Klockan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I dagens samhälle styrs vi människor väldigt mycket av tiden. Våran tid
flyger iväg, människor blir stressade och kan till och med bli sjuka på
grund av denna uppfinning som framställdes för väldigt många år sedan.
Klockan styr oss och ger oss en regelbunden vardag. Men hur skulle våra liv
egentligen se ut om klockan inte existerade. Hade vi klivit upp på morgonen
direkt när solen gått upp, och gått och lagt oss på kvällarna när den gått
ner?
Denna uppsats handlar alltså om klockan. Det jag vill redogöra för er är
hur klockan har blivit framställd och hur denna uppfinning har utvecklats
genom åren. - - -Sammanfattning.
. Egyptierna gjorde solur och stjärnklockor för att hålla koll på tiden.
. Amenemhets uppfann vattenuret, eller den så kallade klepsydran.
Vattenuret fungerar som så att vatten droppar ur ett kärl och nivån
sjunker. Då ser man hur mycket klockan är med hjälp av markeringar
inuti kärlet.
. Att tillverka ett timglas var alltså en stor konst för att få det att
fungera bra.
. De första mekaniska uren utvecklades vid 900 - talet
. Det äldsta bevarade uren är från 1300 - talet och drevs av ett lod som
hängde i ett snöre. Detta kallas spindelgång.
. I Nürnberg tillverkades en tidmätare vars fodral hade formen av ett
litet hönsägg i början av 1500 - talet som blev omtalat i hela Europa.
Nürnbergägget blev väldigt populärt för fickur och bärbara ur i
allmänhet.
. Lykturet, ett brittiskt rumsur, växte fram och var ett tecken på
klockinvasionen.
. Pendeluret skapades med hjälp av former som Galilei utformade, och för
första gången var det nu möjligt att mäta tiden med verklig
tillförlitlighet.
. Under 1930 - talet skapades en form av digitala ur. I stället för
visartavla hade de som två eller tre små fönster, och bakom dem rörde
sig skivor med siffror.
. För ett digitalur behövs två saker: Först en elektronisk
svängningskrets med ett räkneverk, Och en display.
Jeanette Jönsson CJE-0519/9-05Fakta.
Vi har i alla tider styrts av solen och månen, dag och natt. Men vi vill
ändå veta hur långt in på dagen och natten det har gått.
Egyptierna gjorde solur och stjärnklockor för att hålla koll på tiden.
Med hjälp av stjärnklockor och diagram kunde de räkna hur långt in på
natten det hade gått. Medens dags tiden kollade de upp med hjälp av soluret
som bestod av en bom som gradvis korsade olika markeringar i samband med
att solen steg och sjönk. Men detta var inte nog för människan eftersom att
stjärnklockan och soluret inte visade exakt tid. Så den egyptiske
ämbetsmannen Amenemhets uppfann vattenuret, eller den så kallade
klepsydran. Vattenuret fungerar som så att vatten droppar ur ett kärl och
nivån sjunker. Då ser man hur mycket klockan är med hjälp av markeringar
inuti kärlet.En annan variant på vattenuret är att vatten droppar ner i ett kärl och
vattenytan stiger, och man kan även här läsa av tiden med hjälp av
markeringar i kärlet. Men problemet med vattenuret var att om temperaturen
sjönk under 0*C så fryser vattnet och klockan fungerar inte. Så i de
nordligare länderna försökte man att göra ett liknande ur men med ett annat
material inuti som inte frös. Man försökte med sand av olika finhet men det
var inget som funderade. Men snart så hittade de en dubbelkonisk form av
glas som fungerade felfritt väldigt länge. De tillverkade två glashalvor
varför sig och sammanfogade de med beck. Mellan konerna satte man en
metallplatta, oftast mässning, med ett hål för sanden. Men då sanden nötte
på metallen så blev hålet större och uret gick fortare.
Detta löste man när glasblåsarkonsten utvecklades. Detta resulterades
väldigt positivt till en början, sandens nötning på glas är nästan
obefintlig och man kunde även skapa ett vakuum i timglaset. Men den
inneslutna sanden blev fuktigt som leder till att sanden rinner saktare och
om temperaturen sjönk till under 0 grader så frös innehållet. Att tillverka
ett timglas var alltså en stor konst för att få det att fungera bra.De första mekaniska uren utvecklades vid 900 - talet. Det äldsta bevarade
uren är dock från 1300 - talet och drevs av ett lod som hängde i ett snöre.
Snöret var upplindat på en trumma som stod i förbindelse med urverket. För
att snöret inte skulle lindas av trumman alltför snabbt på grund av lodets
dragkraft, använde man en reglermekanism som släppte fram trumman mycket
långsamt med små rörelser. Detta kallas spindelgång.
Efter hand förfinades spindelgången, och slutligen ersattes lodet som
drivkälla av en mekanisk fjäder, vilket gjorde att uren lättare att flytta.
Man kunde då få fram stål av sådan kvalitet att man kunde få fram fjädrar
helt med helt annan spänstighet än tidigare.I Nürnberg tillverkades en tidmätare vars fodral hade formen av ett litet
hönsägg i början av 1500 - talet som blev omtalat i hela Europa.
Nürnbergägget blev väldigt populärt för fickur och bärbara ur i allmänhet.
Urtillverkningen sattes igång ordentligt under 1600 - talet, det var
mest för att det blev mode att ha klocka då. Man lade ner mera tid till att
utsmycka fodralet än att göra uret precist. Det blev alltså mer som smycken
än som en klocka.Lykturet, ett brittiskt rumsur, växte fram och var ett tecken på
klockinvasionen. Man tror att de hängde uret på en bjälke, därav namnet
lyktur. Det användes mycket mässing till tillveckningen.
Jeanette Jönsson CJE-0519/9-05Pendeluret kom till på så sätt att, Christiaan Huygens gillade att studera
stjärnor och det behövdes en exakt klocka för hans observationer.
Pendeluret skapades med hjälp av former som Galilei utformade, och för
första gången var det nu möjligt att mäta tiden med verklig
tillförlitlighet.
Tillsammans med engelsmannen Hooks uppfinning av spiralfjädern (fjäder
som är ett band eller tråd och som formats till en spiral, oftast av stål)
och införandet av minutvisaren gjorde pendeluret att människans tid inte
längre mättes i timmar och dagar, utan i sekunder och minuter. Denna
noggranna klocka dök upp under rätt tidpunkt. Statsmakten och den påbörjade
kapitalismen hade börjat få behov av den. Tid är pengar.
Tiden blev mer och mer viktig. Det var nu tiden blev linjär istället för
cyklisk.
Ett exempel är bondes arbete: Bonden gjorde bara samma saker dag ut och dag
in, år ut och år in fram till dess att han plötsligt dog. Nu blev tiden
till ett rakt streck mellan dåtid och framtid som passerade genom ett
flyende, oåterkalleligt nu. Minuterna blev till timmar, timmarna till
dagar, dagarna till vecko, veckornatill månader och månaderna till år. Dessutom gick allt detta mycket snabbt,
eftersom man kunde se hur snabbt det gick. Bonden hade ingen klocka som
visade hur timmarna flög iväg. Han gjorde sitt arbete och accepterade det.Klockan fortsatte att utvecklas och under 1930 - talet skapades en form av
digitala ur.
I stället för visartavla hade de som två eller tre små fönster, och bakom
dem rörde sig skivor med siffror. Siffrorna visade timmarna, minuterna och
på en del även sekunder. Konstruktionen var dock inte så bra, skivorna
hakade upp sig lätt, och väldigt högljudda. Även om de här klockorna
saknade visare och istället visade siffror, så kan man ifrågasätta om de
verkligen kan kallas digitala i dagens mening. Skivorna med siffrorna
företog ju en analog rörelse, även om den var stegvis.
De klockor som vi idag kallar digitala är en ganska sen uppfinning.
Genom halvledartekniken och mikroelektroniken har man kunnat elektroniserat
digitalklockan.För ett digitalur behövs två saker:
Först en elektronisk svängningskrets med ett räkneverk, Och en display.
Den elektroniska svängningskretsen styrs av en liten kvartskristall, som
har ett mycket exakt definierat och konstant svängningstal. Det kan röra
sig om flera miljoner svängningar per sekund. Till denna svängningskrets är
en annan krets kopplad. Denna krets tar ner de mycket höga svängningstalen
till mera hanterliga värden, som det följande räkneverket kan ta hand om.
Det är alltså där omvandlingen till sekunder, minuter och timmar sker.
Från räkneverket sänds elektroniska impulser till displayen. Det består av
flytande kristaller, som lyser upp då de träffas av pulserna från
räkneverket. Dessa kristaller kom i mitten av 1960 - talet och gav till en
början lite kantiga siffror, men fullt läsliga.
De första digitaluren som var byggda på det här sättet kom omkring 1970.
Det krävs ju även ett batteri för strömförsörjningen. Där gick utvecklingen
lite långsammare. De första digitaluren var ganska klumpiga och för att
spara ström var siffrorna normalt bortkopplade. För att avläsa tiden var
man tvungen att trycka på en liten tangent eller pigg för att få
kristallerna att lysa.Jeanette Jönsson CJE-0519/9-05Analys
Enligt min åsikt har klockan/tiden tillfört både positiva och negativa
egenskaper till dagens samhälle. Det är många som känner att det har
väldigt stor press på sig i dagens läge. De har till exempel en deadline
med ett väldigt viktigt arbete på jobbet, samtidigt som de ska hämta barn
på dagis, sköta hemmet etc. Folk kan till och med bli sjuka på grund av
stress.
Människan har en egen klocka som man följer, och då den yttre tiden inte
stämmer överens med ens inre tid blir man stressad och känner mycket tryck
på sig.Men efter som jag är van med klockan så ser jag flera positiva saker med
klockans utveckling. Under klockans utveckling har den varit ganska
miljövänlig, den har inte skövlat natur eller dylikt. De
miljöförstörningarna man kan finna under utvecklingen är väl nästan de ända
när klockan drevs av batteriet, men de va snarare människans okunskaps fel.
Förr i tiden, när man levde utan klocka, hade man ändå en slags klocka. Det
jag tänker på är dag och natt. Men de måste dock ha varit väldigt
frustrerande att vara vaken under de långa sommardagarna och sova under de
långa vinternätterna. Fast jag levde inte då så jag ska inte gå djupare in
på den saken.
Men i dagens samhälle är vi som sagt väldigt styrda av våra precisa
klockor. Vi har alltid en tid vi måste passa. Kanske inte under en och
samma dag, men i helhet. Jag tycker att det är lite underligt att en sådan
här uppfinning verkligen styr våra liv. Det är viktigt att vi tänker till
någon gång ibland så att inte stressen och alla måsten går överstyr. Helgen
är till för att vila upp sig på, och ha eventuella nöjen. Ta vara på de.Slutsats: Lyssna på din inre klocka, om man inte har en sådan har man ingen
yttre tid. Då blir man lätt stressad och utbränd
Ett tips: Glöm bort tiden och gå ut och roa dig, och ta hand om dig själv.
Om du inte får tid till de. Se till att du får de då.Jeanette Jönsson CJE-0519/9-05Avsl...