Vietnam kriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag fick i uppgift att jobba med något valfritt i historian. Något jag var fast bestämd vid var att arbeta med något från 1900-talet, dels för att vi knappt jobbat med något kring detta seklet, men också för att jag anser att 1900-talet var den intressantaste tidsseklet. På sista tiden har USA:s politik och deras sätt att använda sin världsmakt börjat intressera mig. Då stod valet mellan kalla kriget och Vietnamkriget. Kalla kriget var ett mycket otydligt krig, en del anser också att det inte ens var ett krig. Mitt val blev därför att göra ett arbete kring Vietnamkriget. Jag vet att Vietnamkriget är ett väldigt brett krig, där det finns mycket att skriva om. Därför har jag valt att gå in på något mer specifikt nämligen det ”psykiska kriget” USA bedrev under denna tid. Detta speciella krig är något som sällan nämns när man talar om Vietnam. Många känner inte till vad USA och speciellt CIA sysslade med. Mycket utav fakta jag ska presentera är något USA aldrig vågat stå för. Men det är inte allt, jag ska också berätta lite om utvecklingen i kriget. Hur det startade osv.
Kriget har sedan länge intresserat mig en del eftersom detta var något som blev väldigt uppmärksammat på 70-talet. Jag har skapat en frågeställning kring projektet där jag ska nämna svaren i diskussionen.
Innan kriget bröt ut i Vietnam (1957) var Vietnam en fransk koloni. Efter andra världskriget, då Japan styrt större delen utav Asien, tog Vietminh makten i norra delen utav landet, medan Frankrike fick tillbaka södra delen efter att Storbritannien ockuperat den. Nord- Vietnam hade en kommunistregim. Sedan bad Frankrike USA om krigshjälpmedel, därefter började de blanda sig i mer och mer i landets politik.


Syfte
Mitt syfte med denna uppsats är kort sagt att jag vill få en förbättrad kunskap om det mycket omtalade kriget. Jag vill ha lärt mig så mycket att jag kan ta ställning till de inblandade parterna. Detta anser jag är viktigt eftersom detta krig var något som svenska ungdomar var väldigt insatta i på 70-talet. Jag vill också veta hur man lägger upp en seriös uppsats.
För att förenkla det för dig som läsare och för att jag ska nå mina mål med uppsatsen har jag därför lagt upp en frågeställning nedan. Jag hoppas kunna besvara frågorna i arbetet.

Frågeställningar
1. Varför gav sig USA in i Vietnam?
2. Vad är Vietminh?
3. Vad var Genève konferensen?
4. På vilket sätt bedrev USA ett ”psykiskt” krig?
5. Vad fick kriget för följder?

Metod
Jag har genom böcker, Internet och tidningsartiklar letat relevant information för att svara på mina frågeställningar. Till en början gick det trögt. Informationen jag hittade i de första böckerna var väldigt svårbegriplig. Det var också fakta som var väldigt specificerat på olika delar av kriget som jag inte haft större intresse för. Informationen jag hittat på Internet vet jag sedan tidigare att man måste ha ett väldigt källkritiskt tänkande till. Därför har jag bara använt mig av uppslagsverk på Internet, eftersom jag vet att dessa är tillförlitliga källor. Tidningsartiklarna jag läst är ofta väldigt riktade, där skribenten tidigt tagit ställning. Den boken jag använt mig mest utav måste jag tillkännage är tämligen riktad, där författaren verkligen tagit ställning för att få läsarna att uppfatta hur situationen var. Därför måste jag rikta källkritik till den boken eftersom han kan ha överdrivit när han skrev ner det.
Dock anser jag att min metod varit väl fungerande där jag hittat alla fakta jag behövt.




















Resultat

När USA 1961 gick in i Vietnam löd deras motivering till ingreppet: ”Förenta staterna är också medvetet om sitt ansvar och sina förpliktelser, för sina egna intressen skull såväl som för andra fria folks, att bistå ett modigt land i dess försvar för sina friheter mot icke motiverad omstörtande verksamhet och kommunistterror. Vi har inga andra motiv än att försvara friheten.”
USA: s motiv till att gå in i Vietnam var att försvara friheten i Vietnam. Man ansåg att ett kommunistiskt land inte var något fritt land. På sin sida hade de presidenten i Vietnams republik Ngo Ding Diem, han hade blivit omvald fastän han var en stark motståndare till kommunism. Diem och den dåvarande amerikanske vice presidenten Johnson ansåg att Vietnam inte själva kunde stå emot det kommunistiska väldet. Därför behövde det USA:s hjälp. De ville att folket åter skulle känna sig säkra och trygga efter det gerillakrig som pågick.
USA gick inte in i landet först 1961, dock hade de ett finger med i spelet sedan tidigare. Redan i början utav kriget då Nordvietnam krigade mot Frankrike bistod Amerika med militär utrustning och ekonomisk hjälp. Frankrike som koloniserade Vietnam förhandlande en hel del med Vietminh. USA var emot detta eftersom Vieminh var en bred nationalistisk rörelse som ledes utav kommunisterna, ordet Vieminh står för revolutionära förbundet för Vietnams befrielse. USA ville att Frankrike skulle ingripa och återta kontrollen i landet. Ledaren för Vietminh som hette Ho Chi Minh hade ett flertal gånger vädjat till USA:s regering om att Vietnam skulle få bli ett självständigt land. Dock brydde sig inte USA om hans vädjan. USA tog ställning redan på 50-talet då de ansåg att Ho Chi Mihn var ett verktyg för den internationella kommunismen. Frankrikes förhandlingar grundades på att Vietminh skulle få makten i norra delen. USA var starkt emot detta förslag och hotade med att sluta med sin ekonomiska och militära bistånd.
Genève konferensen var ett försök att fredsförhandla i landet. Konferensen ägde rum 1954. De beslutades att man skulle offentliggöra krigets slut. USA var det enda landet som vägrade att skriva under slutdokumentet och de menade på att en förhandlingslösning som förhindrade ett militärt ingrepp för att största Vietminh var oacceptabelt. Nationella säkerhetsrådet (NSC) ansåg att USA endast ingrep i Vietnam för en militär seger i Indokina. De ansåg också att USA vid nödvändighet skulle överväga ett fortsatt krig i Vietnam utan Frankrikes medverkan. USA motsatte sig varenda förhandlingslösning i Genève. Ett beslut man tog i konferensen var att man skulle hålla ett folkval i juli 1956. Detta val blev aldrig av. Presidenten Diem uttalade sig om att han inte tänkte ställa upp i något val, inte heller i några överläggningar. Anledningen till att han inte ställde upp var att han visste att hans motståndare Ho Chi Minh skulle vinna detta val. Man trodde att ungefär 80 % av invånarna skulle stödja en kommuniskt regim.

”Det utvidgade kriget”
USA:s president ville allt eftersom skicka egna trupper till Vietnam, men de fick avslag av kongressen. Det skulle inte dröja fören 1964 innan USA satte en ytterligare milstolpe. Då de startade något som brukar kallas för ”Det utvidgade kriget”. Den 2:a augusti fick USA:s försvar en rapport om att en nordvietnameserna attackerade en amerikansk jagare (ett litet snabbt motorfartyg) med tre stycken torpedbåtar. Den amerikanske båten fick hjälp av flygplan och kunde slå tillbaka anfallet, torpedbåtarna blev skadade. Den 4: e augusti kom en ny rapport om att samma jagare blivit anfallen under natten, fartygen som attackerade jagaren blev sänkta. Den 5:e Augusti svarade USA med att anfalla en nordvietnamesisk torpedbåts bas, där 25 stycken båtar förstördes. Detta var något som skulle starta ett mer omfattande krig som skulle leda till många mer attacker och strider. USA stred oftast genom bombningar där målen oftast var nordvietnamesiska byggnader, industrier och baser. Medan nordvietnameserna slog tillbaka genom att anfalla amerikanska läger och baser. Senare började USA också att anfalla byar där många civila drabbades. Kriget började utkämpas i en allt större bred och när USA hade som störst armé var det 543 400 amerikanska soldater som deltog i kriget.
En by som blev speciellt uppmärksammad var Song My, där media för första gången kunde rapportera om kriget. Bilderna ifrån byn där amerikaner hade gjort en massaker visades i television. Folk blev mycket upprörda när de fick se de hemska bilderna och stora demonstrationer startades.

Det ”psykiska kriget”
USA bedrev på många sätt ett psykiskt krig i det fördolda parallellt med det fysiska kriget. När konferensen i Genève närmade sig fick ett team inom CIA ett uppdrag. De kallade sig CIA-propagandateam och befann sig i Hongkong där de hade som uppgift att sprida nyheter som de hittat på själva. De spred ryktet att kineserna gav Vieminh fullt vapenstöd, för sedan kunna identifiera dem med den världskommunistiska rörelsen. CIA hoppades på att detta skulle stärka den icke-kommunistiska sidan i Genève konferensen.
Man inledde senare en kampanj som gick ut på militär och psykologisk krigsföring, detta riktades mot Vietminh. En hemlig styrka genomförde de följande sex månaderna följande operationer:
- De uppmuntrade vietnameser i nord att flytta till söder. Genom psykologisk krigsföring, de delade bl a ut flygblad med starka argument.
- De delade ut falska flygblad som skulle påverka folk att flytta ifrån Vieminh, de berättade även hur det skulle bli med en kommunistisk regering.
- De belägrade styrkor i nord och hade som täckmantel att det var individer som valt att leva där uppe.
- De förorenade oljan i bussarna hos Hanois bussbolag, detta ledde till att de sedan förstördes. De saboterade även järnvägarna.
- De skapade en astrologisk almanacka med förutsägelser där de påstod att livet i nord skulle bli hårt och att man skulle fara till söder för en mer positiv framtid.
- De publicerade antikommunistiska tidningar och flygblad.
- De försökte förstöra tryckeriet i Hanoi därför att de stödde Vietminh och tryckte material åt dem. Men de misslyckades med det.
- De började utbilda en del Vietnameser i gerillakrigföring, utbildade de som stridit för syd på fransmännens sida, smugglade in vapen och utrustning osv.
USA startade samtidigt en ekonomisk bojkott av nord. De hotade också att svartlista de franska företag som hade någon affärsförbindelse med nord. USA använde sig också av soldater ifrån Thailand, Sydvietnam och Filipinerna.
Man införde också att alla vietnameser som var över 15 år skulle registreras hos myndigheterna och alltid bära ID-handlingar. De som saknade papper misstänktes som FNL medlemmar, den Nordvietnamesiska gerillan. Vid registrering skulle man lämna sitt fingeravtryck men också sina personliga åsikter.
Man tränade amerikanska soldater för ”överlevnad, undanflykter, motstånd och flykt”. Under denna träning fick eleven utstå psykisk press. T ex kan nämnas att äta ödlor och klara andra tortyrtester, allt detta för att kunna klara sig när man blivit krigsfånge.
CIA tryckte också upp frimärken där det illustreras hur vietnameser skjuter en amerikansk helikopter. Detta gjorde de med stor professionalism, för att allt skulle peka på att det var Vietminh som tillverkat det. Sedan såg de till så att det blev uppmärksammat för journalister. De ville få omvärlden att tro att de nordvietnamesiska styrkorna hade stort stöd av folket.
Detta som jag nämnt här är bara några få saker som USA och CIA höll på med under kriget.

Krigets slut och dess konsekvenser
Freden slöts den 27: e januari, 1973 i Paris. Det var USA som skrev under fredsavtalet. De nämnde bland annat att de skulle bidra med att krigssår skulle läkas och att man skulle vara med och bygga upp den demokratiska republiken i Vietnam. Dock lyckades inte USA uppnå detta avtal. Senare införde Amerika ett totalförbud emot handel och bistånd till Vietnam, detta förbud varade ända till 1994.
Detta blev ett fruktansvärt kostsamt krig. 55 000 amerikanska soldater dog under kriget, medan 305 000 var sårade. Den sydvietnamesiska armén förlorade ca 250 000 soldater och 780 000 blev sårade. Nordvietnam och FNL beräknas ha förlorat ca 925 000 soldater och fått ca 2 miljoner sårade. Dock är inte de civila offer inräknade i dessa summor, de beräknas till flera hundra tusen.
Under kriget släppte man miljontals liter växtgift över landet. Följderna av detta blev att många amerikaner blev sårade. De som drabbades ännu värre var civilbefolkningen. Skadorna de fick av giftet var oftast olika cancersjukdomar. Många bönder blev så hårt drabbade att de inte kunde fortsätta arbeta.
USA fällde inte bara ner växtgift utan de bombade också med napalm, det är en brandbomb som gör att skog brinner ner. Man säger att napalmbomberna förstört ungefär en femtedel av Vietnams skogar och många åkrar.
Krigskostnaden för kriget uppgick till slut till 140 miljarder dollar. Detta gjorde att den amerikanska ekonomin var hårt pressad även flera år efter freden.


Analys
Vietnamkriget är ett krig som har rört många och gör det än idag. Under detta arbete har jag fått en liten inblick i hur det var. Dock är mycket av den fakta jag använt mig av framtagen senare. Jag känner att det har gett mig en stor kunskap om kriget och allt som rör sig där omkring.
Kriget var i synnerlighet ett politiskt krig. Som så många andra krig USA har deltagit i. USA gick in i kriget för att störta den kommunistiska regimen. Jag anser att detta endast var ett svepskäl. Egentligen tror jag att USA gick in i Vietnam bara för att de visste att kommunisterna skulle få mycket makt tillsammans i Asien, vilket kunde leda till att de gemensamt skulle besegra USA. Då återkommer vi till USA:s ställning idag, där de endast krigar för att de vill vara mäktigast. Irakkriget utkämpades endast för USA ville visa sin storhet. De bägge krigen har en del likheter. USA gick in i Vietnam för att störta kommunismen, de gick ett tretiotal år senare in i Irak för att ta bort kärnvapen. I de båda krigen går USA in med en halvtaskigt motiv och ”mosar” ett annat land. Endast för att visa omvärlden vilken enorm makt de har.
Vietnam kan jämföras med Tyskland, båda staterna har en del likheter. Efter andra världskrigets slut delades Tyskland i öst och väst. Väst var det de allierade som låg bakom bildningen, medan öst var bildat av kommunisterna (Sovjetunionen). Efter andra världskriget bildades Syd- och Nordvietnam. I syd var det de allierade som styrde, medan i nord var det kommunisterna. Det finns alltså stora likheter.
Jag anser ändå i vissa fall att det var bra att USA gick in i Vietnam. Vietnam var ju faktiskt ett kommunistiskt styrt land. Där rådde ingen demokrati. Ett kommuniststyrt land fungerar inte till slut i praktiken. Det är bara att se hur det utvecklade sig i Östtyskland. Dock anser jag att USA gjorde vissa idiotiska ingrepp som drabbade många civila. Då återkommer vi igen till en punkt där man kan jämföra Vietnamkriget med Irakkriget. I båda krigen har oerhört många civila blivit offer. Vilket är så typiskt USA att alltid drabba de som egentligen är oskyldiga. Jag är också starkt emot de metoder USA och speciellt CIA använde sig av. Tillvägagångssättet anser jag är omoraliskt. De använde sig av metoder där de spred falsk propaganda, allt för att få folket att tycka illa om den kommunistiska regimen. Men som tidigare nämnts måste ja hysa en hel del kritik till de källor som pekar på att det är såhär. Eftersom dessa ”påstående” bygger på en del människors egna erfarenheter, de är alltså berättade ur deras synvinkel.
Om man ser kriget ur den civila oskyldiga bondens synvinkel antar jag att han var starkt emot kriget. Kriget ledde till att hans risfält och hans skog brann ner. Som jag nämnt i resultatet ovan skulle en kommunistisk regering vinna om det skulle vara ett demokratiskt val. Alltså borde denna bonde inte ha något emot Nordvietnams styre.
För att inte tala om soldaten som fått rycka in i kriget. Han skulle senare få psykiska lidanden som sent skulle gå över. De utsattes för otroligt stor press, de visste aldrig om de skulle bli anfallna eller när de skulle anfalla. De fick dessutom se många otäcka saker.
Många amerikanska medborgare var först för kriget, för att senare upptäcka hur USA:s försvarsmakt gick till väga där nere och ändra sin ställning. Till slut var många emot kriget. Dels för att många av deras anhöriga blev drabbade, dels för att de såg TV bilder ifrån de drabbade byarna. Det uppstod otroligt stora demonstrationer i USA men också i övriga världen. Alltså var det många som blev upprörda över amerikanska regeringens sätt att agera i Vietnam.
I Sverige var det stort motstånd mot USA: s inblandning i Indokina. Bland annat stod Statsministern Olof Palme och utropade: ”USA ut ur Vietnam”, i talarstolen. FNL rörelsen växte sig väldigt stark i Sverige...