Genetik

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Cellens utseende och delar!

Människans kropp är så avancerad att det inte räcker med att cellerna delar sig, alla celler måste ju få sina utseenden och funktioner, som faktiskt har ju samma grundstruktur med cellmembran, cytoplasma och kärna, men ändå så är dom väldigt olika.

Kroppens olika celler är
Muskelcell, nervcell, blodceller, benceller som alla specialiserats för att klara sina uppgifter. Det finns ju över 200 olika celltyper i kroppen. Det finns bra en cell som inte har samma arvsmassa som dom andra och det är könscellerna. En cell som en gång utvecklats till en typ av cell kan inte övergå till en annan sorts cell.
Ex. om en cell utvecklar sig till muskel cell kan den senare i sitt cell liv inte gå över till nerv cell, alla celler som blir det dom blir kan inte ändra sig.

Delarna på en cell är cellmembran cellkärna kärnpor cytoplasma och cellskelett.

Cellmembranet.
Cellmembranet består av 2 tunna lager av molekyler som är av ett speciellt fett, fosfolipid.
fettet i cellmembranet stöter bort vatten och bildar på så sätt ett skydd för vattenlevande encelliga organismer och celler i vävnader. Celler uppger eller avger vatten och joner via kanalproteiner som sträcker sig genom hela cellmembranet.

Inom ett cellmembran så finns det lika mycket fett som protein.

Cellkärnan.
Cellkärnan, nukleus, är den största organellen. Cellkärnan innehåller en eller flera nukleoler, arvsmassan, och fungerar som ordercentral för hela cellen. Den befinner sig ofta nära mitten av en cell. Cellkärnan innehåller DNA.

Kärnpor.
Membranet kring kärnan är dubbelt och tätt perforerat av kränporer. Genom porerna står kärnan och cytoplasman i nära förbindelse. Kärnporerna kan öppnas och stängas.

CYTOPLASMA
Cellens vätska finns här inuti.
CELLSKELETT

Det består av tunna proteintrådar som både finns inuti cytoplasman och i flageller och cilier. Till cellskelettet hör dels ytterst fina mskeltrådar, dels fina rör. Cellskelettet får cellerna att ändra form och förflytta sig.


Cellens funktion

Cellkärnan.

Cellkärnan, nukleus, är den största organellen. Cellkärnan innehåller en eller flera nukleoler, arvsmassan, och fungerar som ordercentral för hela cellen. Den befinner sig ofta nära mitten av en cell. Cellkärnan innehåller DNA.

CYTOPLASMA

Cellens vätska finns här inuti.


Cellmembranet.

Cellmembranet består av 2 tunna lager av molekyler som är av ett speciellt fett, fosfolipid.
fettet i cellmembranet stöter bort vatten och bildar på så sätt ett skydd för vattenlevande encelliga organismer och celler i vävnader. Celler uppger eller avger vatten och joner via kanalproteiner som sträcker sig genom hela cellmembranet.

Inom ett cellmembran så finns det lika mycket fett som protein.


DNA

Dna: t finns i cellmembranet och syr deras funktioner.


DNA

DNA är en förkortning av Deoxyribonucleic Acid,



Detta är en förenklad bild av DNA


DNA – kroppens informationskälla

största del så består kromosomerna av DNA.
DNA ( deoxyribonucleic acid ) är själva hjärtat av arvet.
En förenklad förklaring av DNA: Tänk dig att DNA ser ut som en repstege som är skruvad till en spiral.

Kromosomer

Kromosomer finns i kroppen, sammanlagt så har man 46 kromosomer i en cell men man får 23 kromosomer från mamma och 23 från pappa.
Kromosomerna framträder vid celldelning som går till så att en cell som ska dela sig produceras flera kromosomer.
När cellen har 92 st kromosomer ( 46x2 ) så drar sig 46 st kromosomer åt ena sidan av cellkärnan medens de andra 46 st. kromosomerna drar sig åt motsatta hållet.
Cellen delar sig och i varje cellkärna är det nu 46 st kromosomer.

Cellens förökning.
Cellerna förökar sig och blir fler genom att dela sig. Oftast så delar dom upp sig i 2 stycken eller ibland 4 stycken. På så sett blir många celler snabbt flera medans andra upplöses och dör.
Arvet

När sädesvätskan kommer ut från mannens penis in i damernas slida så är spermien på väg mot en lång resa.
Den rör sig upp mot livmoderhalsens slem. Cirka 1 & ½ miljard spermier kan komma när utlösningen sker men endast några hundra av alla dessa spermier når ägett med endast 1 sperma kan befrukta det. Arvsanlagen är i beständiga, oftast kan en plötslig förändring inträffa. En sådan ärftlig förändring av ett anlag eller en kromosom kallas mutation. Mutationer kan också framkallas på experimentell väg t.ex. genom radioaktiv strålning av könsceller eller genom påverkan av kemikalier. Ett förändrat arvsanlag i en könscell kan gå i arv till nya generationer. Vissa mutationer kan gå i arv och andra inte.
Miljön

Miljön är väldigt viktig i hur vi blir och är. Det är inte generna som spelar mest roll utan det är igentligen miljön.

Gregor Mendel

Gregor Johann Mendel som ofta brukar kallas för ”genetikens fader”
Gregor Mendel var en österrikisk munk, som barn Bode han i en fattig Bond familj men det fans ett kloster som hete St Thomas i Brunn.
Gregor var känd för sin forskning som ha gjorde i klostret där han hade all material.
Gregor experimenterade om ärftlighet


Könsceller

Könsceller har bara 23 kromosomer, därför halveras kromosomerna vid celldelningen och får då en kromosom från varje kromosompar.
Vid befruktningen förenas äggets och spermans kromosomer. Det är därför viktigt att könscellerna innehåller hälften så många kromosomer som övriga celler. Annars skulle antalet kromosomer i kroppens celler fördubblas för varje generation.
Tvillingar

Enäggstvillingar kommer från ett och samma ägg och spermie. De har samma DNA och arvsanlag och ser därför likadana ut. I magen ligger de också i samma moderkaka,
Tvåäggstvillingar kommer från två olika ägg och två olika spermier. De har inte samma DNA eller arvsanlag och ser därför inte likadana ut och de delar inte samma moderkaka som enäggstvillingar var.
Ärftliga sjukdomar
Ärftliga sjukdomar är ett fel i arvsmassan hos människan. I dag kan de flesta ärftliga sjukdomarna bero på mutationer.
Mutationerna kan drabba enstaka gener som kalass. genmutationer. Det kan också uppstå fel, då det kan drabba hela eller stora delar av kromosomer, så kallade kromosom-mutaioner. Cirka hälften av alla missfall beror på att fostret har allvarliga kromosomfel.

Kloning
Kloning har alltid funnits och kommer antagligen alltid finnas . Det finns många exempel på kloningar runt omkring oss, utan att vi egentligen tänker på det. Ett exempel på en naturlig kloning är enäggstvillingar.
Kloning ät när man klonar DNA alltså man tar samma DNA från t.ex. ett djur och gör en onaturlig kloning av det djuret genom DNA:t
Jag tycker det är bra med klonig jag vet inte varför men jag tycker att det är nått som behövs göras.
Utan kloning hur skulle världen då vara just nu igentligen ingen som vet det var meningen att Gud skulle skapa kloning då ska det finnas.

Djur & växtförädling

Detta menas att om man har t.ex. en hund och så har man en hund som man har råkat ut för en mutation och så kan den para sig med en annan häst så den också blir onormalt stor då kommer deras valp bli onormalt stor med tack vore mutation.
Med växter så är det så att om man vill få olika egenskaper hos olika växter så planterar man dom i kors med varandra. Denna slags förädling är väldigt tidskrävande och inte så enkel som den låter.



Fördelar & Nackdelar med Genetik

Fördelarna med ...