ser fördelarna medan de ser att människan inte ska leka GUD. Enligt de olika religionerna var det deras gud som skapade jorden. Det är därför gud som bestämmer över oss och inte vi över honom.







Den genetiska koden


Den genetiska koden är den ordning kvävebaserna sitter i. I den genetiska koden lagras all information om oss. Kvävebaserna förkortas till olika bokstäver. De olika bokstäverna bildar ett eget alfabet som kallas för det genetiska alfabetet. De olika bokstäverna bildar ord som i sin tur bildar meningar. Varje gen består av en mening med ett budskap. När cellen ska tillverka sina proteiner går den efter den genetiska koden som fungerar som ett slags recept. DNA är för stort för att komma igenom cellmembranet och kan därför inte ge recepten. Den kopierar sig därför till RNA som ser ut som DNA fast den har bara en sträng till skillnad från DNA som har två. På så vis kan informationen nå fram till robosomerna.



De genetiska lagarna


Man kan med hjälp av de genetiska lagarna räkna ut hur ens barn kommer se ut. Detta för att vissa anlag är dominanta och andra recessiva . Om en man har blåa ögon och en kvinna har bruna ögon så är sannolikheten att deras barn kommer få bruna ögon. Men det finns alltid undantag. Om man har gröna ögon så beror det på proteiner i regnbågshinnan. En stor bokstav på ett korsningsschema betyder dominant och en liten recessiv. B står för färgen.







Livets utveckling


Det första livet som skapades på gjorden var celler. Den var enkelt byggd och hade bara ett cellmembran och enkla Dna molekyler. Efter en ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Genetik och Genteknik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-02-01

    tack för hjälpen :D

  • Inactive member 2008-02-10

    Du råkar inte gå/gått i kunska

  • Inactive member 2008-03-31

    Bra text, kanske lite kaxigt m

  • Inactive member 2008-05-28

    knas:P:P

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-05]   Genetik och Genteknik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4912 [2024-07-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×