Genetik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll

Genetik :
· Kromosomerna
· DNA – kroppens informationskälla
· Ärftliga egenskaper
· Förändringar i kroppen vid olika tidpunkter
· Yttre påverkan av DNA:t i våra celler
· Skapelsemyter i historien
· Aktuell forskning
· Avel och genteknik
· Sammanfattning
· Källor


Genetik handlar om ärftlighetsläran, att veta hur en individ ärver något från sina förfäder. Arvet styrs inifrån cellkärnan, som finns i varje enskild cell.
I mikroskopisk storlek så kan man se en nästan lite lilafärgad struktur, så kallad kromosom.

Kromosomerna
I en normal individ så finns det exakt 46 kromosomer i varje enskild cellkärna. Könscellerna har bara 23 st. kromosomer ( 46/2 ) eftersom att när man har samlag så kommer ju en spermie till en äggcell.
I äggcellen så finns det 23 st. kromosomer och i sperman finns det 23 st. ( 23 + 23 = 46 ).
Då har fostret fått 46 st. kromosomer.

Ibland kan det bli fel när kromosomerna fördelas. Om det fattas en kromosom klarar sig inte cellen, men om det däremot tillkommer en kromosom så det totalt är 47 kromosomer föds det en individ med Downs syndrom.

Kromosomerna framträder vid celldelning som går till så att en cell som ska dela sig produceras flera kromosomer.
När cellen har 92 st. kromosomer ( 46x2 ) så drar sig 46 st. kromosomer åt ena sidan av cellkärnan medens de andra 46 st. kromosomerna drar sig åt motsatta hållet.
Cellen delar sig och i varje cellkärna är det nu 46 st. kromosomer.

Kromosomerna innehåller en viss mängd information som styr våra biologiska egenskaper, t.ex. vilken hårfärg eller ögonfärg man har. Informationen om våra egenskaper som barnet får är uppdelad i olika gener eller arvsanlag. I en kromosom ligger den långa DNA-molekylen lindad runt proteiner. Om man skulle veckla ut kromosomen så skulle man se en lång DNA-spiral.





DNA – kroppens informationskälla
Kemiskt sätt så består kromosomerna tills störst del av DNA.
DNA ( deoxyribonucleic acid ) är själva bäraren av arvet.
En förenklad förklaring av DNA: Tänk dig att DNA ser ut som en repstege som är skruvad till en spiral. Repen har inga speciella mönster som dom ska följa, däremot skiljer stegpinnarna sig åt. Varje steg har sitt egna mönster som består av två bokstäver. Det finns fyra bokstäver: adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och thymin (T). Dessa fyra bokstäver är det genetiska alfabetet. Varje bokstav motsvarar en kemisk byggkloss i verkligheten. En gen i vår arvsmassa är helt enkelt en sekvens av nukleotider i en kromosom. DNA innehåller endast information och kan inte själv utföra något arbete i cellen. Bokstäverna i DNA:t ger information till cellen om hur den ska tillverka olika proteiner. Varje gen har sin egen information till ett protein.


Ärftliga egenskaper
Ett skadat DNA visar tydligt ett samband mellan generna och människans egenskaper.
Ett exempel är blödarsjuka. Blodets förmåga att levra sig – koagulera - efter en skada beror på flera olika proteiner som tillverkas av våra celler. Normalt finns dessa proteiner i blodet, eftersom att cellerna läser av informationen från DNA:t som tillverkar proteinerna. Men människor som har blödarsjukan har sämre koaguleringsförmåga.
Orsaken till detta är ett DNA som det är fel på, som man ärvt av sina föräldrar.
DNA:t har inte kunnat ge information om hur koaguleringen ska fungera till kroppens proteiner. Och de har därför blivit odugliga.


Förändringar i kroppen vid olika tidpunkter
DNA:t i en cellkärna arbetar inte själv, utan med alla andra DNA:n i de andra cellkärnorna i kroppen. Cellerna tar jämt och ständigt emot meddelanden om gener som ska sättas i eller ur funktion.
T.ex. under puberteten så talar könshormonerna om till de celler som finns i huden runt könsorganet, axillerna och i killarnas fall i ansiktet att de ska tillverka mer proteiner som gör att det börjar växa mer hår.

Miljön samspelar också med det biologiska arvet.
T.ex. så kan det finnas arvslag som gör att man lätt blir allergisk. I boken står att risken ökar om man har husdjur, men jag har läst i tidningen att forskare nu säger att barn med husdjur faktiskt är mindre allergiska mot djur och damm än de barn utan husdjur.
Däremot barn till rökare är mer allergiska.


Yttre påverkan av DNA:t i våra celler
DNA innehåller information som är viktig för kroppen och därför så skyddar cellen DNA:t så bra den kan. Men informationen kan skadas av t.ex. strålning eller kemikalier. Det kan leda till att dom genetiska bokstäverna placeras på andra sätt och bildar därför mönster som annars aldrig skulle kunna existera. En sådan förändring kallas mutation.





Skapelsemyter i historien
Några olika skapelsemyter om hur människan kom till är t.ex. ”Eva & Adam.”
En berättelse som det skrivs om i bibeln. Att Gud skapade dom första människorna.
En annan skapelsemyt och också en teori inom vetenskapen är ”Big-Bang”.
Att en mycket stor asteroid började att dras isär. Ungefär som en cell när den delar sig.
Asteroiden drogs isär mera, och mera, tills den i princip såg ut som en cell när den precis ska dela sig. Då släppte dragningskraften och som ett uttänjt gummiband drogs den ihop och krockade med sin andra ände.
Denna smäll splittrade asteroiden och ett litet splitter blev början till det som idag är Jorden.


Aktuell forskning
Kloning är en aktuell forskning som är olaglig i Sverige.
Kloning innebär att man skapar en genetiskt identisk kopia av en individ.
Så här skulle du kunna bli klonad.
Forskarna skulle ta ditt DNA från t.ex. en hudcell och sätta in den i en äggcell vars DNA avlägsnats. En elektrisk stöt skulle få äggcellen att dela sig och efter några dagar skulle ett embryo ha utvecklats som genetiskt vore identiskt med dig.

Media skriver mycket om mänsklig kloning med egentligen så är det inte det som forskarna vill. Dom säger att kloning kan bota vissa sjukdomar genom s.k. terapeutisk kloning.
Tänkt dig t.ex. en sjukdom som långsamt förstör delar av din hjärna.
Med dagens hjälp så kan du bara sakta ner symtomen, men den skulle alltid vara kvar och långsamt förstöra ändå. Genom terapeutisk kloning så skulle läkarna skapa ett klonat embryo med DNA från dina hudceller.
De skulle sedan ta stamceller från detta embryo, utveckla dom till hjärnceller i sina laboratorium och sedan transplantera dem in till din hjärna.

Sen finns det ju de företag som vill tjäna pengar på detta.
Ett amerikanskt företag, Genetic Savings and Clone, har meddelat att det för 50 000 $ levererat en klonad kopia av en tidigare avliden katt till en privat kund. Vid kloningen användes bindväv från den avlidna katten.


Avel och genteknik
Belgisk blå eller Belgian Blue ( BB ) är en köttras med extrem tillväxt och stor köttandel i kroppen. Den här nötkreatur rasen är genetiskt defekt. BB avlades fram bland djur som ett speciellt anlag som förstorar musklerna. Rasen är inte ett resultat utav genteknik utan av vanlig avel. Resultatet är ett djur med dubbla lårmuskler och extremt mycket kött. Rasen är mycket lönsam.

Gentekniken gör att man kan göra ändringar i DNA-molekylen.
Insulin framställs gentekniskt.
Insulin kan ...